Vi jobbar för

Ge cytodiagnostiker en legitimation

Cancer är en av vår tids allvarligaste sjukdomar. Drygt 350.000 personer lever idag med en cancersjukdom. Vissa beräkningar tyder på att om tio år riskerar varannan svensk att under sin livstid drabbas av cancer. Därför är det viktigt att svensk sjukvård förebygger och tidigt upptäcker cancer, bland annat genom tidig diagnostik med hög kvalitet.
Publicerad: Uppdaterad:

Socialminister Hägglund talade i november 2006 om att rusta upp cancervården och skapa en nationell cancerplan. Det är utmärkt, men för att en sådan plan ska vara effektiv krävs att såväl diagnostik som behandling av olika cancersjukdomar sker med så hög kvalitet som möjligt. Alla yrkesgrupper som diagnostiserar och behandlar cancersjukdomar måste stå under nödvändig kontroll. Likaså måste utbildningarna till dessa yrken regleras och vara av hög kvalitet.

Som sjukvårdens experter inom exfoliativ cytologi har cytodiagnostikerna stort ansvar inom cancerdiagnostik kedjan. Cytodiagnostikernas insatser omfattar bland annat gynekologisk cytologi, respirationscytologi, urincytologi och aspirationscytologi, där de två förstnämnda är av stor betydelse inom kvinnohälsan.

Två åtgärder krävs

Hur ska cancerdiagnostiken kunna förbättras för att patientsäkerheten ska öka? Det krävs två åtgärder.

För det första att cytodiagnostikerna legitimeras. Legitimation är en viktig metod för statsmakterna att säkerställa en hög grad av patientsäkerhet i utförandet av arbetsuppgifterna. Cytodiagnostikerna utför idag självständiga diagnoser och är, såvitt vi vet, den enda yrkesgruppen inom sjukvården som ställer självständiga diagnoser utan statsmakternas kvalitetskontroll i form av legitimation.

Eftersom ca 60 procent av cytodiagnostikerna går i pension de närmaste tio åren är vi mycket oroliga för att personer utan tillräcklig kompetens kommer att utföra analys- och diagnosarbetet, med stor risk för minskad patientsäkerhet.

För det andra krävs en kvalificerad och reglerad yrkesutbildning. Idag utbildar man sig först till biomedicinsk analytiker (BMA) i tre år varefter man går en särskild ettårig utbildning för att bli cytodiagnostiker. Detta är en ineffektiv och otillräcklig utbildning för de framtida cytodiagnostikerna.

BMA-utbildningen är fokuserad mot laboratoriemetodik, som den bör vara, men en cytodiagnostiker behöver i första hand kunskaper i cytologi och medicinsk diagnostik. Därför måste en reglerad yrkesutbildning skapas med tyngdpunkten inom dessa två ämnesområden.

Attraktivare utbildning

Menar regeringen allvar med att upprusta cancervården, förbättra diagnostiken och därmed öka patientsäkerheten, så är legitimation kombinerad med reglerad och effektivt anpassad yrkesutbildning nödvändiga åtgärder. Därigenom blir det också mycket mer attraktivt att utbilda sig till cytodiagnostiker och problemen med de stora pensionsavgångarna kan avsevärt mildras.

Riksdagen uttalade sig 2006 positivt för legitimation till cytodiagnostikerna och gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Utredarens slutsats blev ja till legitimation. Något riksdagsbeslut fattades inte utan frågan överfördes till den sittande Behörighetsutredningen. Det är viktigt för utredningen, och senare riksdagen, att blicka framåt och skapa garantier för en kvalificerad diagnostik så att hög patientsäkerhet kan säkras.

Iréne Silverloo
Ordförande Riksföreningen för Klinisk cytologi

Madelen Nilsson
Ordförande Naturvetarna

Kommentarer

Irene Silverlo Cytodiagnostiker 2010-09-15

Det är mycket riktigt att det finns analyser som är ett bra komplement till diagnostiken. Men den morfologiska cytologiska diagnostiken kommer fortfarande att vara mycket viktig i framtiden.

Frågetecken 2010-09-08

Vad händer med cytodiagnostikeryrket när man hittar en analyserbar (i bemärkelsen 99% säkerhet) markör för berörda cancertyper?
Kommentera