Vi erbjuder

Ny visselblåsarlag och stärkt meddelandeskydd

Den 1 juli får privatanställda i offentligt finansierad verksamhet ett starkare meddelarskydd. Sedan 1 januari har också så kallade visselblåsare ett förstärkt skydd.

Publicerad:

Den 1 juli i år kommer en lag om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet att träda i kraft. Bakgrunden är att alltmer offentligt finansierad verksamhet bedrivs i privat regi. Det har i sin tur medfört att möjligheterna till insyn i hur de offentliga medlen används har minskat. Förslaget syftar till att ge bland annat anställda vid yrkesmässigt bedriven verksamhet inom vård, skola och omsorg rätt att lämna uppgifter till media i samma utsträckning som offentligt anställda har. Den som bedriver verksamheten kommer att omfattas av ett efterforskningsförbud, vilket innebär att denne inte får efterforska vem som utnyttjat sin meddelarfrihet. Den anställde får inte heller utsättas för negativa åtgärder på grund av detta.

Ny visselblåsarlag

Den 1 januari i år trädde lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, i kraft. Syftet bakom lagen är att förstärka skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm.

Redan sedan tidigare kan arbetstagare få skydd i sådana situationer, bland annat genom reglerna i lagen om anställningsskydd. För de offentligt anställda gäller dessutom den grundlagsstadgade yttrandefriheten. Den nya lagen gäller för både offentliganställda och privatanställda samt inhyrda arbetstagare. Tanken är att den ska ge ett skydd som gäller parallellt med det befintliga. I lagen regleras inte själva rätten att slå larm.

I korthet innebär lagen att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Exempel på sådana missförhållanden kan vara risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön eller korruption.

En arbetstagare ska i första hand larma internt, det vill säga slå larm till arbetsgivaren. Arbetstagaren kan också vända sig till sin arbetstagarorganisation och slå larm. Om en arbetstagare slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, kan arbetstagaren larma externt. För att larma externt krävs också att arbetstagaren har fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. Arbetstagaren kan larma externt direkt om vissa förutsättningar är uppfyllda. En arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet kan bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren.

Även inom EU pågår arbete om visselblåsare. Läs mer om arbetet med detta inom det fackliga samarbetet Eurocadres.

Kommentarer

Kommentera