Hur få fler att upptäcka naturvetenskapens underbara värld? En lösning är att på bred front införa ett naturvetenskapligt basår för dem som redan har en annan gymnasieutbildning.
Publicerad:
Uppdaterad:
Allt färre söker sig till naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Det är bekymmersamt i ett land som Sverige där mycket av välståndet bygger på naturvetenskaplig kunskap och innovation. Globaliseringsrådet påtalar i sin slutrapport att tillståndet i världen tyder på att denna betydelse kommer att behöva öka.
Teknikdelegationen har visat att minst varannan av de som läser samhällsinriktning på gymnasiet också kan tänka sig att studera naturvetenskap, men rädslan för bristande förkunskaper och för att få dåliga betyg hindrar dem. Det visar att det finns många potentiella naturvetare bland de som inte läst naturvetenskap. Det naturvetenskapliga basåret är en förträfflig inkörsport och en möjlighet för högskolan att locka studenter till dessa utbildningar.
Jag undervisar själv i laborativ kemi på basåret på Stockholms universitet. Studenterna jag möter där är motiverade och deras ofta nyvunna intresse för naturvetenskap är genuint. Det relativt höga tempot och den stora kunskapsmängden gör dessa studenter särskilt väl rustade för naturvetenskapliga studier.
Att få fler ungdomar att studera naturvetenskapligt program på gymnasiet är viktiga utmaningar, men det gäller att också se den potential som redan finns. Gör en ordentlig satsning på det naturvetenskapliga basåret och ta vara på de studenter som redan har valt denna bana genom att aktivt synliggöra de naturvetenskapliga utbildningar som erbjuds.
Naturvetarnas studentstyrelse
genom Christoffer Hamark,
doktorand i organisk kemi vid Stockholms universitet