Vi erbjuder
Foto: Colourbox

Närhet och förarlösa bilar formar framtidens stad

Tänk dig en stad där du har nära till allt och inte behöver en bil. En stad som domineras av gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik och där ytan som nu används för gator och parkeringsplatser blir en mötesplats för människor. Välkommen till framtidens stad.

Publicerad:

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare vid Kungliga Tekniska högskolan, har ingen större lust att sitta ner för en intervju. Istället föreslår han en promenad till hans nästa möte i det något dammiga men soliga vårvädret.
– Nu är vi Gamla stan, här är det bilfritt. Men vi ska komma ihåg att det inte alltid har varit så trevligt här, kommenterar han.

För hundra år sedan

För hundra år sedan var Gamla stan en smutsig och ohälsosam miljö, och det var då idén om den mer utspridda bilstaden föddes.
– Sedan dess har den förverkligats och det har blivit en självförstärkande process. Ju mer vi satsar på bilstaden, desto fler kör bil, desto fler vägar måste vi bygga. Då blir det lättare att köra bil, fler gör det, och det behövs ännu fler vägar.

Bilen är en naturlig del i vardagslivet. Hur vi bor, handlar och pendlar till arbetet är kopplat till ett samhälle som bygger på biltrafik, förklarar Alexander Ståhle.

Plats för närhet

Promenaden går vidare genom Slussen som just nu byggs om för mindre biltrafik och en ökad gång- och cykeltrafik. På den bilfria Götgatan på Söder byts det höga bullret från bilarna ut mot en gatukonsert. Alexander Ståhle tar fram sin mobil och filmar.
– Det är sådant som kan hända när man inte har bilar på gatan, det blir så konkret här. Genom att frigöra rum för människor i staden händer saker som man inte kan planera för men som uppstår när människor kan mötas på ett naturligt sätt. Stadsmiljön, flödet av människor, butiker och restauranger runtomkring skapar en kritisk massa av intressanta händelser som genererar stadskultur och sociala värden, menar han.

Den kritiska massan och närheten är enligt honom essensen till varför städer finns.
– Staden är svaret och närheten är syftet. Det som driver städer är möten och utbyten av varor och tjänster. När man pratar om infrastruktur och teknik kan man bli förblindad av frågan i sig, men det är inte det som bygger städer. Därför heter boken jag har skrivit Alla behöver närhet.

Eko-, tekno-, eller fristad

Eftersom transport-system och stadsutvecklingen hänger tätt ihop har Alexander Ståhle i samarbete med framtidsforskare vid MIT i Boston undersökt hur framtidens transporter kan utvecklas.
– Kommer det en ny teknologi kan den förändra staden mycket, precis som bilen eller spårvagnen gjorde.

I projektet samlade han och hans kollegor trender för stadsutveckling och trafik från fyrahundra experter.  De kunde identifiera fyra huvudtrender varav två är relativ säkra, nämligen den fortsatta urbaniseringen och förtätning av städerna samt den teknologiska utvecklingen.
– Vi kommer att se en fortsatt utveckling från nya digitala system till det som kallas för internet of things, saker som kommunicerar med varandra.

Ett sådant exempel är självkörande bilar.

De två mer osäkra trenderna är energitillgång och socioekonomiska faktorer och det är också de som är mest intressanta i framtidsforskningen.
– Vi har kommit fram till att den framtida staden kan se ut på tre olika sätt. Ekostaden är resultatet av en energikris, Teknostaden bygger på en hög social kontroll och utnyttjandet av den teknologiska utvecklingen, som till exempel självkörande bilar. Fristaden är lite mer av en fri utveckling av det läget vi har nu och baseras på privatbilism.

Dyra P-platser

Efter Götgatan tar den bilfria drömmen slut och bilarna står trångt parkerade på både sidorna av gatorna. I snitt står en bil 96 procent av sin livstid stilla och att bygga en ny parkeringsplats kostar ungefär en halv miljon.
– Detta är inga små summor och parkeringsplatserna skulle kunna användas för andra ändamål. Men vi har på något sätt intalat oss att detta är ett slags behov som vi har. Behovet är påhittat och ett resultat av den infrastruktur vi har byggt och den stad som vi har planerat under 1900-talet, menar Alexander Ståhle.

Hur den framtida staden ser ut hänger mycket på hur teknologin kring självkörande bilar utvecklas.
– I princip kan bli det så billigt att man kan åka omkring i självkörande taxibilar. Behovet för parkeringsplatser och att äga en egen bil försvinner.

Vilken stad vill vi ha?

Alexander Ståhle brukar föreläsa och debattera om den framtida staden och har under de senaste åren fått mer och mer
positiva reaktioner. Han är optimistiskt.
– Det har hänt enormt mycket de senaste åren och vi har makt över framtiden inom vissa givna ramar. Det massbilismen har lärt oss är att vi kan bygga den stad vi vill ha, inom de resursbegränsningar som finns. Vi måste fundera över hur vi vill ha det, om vi vill bo så att man kliver ut på gatan som består av parkeringsplatser och en livsfarlig biltrafik eller in i ett område där vi kan trivas och umgås, avslutar han.

Vad är den urbana grönskan värd?

Under ett fyraårigt forskningsprojekt har forskare i Göteborg utvecklat metoder för att värdera den urbana grönskan. Ekosystemtjänster som biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatreglering, markstabilisering, rekreation och välbefinnande, har undersökts.
– Det som sticker ut mest är vikten av den informella grönskan för välbefinnande och rekreation. Grönytorna mellan bebyggelse är mycket uppskattade, det händer mycket där och folk använder ytorna för olika aktiviteter, förklarar Sofia Thorsson, forskare vid Göteborgs universitet

Hon poängterar att det därför är viktigt att värdesätta och bevara den urbana grönskan som finns.
– Självklart är nya bostäder viktigt men jag hoppas att stadsplanerare och politiker kan ta  välgrundade beslut och att man är medveten om vad man väljer bort.

Den nya metoden kan vara ett sätt att synliggöra vad man väljer bort och skapar också en helhet av ekosystemtjänsterna. Metoden består av fem olika steg där man bland annat inventerar och bedömer funktionseffektiviteten hos den urbana grönskan. Just nu jobbar forskarna på att ta fram en lättförståelig manual så att metoden enklare kan implementeras.

– Den urbana grönskan är också viktigt för det lokala klimatet, till exempel för att  hålla nere temperaturen vid värmeböljor, men också för att hantera kraftiga skyfall, dämpa buller och förbättrar luftkvalitén.

Arbetet har skett inom forskningsprogrammet Mistra Urban Futures.

TEXT Natalie von der Lehr

Kommentarer

Kommentera