Vi jobbar för

Styr om jordbruksbiståndet

Under de senaste åren har antalet hungriga i världen åter ökat och idag har över en miljard människor brist på mat. De flesta av dessa bor på landsbygden och är direkt beroende av jordbruk. Att förbättra jordbruket i världens utvecklingsländer är därför helt centralt i kampen mot fattigdomen.
Publicerad: Uppdaterad:

Men jordbruket påverkar också miljön och bidrar till klimatförändringarna. Det påverkar ungefär 40 procent av jordens landyta och förbrukar 70 procent av dess vattentillgångar. Jordbruket bidrar väsentligt till utsläppen av växthusgaser, samtidigt som det är oerhört sårbart för effekterna av klimatförändringarna.
Trots det prioriteras inte frågan högt nog av det internationella samfundet, varken för att komma till rätta med fattigdom och hunger eller i klimatförhandlingarna.
På FN-organet FAOs toppmöte i november lovade världsledarna att främja nya investeringar i u-länders jordbruksproduktion för att minska fattigdomen och trygga tillgången till mat för alla. Frågan är hur vi går tillväga för att uppfylla världens löften. I det internationella samfundet råder delade meningar om hur jordbruket bäst når framsteg i fattiga länder.
Jordbruket behöver en helhetssyn och rymmer frågor om sysselsättning, energianvändning, jämställdhet, miljö och klimat. Vi måste därför våga prova olika vägar och metoder. Vi måste tillsammans tänka nytt om jordbruk. Forskningen kan användas bredare och mer strategiskt än idag. Det går att förena behoven att öka matproduktionen med hållbart miljötänkande.
Det behövs en mångfald av aktörer om världen ska klara utmaningarna. Men framförallt behövs en mycket större insikt om jordbrukets betydelse. Vi vill engagera fler parter för att Sverige och biståndet ska kunna bidra till livsmedelstrygghet, inkomstgenerering och en miljömässigt hållbar utveckling som gynnar de männi­skor som bor i utvecklingsländer.
Anita Ingevall,
rådgivare jordbruksfrågor, Sida

Kommentarer

Kommentera