Vi erbjuder
Zandra Hedlunds historia har spridits som en löpeld i sociala medier. Foto: Ylva Sundgren

Zandra fick en extra slant

Minns ni Zandra Hedlund, som blev utbränd och skrev om sin historia i den här tidningen? Nu tittar vi närmare på hur hon påverkades ekonomiskt och vilket stöd hon hade genom kollektivavtalet.

Publicerad:

Det var på våren 2013 som dietisten Zandra Hedlund blev sjukskriven. Hon hade drabbats av utmattningssyndrom, det som vi kallar för utbrändhet och har sin orsak i stress.

När vi möter henne i dag mår hon bättre, men fortfarande kan hon känna av sviter från sjukdomen. Det yttrar sig i minnesrubbningar och svårigheter att koncentrera sig.

Studerar konst

Hon har kvar sin tjänst på Astrid Lindgrens barnsjukhus, men har inte jobbat där på två år. Förmodligen återvänder hon inte dit, utan har kvar tjänsten som en backup, vilket är möjligt så länge hon studerar.

– Jag gör det jag tycker är roligt. Nu studerar jag på Nyckelviksskolan och lär mig metallformgivning. Förra året gick jag en allmän konstutbildning på folkhögskola.

Innan dess pluggade hon mediateknik och skrev en magisteruppsats i kostvetenskap.

– Vad jag ska göra därefter vet jag inte riktigt, men kommer troligen inte att jobba heltid. Jag vill ha tid för att göra kreativa saker.

160 000 delningar

Zandra Hedlunds historia har spridits som en löpeld i sociala medier. Det hela började med att hon skrev om sin sjukdom i den här tidningen. Den texten har delats 160 000 gånger i sociala medier och toppar varje vecka som den mest lästa artikeln på Naturvetarnas webb.

Den här gången tittar vi närmare på vilket ekonomiskt stöd Zandra Hedlund hade när hon blev sjukskriven. Tack vare kollektivavtalet fick hon totalt 90 procent av tidigare lön under ett halvår. Utan kollektivavtal hade hon bara fått knappt 80 procent.

– Det var förstås jättebra med den utfyllnaden, men det var inget jag visste om. Den delen fungerade utmärkt och pengarna kom med automatik.

Höga krav

Desto mer besvärligt var det med ersättningen från försäkringskassan.

– Kraven var högt ställda och jag fick ofta bråka med försäkringskassan. Efter ett halvårs sjukskrivning, varav mest på halvtid, gjorde försäkringskassan en ny prövning av min arbetsförmåga. Det blev avslag på förlängning av min sjukskrivning, vilket jag överklagade och fick rätt efter att ha bytt läkare.

Att utbrändhet kan klassas som arbetsskada visste hon inte om. Därför ansökte hon inte om det hos försäkringskassan eller hos AFA, som sköter den delen av arbetsskada som ingår i kollektivavtalet. 

– Det tänkte jag inte på alls. Nu i efterhand hade det kanske varit klokt att göra det. När man är utbränd och knappt orkar gå ur sängen ligger fokus på annat.

Tips till andra

Vad gör du för att inte drabbas igen?

– Stressen på det jobb som gjorde mig sjuk är det sista jag behöver. Idag gör jag det som är roligt. Jag är också uppmärksam på symtom i tidiga stadier, som dålig sömn och minnesstörningar, säger Zandra Hedlund.

Till andra ger hon tipset att lyssna när folk i ens närhet påpekar att man borde stressa ner och jobba mindre. LEL

Zandra Hedlund

Aktuell: Hade nytta av den kollektivavtalade sjukförsäkringen.
Yrke: Dietist.
Gör nu: Studerar metallformgivning på Nyckelviksskolan.
Känd för: Hennes text om utbrändhet har delats 160 000 gånger i sociala medier.
Bästa tips: Lyssna när andra tycker att du ska stressa ner.
Tidigare artiklar om Zandra: Ingen tackar dig när du blir sjukskrivenZandra har fått livet tillbaka

 

Den okända försäkringen

Många känner inte till den kollektivavtalade försäkringen som fyller ut ersättningen från försäkringskassan. Med lite högre inkomster kan den utgöra så mycket som halva sjuklönen.

Alla har rätt till sjuklön  

 (80 procent av lönen) från arbetsgivaren de första 14 dagarna efter en karensdag. Efter 15 dagar fram till 90:e dagen får du lagstadgad sjukpenning från försäkringskassan. Den ersätter med knappt 80 procent av din inkomst (sjukpenninggrundande inkomst) med ett tak på 27 700 kronor per månad (7,5 basbelopp per år).

Med kollektivavtal får du mer

Från dag 15 till dag 90 fyller den kollektivavtalade sjuklönen på med tio procent på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp per år, motsvarande 27 700 kronor per månad. Det innebär att du under den här perioden får 90 procent av hela din tidigare lön upp till taket. Tjänar du mer än 27 700 kronor blir den kollektivavtalade försäkringen ännu viktigare. Vid sjukdom får du ut 90 procent av hela din inkomst. I botten ligger sjuklön från försäkringskassan, som fylls på med sjuklön från din arbetsgivare.

Om du är sjuk längre än 90 dagar

Staten: Arbetar du i statlig sektor får du kollektivavtalad sjuklön till och med dag 364 i sjukperioden.

Privat: Om du jobbar i privat sektor och blir långvarigt sjuk kommer du att få sjukpension från Alecta från dag 91. Det bygger på att du har tjänstepension ITP.

Kommun och landsting: Anställda i kommun och landsting kan från dag 91 få ersättning i form av Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) från AFA Försäkring. Kollektivavtalad ersättning kompletterar den lagstadgade ersättningen för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp

Försäkringskassan avgör

Om du har rätt till ersättning från försäkringskassan får du också sjuklön från den kollektivavtalade försäkringen från dag 15. Senast efter sju dagar måste du visa upp ett läkarintyg.

Efter 14 dagar är det försäkringskassans uppgift att bedöma om du kan få sjukpenning. Du kan då vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent.