Vi erbjuder

Forskaren som blev lammbonde

Eva Twengström gör en viktig insats för att Sverige ska klara det nationella miljömålet "Ett rikt odlingslandskap". På Sindarve lammgård går miljö, djuromsorg och lönsamhet hand i hand.

Publicerad: Uppdaterad:

Det behövs fler betande djur för att det öppna landskapet ska blomstra. Det har blivit ett mantra, samtidigt som den svenska landsbygden växer igen.

Så även på Gotland. Men det finns de som går mot strömmen. Gården, som ligger mitt på ön ett stenkast från Hemse, ägs av agronomerna Eva Twengström och Mats Pettersson.

Eva Twengström sköter driften och ser till att de runt 800 djuren mår bra och att de ger ekonomisk avkastning. När tidningen Naturvetare är där i början på juli råder det torka och grundvattennivåerna är rekordlåga.

 

Behov av forskning

Som doktor i växtpatologi är hon väl kvalificerad för uppgiften. Det har gått tio år sedan hon lämnade forskningen på SLU och bestämde sig för att bli fårbonde på makens föräldragård. Kanske den bakgrunden gör att hon ser ett behov av forskning för att utveckla den svenska lammproduktionen.

– Det handlar till exempel om hur fodret och solen påverkar pälskvaliteten. Ett lika viktigt forskningsområde är hur aveln kan förbättras.

Nu finns det möjligheter att knyta en industridoktorand till Hushållningssällskapet på Gotland, enligt dess vd Mats Pettersson. En del av de pengar som regeringen satsar på att utveckla näringslivet kommer Gotland till del. Han hoppas också att få med SLU på noterna.

Här finns en stor potential. Sverige är bara självförsörjande till 30 procent på lammkött. Därför är det svårt att få tag på lammkotletter från ön på Visbys restauranger. Och skinnen är en exportvara. Att de är attraktiva märks inte minst i gårdsbutiken där turisterna stannar till och känner på de lockiga och glansiga skinnen innan de slår till och köper.

– Gotlandsfåret är unikt med sin grålockiga glans. Genom vår webbutik säljer vi skinn över hela världen, från USA till Japan, berättar Eva Twengström. 

 

Ört- och kalkrika marker

Fåren på Sindarve lever upp till slogan "Från ört- och kalkrika marker".  Djuren här äter grovfoder som består av bland annat lusern och cikoria utöver vitklöver, hundäxing och timotej.

Tackorna äter kraftfoder som högdräktiga och digivande, SLU-forskning visar att det inte går att näringsförsörja tackor med flera foster på bara grovfoder. Lammen däremot klarar sig bra på bara bete.

– Vi komponerar vår egen fröblandning. Med många olika arter har de rätt kräsna lammen alltid något att äta. Vi har sett att käringtand håller tillbaka parasiter som också missgynnas av att ofta skifta beten, och släppa in hästar i hagen.

Genom att undvika att låta fåren gå i samma beteshagar två år i rad minskar risken för parasiter, liksom behovet av att avmaska djuren, som är viktigt i ekologisk produktion.

– Lyckligtvis har vi måttligt med fästingar här och behöver inte oroa oss för vargen. Det är vi tacksamma för.

De satsar på hög foderkvalitet och tar fyra vallskördar under en säsong.

 

Bättre priser

Köttpriserna har höjts på senare tid. KRAV-märkt kött betingar idag ett pris på runt 60 kronor per kilo. Det varierar under året, med lägsta pris på hösten då de flesta slaktar. Skinnen bidrar mest till gårdens ekonomi, men även ullen ger en del tillbaka. Fårpengen ska inte heller glömmas bort.

– Det är en kompensation för Sveriges höga djurvälfärd och ger 300 kronor per tacka och år. Vissa krav ska uppfyllas som att djuren ska klippas två gånger per år och att en produktionsplan ska finnas. Mycket av detta görs redan, men dokumentationskraven är höga säger Mats Pettersson.

 

Lammets livscykel

  1. De runt 300 tackorna betäcks i november. En bagge har ansvar för att cirka 30 tackor blir befruktade.
  2. I april är det hektiskt i stallet och Eva Twengström måste hela tiden vara på alerten för att kunna hjälpa till när Förlossningarna blir besvärliga. Då blir det inte många timmars sömn.
  3. I maj släpps djuren ut på bete. Tackorna går tillsammans med sina lamm.
  4. I mitten på juli skiljs lammen från tackorna, som flyttas till magrare skogsbeten för att gå i sin.
  5. Slakten sträcker sig från slutet av juli till december. Innan första slaktomgången mönstras lammen och runt 15 procent av lammen väljs ut och går till avel. Pälsens lockighet, glans och färg bedöms.
  6. För att förhindra inavel och få in nytt blod köper de in en bagge varje år. I samma syfte semineras en del av tackorna.

Sindarve lammgård

  • Aktuell: Bidrar till att uppnå miljömålet "Ett rikt odlingslandskap".
  • Ägare: Eva Twengström, agronomie doktor i växtpatologi och Mats Pettersson, vd för Hushållningssällskapet på Gotland. Eva sköter driften.
  • Besättning: 12 baggar, 300 tackor. Varje vår föds drygt 500 lamm.
  • Produktion: Lamm- och fårskinn, kött och ull.
  • Areal: 120 hektar slåttervallar och 20 hektar beten.
  • Förtroendeuppdrag: Eva Twengström är ordförande för Gotlandsfårsföreningen och vice ordförande för Gotlands fåravelsförening.