Vi erbjuder
Foto: Colourbox

DUELLEN: Ska vi bygga på åkermark?

När städerna expanderar får ofta den bästa åkermarken stryka på foten och ge plats för bostäder och köpcentra. Agronomen hävdar att jordfrågan är lika viktig som klimatfrågan för framtiden. Planeraren är inte orolig och menar att man måste ta hänsyn till andra aspekter i byggandet.

Publicerad: Uppdaterad:

NJA

Bengt Persson, samverkanslektor i landskapsplanering vid SLU

1. Varför bör man kunna bygga bostäder, kontor och köpcentra på åkermark?

Det finns inget entydigt svar på om det är rätt eller fel att bygga på åkermark. Det är beroende av alternativen och deras konsekvenser. Moratorier och vetorätt för olika särintressen slår undan benen för planeringen och planerarna som inte kan göra sitt jobb att värdera konsekvenser och föreslå olika lösningar.

2. Vilka andra aspekter ska vägas in i planeringen när städerna växer?

Tänk på att 85 procent av Sveriges befolkning bor i tätorter, som utgör knappt 2 procent av Sveriges areal. En bråkdel av den arealen består av grönytor som behövs för tätortsbornas rekreation, lek, hälsa och annat. Även om det är svårt att sätta ett pris på friytorna i städerna så behöver de oftast ha en relativt hög prioritet i planeringen. Ännu en konsekvens av att förtäta städerna, istället för att bygga på närliggande åkermark, är att det oftast blir högre byggkostnader.

3. Finns det risk för att åkermarken inte räcker till?

Enligt SCB minskade åkerarealen i landet med drygt 70 000 hektar under åren 2005 till 2010. Av den minskningen utgjorde tätortsexpansion 2 250 ha, det vill säga 3 procent. Om inte åkermarken räcker till så är det inte för att tätorterna expanderar utan för att åkermark läggs ner av andra skäl. Inte ens under den värsta byggboomen under miljonprogrammet utgjorde tätortsexpansionen den största delen av minskningen av åkermarken.

4. Kan effektivare brukningsmetoder och annan kosthållning kompensera för bortfallet?

Enligt Jordbruksverkets statistik är produktionen på Skånes jordar av höstvete knappt 0,8 kilo per kvadratmeter. De dominerande grödorna i Sverige är vete, korn och havre. Odling av tomater i växthus ger cirka 60 kilo per kvadratmeter och landbaserad fiskodling i slutna system ger cirka 120 kilo per kvadratmeter. Det finns alltså ett utrymme att öka produktionen per arealenhet. En modell värd att pröva vore att ställa krav på att kompensera för bortfallet med till exempel växthus eller fiskodling när det byggs på åkermark.

NEJ

Peter Sylwan, agronom och vetenskapsjournalist

1. Varför bör man inte bygga bostäder, kontor och köpcentra på åkermark?

”Den som lägger odlad jord igen begår en större synd än den som dräper män”, skrev redan Erik Axel Karlfeldt. Det är kanske att ta i, men klotet har inte mer jord att odla upp. Och den vi har, odlar vi så att hälften kan vara borta med vinden och vattnet, eller lagd under asfalt och betong inom tre, fyra generationer. Då är vi kanske fler än 10 miljarder på jorden och behöver dubbelt så mycket föda, fiber, foder och bränsle. Den ekvationen går inte ihop. Därmed är jordfrågan minst lika viktig som klimatfrågan för människans framtid.

2. Vilka andra aspekter ska vägas in i planeringen när städerna växer?

Med dagens kommunikationer måste inte allt finnas i centrum. Skåne och Tokyo är till exempel ungefär lika stora till ytan. I Skåne har vi bara lite större grönområden mellan stadsdelarna. Om bara tågen går, vägarna är framkomliga och bredbanden fungerar kan man bo vid ena kusten, arbeta vid den motsatta, mitt emellan eller hemma. Men det kräver planering över kommungränser och att till exempel stora utrymmeskrävande logistikcentra byggs där det inte går att odla.

3. Finns det risk för att åkermarken inte räcker till?

Med nuvarande utveckling, ja. Med brist på mark följer brist på resurser och alla de eko-systemtjänster som jorden ger oss. Och med brist på mat följer stigande priser. Den saken kan möjligen svenska bönder glädjas åt en tid. Men det finns inget i historien som förutsäger framtiden bättre än stigande livsmedelspriser. Det blir social oro, kris, kaos och i värsta fall krig och förlust av allt vad hållbarhet heter.

4. Kan effektivare brukningsmetoder och annan kosthållning kompensera för bortfallet?

Vare sig konventionellt eller eko är hållbara sätt att odla jorden. Och hur mycket den rika världens få miljarder än byter biffen mot bönor så spelar det liten roll jämfört med de fler miljarder som vill byta ris mot gris, kyckling och biff. Men det finns nya metoder att bruka jorden utan att förbruka den. Metoder som både minskar insatserna, stoppar jordförstöringen, sänker kostnaderna, minskar miljöbelastningen, ökar mullhalten, begraver växthusgaser i marken, ger större skördar - och mat till priser som folk har råd att betala.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Albert 2017-08-31

Ja jag tycker det är vansinnigt men mest den här uppfattningen att jordbruksmark inte längre verkar behövas som jag tycker är ...bekymmersamt.

Skogis 2017-08-17

Vatten brist kring Medelhavet kan göra att fler drar sig norrut. Då kan livsmedels produktionen behöva öka och all jordbruksmark behövas.
Kommentera