Vi erbjuder

Inspiratören: Forskning fångar elevernas förståelse

Hur lär sig mellanstadieelever naturvetenskap på bästa sätt? Det är en ganska outforskad fråga, men det vill Susanne Walan ändra på.

Publicerad: Uppdaterad:

"Vi ska köpa ny tvål till klassrummet. Vilken ska vi välja?". Femteklassarna får ett vardagligt problem att lösa. De tar sig an det som forskare: ställer frågor, planerar, gör systematiska undersökningar, drar slutsatser och funderar på vad de har lärt sig.

– Det mest oväntade är att även elever som i vanliga fall har svårt, klarade av att lösa problemen och var dessutom mer engagerade, säger Susanne Walan.

Hon disputerade i somras på undervisningsmetoder i naturvetenskap för mellanstadiet. I dag använder lärarna ofta så kallade NTA-lådor med naturvetenskapliga experiment. Tanken är att man lär sig genom att göra experimenten, men det räcker inte riktigt tycker Susanne Walan.

– Det är väldigt lätt att man gör naturvetenskap och tänker att det måste vara roligt. Lådorna fungerar bra, men eleverna behöver också förstå, annars tröttnar de till slut på att göra experiment.

Nisch som behöver fyllas

Susanne Walan är utbildad ämneslärare i kemi och biologi, och har undervisat på lärarutbildningen vid Karlstads universitet i över tjugo år. När hon började fundera på att forska hittade hon en nisch som behövde fyllas: naturvetenskap på de lägre stadierna i skolan.

– Jag har sett behovet både i min undervisning och när jag har träffat lärare. Lärarna på mellanstadiet har bra ämneskunskaper i naturvetenskap, men de har fått för lite undervisningsmetoder.

Hon utgick från lärarnas behov och testade en ny undervisningsmodell, som ingår i det så kallade Profiles-projektet. Modellen innebär att problemet sätts i ett sammanhang som barnen känner igen, så kallad kontextbaserad undervisning. Problemlösningen görs med vetenskapliga metoder inom ett relativt kort tidsspann, från några timmar till ett par dagar, så att barnen inte tappar bort sammanhanget.

Utvecklad för tonåringar

– Modellen är egentligen utvecklad för tonåringar, men varför skulle detta inte fungera för yngre barn? Lärarna som gick en fortbildningskurs hos mig fick prova med sina elever och upptäckte att det gick jättebra, även om de inte alltid trodde på det innan.

Hon följde upp hur det fungerade genom gruppdiskussioner och lärarnas upplevelser. Slutsatsen är att modellen fungerar bra för att engagera eleverna i undervisningen. Susanne Walan ser också att lärare behöver blir bättre på att reflektera över varför man undervisar på ett visst sätt och vilken metod som är den bästa. Och hon tycker att det finns mer att utforska.

– När jag började forskarutbildningen hade jag varit lärare i många år, och var inte säker på att jag var rätt typ för att forska. Men det var så mycket roligare än jag trodde. Nu vill jag gärna fortsätta att både forska och undervisa.

Kriminalteknik och rymden

Hon vill att hennes forskning ska komma till nytta, och la grunden för det genom att arbeta tillsammans med lärarna och ta reda på deras behov. Under hösten väntar möten med skolförvaltningar för att berätta om forskningsprojektet och förhoppningen är att komma igång med ett fortbildningspaket för lärare i början av 2017.

Förutom kunskaper i biologi och kemi är Susanne Walan en av universitetets rymdexperter och gör visningar på universitetets science center Kunskapsgatan iklädd Nasaoverall. Kunskapsgatan riktar sig till högstadieelever och tar upp teman som engagerar dem, som kriminalteknik och rymden.

– Vi har ett stort behov av ungdomar som väljer naturvetenskapliga utbildningar. Men undervisningen handlar också om att ge baskunskaper, att kunna tänka kritiskt och ställa frågor, så att man kan känna delaktighet i demokratiska beslut.

Profiles-projektet

Professional Reflection-Oriented Focus on Inquiry-based Learning and Education through Science.

Är ett EU-projekt där 19 länder ingår.

Syftet är att främja undersökande arbetssätt i undervisning i naturvetenskapliga ämnen.

www.profiles-project.eu

 

Susanne Walan

Aktuell: Har disputerat med avhandlingen From doing to learning: Inquiry- and context-based science education in primary school.
Yrke: Universitetsadjunkt och projektledare för science centret Kunskapsgatan vid Karlstads universitet.
Utbildning: Ämneslärare i kemi och biologi.
Bor: I Karlstad och på sin skogsgård i Värmskog där hon också har får.
Inspireras av: Filosofen och pedagogen John Dewey, som myntade begreppet "learning by doing".
Läser: Just nu Petter Stordalen, Min hemlighet, annars mycket skönlitteratur, till exempel
Jojo Moyes, som avslappningsläsning. Mycket forskningslitteratur i perioder.
Bästa tips för att engagera andra i naturvetenskap: Man måste själv tycka att det
är roligt. Försök att hitta en infallsvinkel som du själv gillar.

 

Anna Norberg

Textförfattare