Markus Hoffman vill se nya lösningar för att klara det ökade behovet av rådgivare inom både produktion och miljö.
En kollega på en länsstyrelses lantbruksenhet sa nyligen att "om jag annonserar efter en handläggare får jag 100 sökande men söker jag en rådgivare får jag 15 sökande. Och de sökande saknar ofta tillräckliga kvalifikationer för att vara rådgivare".
Publicerad:
Uppdaterad:
Det är inte första gången som denna svårighet uttrycks. Det varierar mellan länsstyrelser och hushållningssällskap hur lätt det är att få tag på rådgivare. Generellt kan det vara så att de som är lite större organisationer har det lättare genom att de erbjuder fler möjligheter och fler kollegor.
Att fler söker jobb som handläggare än som rådgivare kanske också beror på att det känns tryggare att vara handläggare? Gör man som handläggare ett misstag, drabbar det kanske inte lika direkt någon enskild som i rådgivarsituationen.
Som rådgivare ser man dagligen den i ögonen som betalar ens lön och det blir ett skarpare läge.
Enormt utbud av kurser
Att fler vill bli handläggare kan också bero på att det finns fler biologer och de söker dessa tjänster då de inte tror sig kunna fungera som rådgivare. Frågan är också om den som läst på SLU på senare år inte känner sig tillräckligt rustad för jobbet som rådgivare?
Utbudet av kurser är numera enormt och mycket handlar om annat än vardagen i växtodlingen och djurhållningen.
En sak som är säker oberoende av vilken rådgivarkategori man studerar är att bristen på rådgivare är ett växande problem. Lantbrukets behov av kvalificerade produktions- och miljöråd kommer inte att minska framöver utan tvärtom öka. En större andel av lantbrukarna kommer att köpa rådgivning än idag.
Vid sidan av produktionsrådgivningen ökar behovet av rådgivare som kan kombinera produktions- och miljöråd. Miljörådgivningen i Sverige görs till stor del inom Greppa Näringen, som har haft stor betydelse både för konkreta framsteg och för lantbrukets anseende på miljöområdet.
Den mjuka vägen
Förändringen på miljöområdet påverkar även Greppa Näringen och därför kommer lantbrukare erbjudas rådgivning om EUs vattendirektiv och även om klimatfrågorna. Det är något vi inom lantbruket bör vara tacksamma för. Vi gillar bättre att klara miljöbetinget denna mjuka väg än genom fler regler. Så om regeringen beslutar om en kraftig ökning av pengar till miljörådgivning i landsbygdsprogrammet vid hälsokontrollen, kommer det behövas betydligt fler rådgivare än idag.
Prognosen är att öka gårdsbesöken från 2.500 upp till 7.000 per år. För att klara det krävs samarbete mellan SLU, länsstyrelserna och rådgivningsföretagen.
Trainees under ett halvår
Två förslag som kan hjälpa till är att använda medel ur Landsbygdsprogrammet för att avlöna nyexade agronomer och lantmästare att vara trainees under ett halvår.
Eller varför inte göra som i del andra länder att ge möjlighet att vara forskare på universitet på halva tiden och rådgivare på andra halvan. Det skulle berika både forskningen och rådgivningen. Men det förutsätter att det akademiska belöningssystemet värdesätter annat än bara internationell publicering.
Markus Hoffman
Agr dr, LRF