Vi erbjuder

Linda tar reda på hur djuren trivs

Djurvälfärd handlar om djurens upplevelse av den egna situationen. Till exempel vill vissa grisar böka i lera medan andra föredrar att leka i halm. Tidningen Naturvetare har pratat med Linda Keeling, Sveriges enda professor i ämnet, vid SLU i Uppsala.

Publicerad: Uppdaterad:

–Min forskning handlar om djurens välfärd, animal welfare på engelska, påpekar Linda Keeling.
Till skillnad från djurskydd, som handlar om att människan ska behandla djuren rätt, står djurens upplevelse och mående i fokus. I mitten av 1960-talet uppmärksammades massdjurhållning i boken Animal Machines av Ruth Harrison.

– Det som hade hänt var att många människor hade flyttat till städer och inte längre hade kontakt med landet, där djuren fanns. Samtidigt var det ett stort behov av produktion av mat som till exempel kött, ägg och mjölk. Djurhållning blev en industri och det blev en chock när det uppdagades under vilka förhållanden djuren levde.

Leka i lera och vila i halm

Aggressivt beteende som fjäderplockning hos burhöns eller svansbitning hos grisar är några av konsekvenserna av torftig miljö för djuren. Linda Keeling och hennes forskarteam studerar också hur djuren beter sig när de mår bra.
– Jag vill komma in i huvudet för att förstå hur de upplever sin egen situation.

Även om man inte kan fråga djuren hur de mår finns det många olika slags tester som forskarna kan använda. Ett sådant test är det så kallade preferenstestet: till exempel kan man erbjuda olika sorts foder för att testa vilket som djuren gillar bäst eller under vilka omständigheter djuret väljer att äta. I olika miljöer kan man också testa var djuren trivs bäst. Här handlar det både om att utrymmet i exempelvis ett stall är tillräckligt stort,  och om hur utrymmet ser ut.

– Men man ska komma ihåg att alla djur är olika och har olika preferenser, en gris vill till exempel leka i lera och en annan kanske föredrar att vila på halm med kroppen i solen och huvudet i skuggan. Därför är det viktigaste att erbjuda djuren olika möjligheter även om de hålls inomhus.

Test på hundar

Det är också möjligt att genomföra mer nyanserade tester för att testa hur ett djur mår. Hon berättar om ett experiment med hundar där man först lär djuret att det finns mat i en låda som är antingen svart eller vit.
– För att balansera testet delar vi upp djuren i två grupper, för den ena hälften finns det mat i den svarta lådan, för den andra i den vita.

I en grå låda kan det kanske finnas mat. Beroende hur djuret reagerar kan man avläsa hur djuret mår.
– Ett djur som kommer från en tuff miljö tolkar ett ”kanske” som negativt, att det inte blir någon mat. Om djuret däremot har bra erfarenheter reagerar det positivt på samma signal. Vi har använt det här tillvägagångssättet för att testa hundar efter att de har haft en positiv interaktion med människor och fått belöning.

Mycket går också att avläsa av kroppsspråket och beteendet.
– Man kan exempelvis titta på hållning av öron och svans. Vi har gjort det hos kor som använder automatiska borstar. Ungdjur som inte leker mår inte bra. Det krävs lite känsla och färdigheter för att avläsa djuren men det går, vi har utvecklat metoder för att hitta någonting som man kan mäta objektivt.

Ändrad lag

Målet med alla tester är att få fram parametrar som går att mäta, så att djurens välbefinnande kan bedömas så objektivt som möjligt. Dels för att kunna certifiera produkter och dels för att kunna kontrollera djurens välmående och välfärd.
– Jag gillar verkligen den här blandningen av grundforskning och tillämpad forskning. Det är inte lätt att utveckla vetenskapsbaserade indikatorer för djurvälfärd men det är fantastiskt att komma fram till någonting enkelt som kan tillämpas i praktiken.

Det går även att göra tvärtom och bedriva epidemiologiska studier på material som djurskyddsinspektörerna har samlat in över en längre tid. Allt för att få fram data för att förstå under vilka omständigheter djuren mår bäst och hur både djurhållning och lagstiftnings ska utformas.

Som atleter

Hållbarhet är en självklar del av djurvälfärden, menar Linda Keeling.
– Vi behöver djur som en del av ett hållbart system, djurvälfärd är en viktig del av det.

Hon förklarar att många djur är framavlade för att vara snabbväxande och för att ge en hög produktion av kött, mjölk och andra animaliska produkter.
– De är nästan som atleter, de är väldigt bra på det de gör men det betyder också att de är väldigt känsliga för till exempel obalans i foder eller andra yttre faktorer.

Höns kan till exempel visa tecken på benskörhet eftersom de producerar så mycket ägg och inte längre kan ta upp tillräckligt mycket kalcium. Mjölkkor kan ha svårt att få tillräckligt mycket energi från maten. Förutom känslighet för sjukdomar ökar också störningar i beteende. Djuren mår sämre.

– Det ekonomiska bästa vore att ta ett steg tillbaka och hålla djur som inte ger en lika hög produktion men inte är lika känsliga. Men det är svårt att göra en ekonomisk kalkyl på det.

Missriktad omsorg

Ibland kan människans omsorg för djuret gå till överdrift. Ett sådant exempel är hållning av ridhästar.
– Hästar är flockdjur men vi är rädda att de ska skada varandra eller de människor som rider på dem och därför håller man dem ensamma i boxar.
Linda Keeling har lett ett nordiskt projekt som undersöker grupphållning av hästar och hur man bäst kan förbereda djuren för att flytta ihop med andra hästar.

– I början kan man till exempel ha kvar boxarnas väggar, men fixa så att hästarna kan se varandra och nosa på varandra först. Aggressiviteten mot varandra minskar och när hästarna sedan är tillsammans kan de etablera sin egen hierarki.

Fascinerande samspel

Hon menar att det är viktigt att ge djuren tid och utrymme att utöva sitt naturliga beteende. Hästar har enbart kontakt med människor vid några få tillfällen om dagen och är därför mer beroende av varandra. Hundar är däremot avlade för kontakt med människor och för en relation där man tillbringar mycket tid tillsammans.
– Hunden blir stimulerad av människan, inte nödvändigtvis av andra hundar, påpekar Linda Keeling.

Hon är även intresserad av det hon kallar för matchning, alltså att rätt person får rätt slags djur.
– Det finns någonting där, mellan häst och ryttare eller mellan husse/matte och hund. Samspelet mellan djur och människa är mycket fascinerande.

Text: Natalie von der Lehr