Vi erbjuder
Fredrik Löfgren har programmerat sina robotar. Foto: Lars-Erik Liljebäck

Fredrik skapar robotar till din nytta

Han har vunnit Genikampen och tog sig till semifinal med sina dansande robotar i programmet Talang. Vid sidan av sin förarlösa bil är målet att bygga ett robotlag i fotboll som slår världsmästarna.

Publicerad:

Alla har det inte lika förspänt som Fredrik Löfgren, även om han har fått kämpa hårt. Båda föräldrarna är maskiningenjörer och förstod att uppmuntra sina barn. Kanske det är därför han i dag vill ge alla barn chansen att utveckla sina talanger.

Föräldrarna insåg säkert inte konsekvensen av att ge sjuåringen lego i julklapp. Det var långtifrån bara bitar som skulle sättas ihop.
– Lego Mindstorms är en pedagogisk leksak som går att programmera. Man behöver inte ens kunna läsa, utan det handlar om grafisk programmering. Med ikoner skapar man flödesschema, sekvenser och villkor. Det följer ett standardprogram som används i industrin.

”Lägg kakorna här”

Han fastnade direkt och kände sig lite som Gud när han väckte liv i saker. Några år senare programmerade han en lastbil i lego som själv körde till mamma i köket. "Lägg kakorna här", sa en röst. Vem kunde motstå att uppfylla den beställningen? I enlighet med koden kördes kakorna till Fredriks rum.

Men föräldrarna var inte särskilt behjälpliga när det gällde programmering. Och inte heller någon annan i hans omgivning. Därför startade han en community för svenska spelutvecklare.
– Där fick jag massor av bra tips, och jag bidrog med mina erfarenheter. Jag minns särskilt att alla trodde att jag var äldre än tio år.

"Målet är att besegra världsmästarna i fotboll år 2050."

Andra användbara saker som han har utvecklat är automatisk blomvattning och en rullgardin som är kopplad till mobilens alarm och en motor som drar upp rullgardinen i lagom takt.

Hur löste du vattningen?
– Jag köpte en brandbil i en leksaksaffär och satte in en liten dator som kunde programmeras. Den kopplades till en sensor i blomjorden, som kände av fuktigheten. Koden angav också vattenbehovet för olika växter, en kaktus behöver till exempel mindre vatten än en pelargon.

Byggde 3D-spel

Så har det rullat på. När vardagsproblem har dykt upp har han hittat lösningar som bygger på programmering av prylar, som kan beskrivas som robotar.
– Många av de robotar som används inom industrin är egentligen inga robotar. De utför en rörelse och har inte förmåga att läsa av sin omgivning och agera på det.
På högstadiet var det också spelutveckling som gällde. Han byggde 3D-spel med Sims city och Dome som källa. Men det trodde inte riktigt lärarna på, och stängde av honom från datahallen under ett halvår för att han spelade spel på lektionstid.

Kanske det gjorde att han sadlade om och la allt fokus på robotar i ettan på gymnasiet. Det visade sig bli ett lyckokast med många segrar i både robot-SM och VM. Han tog ett silver i robot-OS i Sydkorea 2009.
– Det var en öppen klass på temat konstnärlighet. Här lät vi roboten måla en tavla med bakgrundsstrålningen från universum som inspiration.

Robot räddar liv

I andra mästerskap har han tävlat i den klass som har räddning som tema. Det kan handla om allt från att rädda människor vid laviner till jordbävning och översvämning, där fokus ligger på att leta efter överlevande.
– För mig känns det meningsfullt att utveckla robotar som gör samhällsnytta och kan underlätta för människor i deras vardag.

"För mig känns det meningsfullt att utveckla robotar som gör samhällsnytta."

När jag kliver in i hans labb på Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet möts jag av robotar som tränas för att spela fotboll på konstgräset där. Att det är en stor utmaning är lätt att inse. Det handlar bland annat om att få robotarna att röra sig rätt, hantera bollen och positionera sig i samspelet med varandra. De kommunicerar via wifi och röster.
–  Vi har långt kvar, men målet är att besegra världsmästarna 2050. Med den skickligheten som krävs för det kommer robotarna att kunna utföra lika komplicerade uppgifter inom andra områden, som skapar nytta.

Pratar med barn

Redan nu finns det sociala robotar som kan ha en dialog med barn om till exempel miljöproblem. Problemlösande robotar som spelar schack, och algoritmer som blixtsnabbt reagerar på förändringar på börsen, har funnits länge. Han ser möjligheter till samarbete med flickvännen som jobbar med utveckling av social robotik.

Hur långt kan robotiseringen gå?
– Vartannat jobb automatiseras inom tjugo år, enligt en rapport av nationalekonomen Stefan Fölster. De som ligger närmast är kassörskor och de som jobbar inom transportsektorn. Med förarlösa bilar är vi snart där.

Och självklart har Fredrik Löfgren ett finger med i spelet där också. I andra änden av det vidsträckta campuset filar han och hans medarbetare på att få den ombyggda Volvon körklar.
– Vi har fått tillstånd att testköra vår självkörande bil och måste bli färdiga i tid. Märkligt nog är det inte tillåtet i Sverige, till skillnad från vissa delstater i USA.

Lobbar för självkörande bilar

Han försöker påverka svenska politiker i samma riktning och hänvisar till att förarlösa bilar är inblandade i färre olyckor.
– När bilens sensorer upptäcker ett hinder reagerar den på bara några nanosekunder, vilket ska jämföras med människans 200 millisekunder. När några barnsjukdomar har byggts bort är den säkrare än en vanlig bil.

Bygget av bilen har utvecklats till ett helt tvärvetenskapligt projekt, där dataingenjörer, elektronikingenjörer, maskiningenjörer och fysiker ingår. Efter en språngmarsch över campus är vi tillbaka i labbet.
– Det är viktigt att hålla igång fysiskt för att klara de utmaningar vi ställs inför. Ibland försöker jag hänga på min bror som är ultralöpare.

Samspel är framtiden

Men vad ska vi göra den dagen när robotarna sköter våra jobb?
– Vi får mer tid för varandra och kan ägna oss åt det vi tycker är roligt. För mig handlar det om att fortsätta som i dag, eftersom det här är min passion.

Han tror inte att robotarna tar över helt.
– Människa och robot blir starka tillsammans. Det är framtiden, spekulerar han.

Fredrik Löfgren påminner om att det artificiella datorsystemet Watson faktiskt gör bättre diagnoser än läkarna, vilket patienterna tjänar på.
– Därmed inte sagt att läkarna försvinner. Kom ihåg att vårt samhälle är uppbyggt på att folk arbetar. Jag tror inte heller att läkarkåren skulle acceptera att bli bortrationaliserade.

Kodslöjd i skolan

Däremot är han öppen för att beskatta utfört arbete, vilket skulle innebära att robot och människa blir likställda inför skattmasen.
För att inte Sverige ska halka efter i den snabba utvecklingen menar han att kodslöjd borde vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan, ungefär som träslöjd och syslöjd.
– Från och med nästa år ska programmering bakas in i matematik- och teknikämnet, vilket är ett steg i rätt riktning. Jag är själv delaktig i det och fortbildar lärare.

När jag hoppar på tåget till Stockholm hojtar han att programmering måste vara lustfyllt. Man ska själv komma på att matematik behövs för att kunna skapa de algoritmer man vill.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera