Vi erbjuder
Skulle ge en boost till svensk biotech. Foto: Christina Jägare/Colourbox

Sverige kämpar för att få hit EMA

Sent i höst fattar regeringscheferna i EU beslut om var Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, ska ha sin hemvist. Sverige jobbar på flera fronter för att den ska hamna här efter brexit.

Publicerad:

Huggsexan om Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, är i full gång. Många känner sig kallade att hysa den prestigefyllda myndigheten. Bakgrunden är att den inte kan vara kvar i England efter brexit. De britter som jobbar där idag får inte hänga med i flytten. Däremot är det fritt fram för övriga medarbetare som hör hemma i ett EU-land att arbeta kvar.

Stark miljö

Det mesta talar för att ett beslut kommer i sent i höst, enligt den svenska EU-ministern Ann Linde. Hon var på plats tillsammans med bland annat Mikael Damberg från regeringen när den skulle övertyga utländska ambassader i Sverige om att förlägga EMA i Stockholm.
– Konkurrensen är tuff, men Sverige har många fördelar. Vi ligger i topp när det gäller innovationer och vi har en stark vetenskaplig miljö för life science, som utgör 7 procent av Sveriges BNP, sa Ann Linde.

Mikael Damberg fyllde på med att samverkan är en av Sveriges starka grenar. Ett sådant exempel är de testbäddar som större företag inom life science erbjuder mindre startup-företag.

– Konkurrensen är tuff, men Sverige har många fördelar.

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson påpekade att Sverige nu ökar forskningsanslagen, bland annat med öronmärkta medel till samverkan.

Mattias Uhlén, chef Scilife Lab, företagare och pappa till proteinatlasen, lyfte fram våra unika patientdata och register som anonymiserade kan användas i forskningen.

Tidigare svensk chef

I en paus träffar jag en tidigare chef för EMA. Under Thomas Lönngrens tid som chef, 2001-2010, växte myndigheten från 170 till 850 anställda.

Hur ser du på Sveriges chanser?
– Det är svårt att spekulera om, men visst lär Stefan Löfven behöva några ess i skjortärmen utöver sakliga skäl som god infrastruktur för vetenskap och kliniska prövningar, hög kompetens och bra livsvillkor.

Thomas Lönngren håller med om att Sverige har en excellent vetenskaplig miljö, och kanske det är en fördel att EU:s smittskyddsmyndighet redan finns här, med möjlighet till samarbete dem emellan. Det hände mycket under de åren han höll i trådarna för EMA, med reformer om bland annat särläkemedel och avancerade terapier. Dessutom tillkom tolv nya länder i EU.
– Det var en fantastisk tid och höjden på min karriär. Myndigheten levererade, säger han utan att låta skrytsam. Ett bestående avtryck är att myndigheten har blivit mer transparent. Några menar till och med att vi gick för långt i öppenheten, till exempel när det gäller kliniska studier.

Fjäder i hatten

EMA:s roll är bland annat att godkänna nya läkemedel för hela EU.
– Det fungerar smidigt och bygger på samarbete med experterna i de nationella myndigheterna, som ställer resurser till förfogande.

Hur kommer det att gå nu?
– Det finns risk för kompetensflykt i samband med flytten som drar ut på tiden. I värsta fall kan hälften av experterna försvinna, och det tar tid att rekrytera nya.

Det kan leda till att handläggningstiderna blir längre, med följd att företag, och i förlängningen patienter drabbas.
Thomas Lönngren, som är apotekare i botten och i dag strategisk rådgivare i NDA Group, ser positiva effekter om EMA skulle etablera sig i Solna. Det skulle göra det life science-klustret som finns där i dag ännu starkare.
– Visst vore det en fjäder i hatten och skulle ge en boost till svensk biotech och läkemedelsutveckling. Jag hoppas att det kan ske med minimal kompetensflykt och driftsstörning.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera