Vi erbjuder

Han kartlägger tunnelbanans bakterier

De finns överallt omkring oss, men vi vet väldigt lite om vilka de är. Klas Udekwu är samordnare för ett projekt där man vill ta reda på mer om de miljarder mikroorganismer som lever i Stockholms tunnelbanesystem.

Publicerad: Uppdaterad:

Ena handen stryker en tops mot tunnelbanans säte i tre minuter. Den andra handen är redo med ett litet provrör fyllt med saltlösning. Provtagningsteamet med gula varselvästar med texten "Jag forskar om miljön i tunnelbanan" har under våren tagit prover på tio av Stockholms tunnelbanestationer.

– Vi vet inte vilka mikroorganismer som finns i tunnelbanesystemet i dag. Detta trots att det är en miljö som vi passerar varje dag. Vi vill titta på påverkan från årstidsväxlingar, människoströmmar och den mänskliga biologin, säger Klas Udekwu, forskare på Stockholms universitet.

I projektet att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanan, "Topsa tuben", har man identifierat lämpliga provtagningspunkter, som rulltrappans handtag, säten, ledstänger i vagnarna och ventilationsöppningar. I den första pilotstudien har man valt tio stationer med närhet till sjukhus eller där många människor passerar.

Mikrobiologisk palett

– Vi är inte ute efter att leta sjukdomsframkallande bakterier eller mäta hur bra SL städar. Vi vill belysa det som är okänt i dag och se hur den mikrobiologiska paletten ser ut. Kanske hittar vi mikroorganismer som kan bryta ner organiska ämnen. Vi borde också kunna se skillnader i var vi hittar antibiotikaresistenta bakterier.

Klas Udekwu talar om den speciella miljön i tunnelbanan, där underjordisk berggrund möter betong, och där hundratusentals människor passerar varje dag. Kunskapen om vilka mikroorganismer som finns var kan användas när man designar byggnader och infrastruktur. Kanske kan man också hitta mikroorganismer som kan vara till nytta för människor på olika sätt.

– Om vi kan se att vissa mikroorganismer är vanligare på en viss plats kan vi också i framtiden ringa in så kallade riskimmunprofiler som kan användas för att skräddarsy medicinska behandlingar.

Hundra stationer

När proverna samlas in noterar man var de har samlats in och platsens gps-koordinater. Något som inte alltid är lätt långt under jorden. De infångande bakterierna förvaras i saltlösning i minus 80 grader i väntan på analys. Sedan ska man analysera till exempel antalet mikroorganismer i provet, vilken sort det är och deras resistens mot olika antibiotika.

– Utmaningen är att vi inte kan provta allt, men vi hoppas att det med ett mindre antal prover på många stationer ska ge tillräckligt bra resultat. En annan utmaning är logistiken. Vi behöver 80 personer under två dagar i juni, som ska ta prover på hundra stationer utan att störa trafiken.

Projektet söker därför biologi- och ekologistudenter som kan hjälpa till, gärna med intresse för mikrobiologi och matematik. Klas Udekwu tycker att det är viktigt att väcka den yngre generationens intresse för vetenskap.

47 städer

– Vi behöver återfå upptäckarandan och "the romance of science". Vetenskapen är central för vår existens och jag hoppas att vi, med en sån här publiknära studie, kan öka intresset bland allmänheten och inspirera nästa generation att forska.

Klas Udekwu talar också mycket om hur viktigt det är för forskningen att dela med sig av data, att ha ett öppet synsätt och släppa in alla. Om att göra sina data tillgängliga ifall någon annan kan ha användning för dem. Detta behöver givetvis vara ömsesidigt.

Topsa tuben är en del i det större projektet, Meta SUB, som ska ta fram en DNA-karta för det så kallade mikrobiomet, alltså den ekologiska sammansättningen av mikroorganismer, i tunnelbanan. Hittills är 47 städer anslutna, från Santiago de Chile till Tokyo, och från Stockholm till Sydney. Arbetet är tvärvetenskapligt med kompetenser inom mikrobiologi, biokemi, matematik och analys av data. I förlängningen kommer också konst, arkitektur, stadsplanering, material- och geovetenskap att komma in.

Varför är just mikroorganismer så intressanta?

– De är länken mellan saker som vi själva inte kan bryta ner, som sten, och något vi kan använda, som jord. Vi behöver förstå vilka mikroorganismer som faktiskt omger oss som storstadsmänniskor. Vi påverkar och samverkar med varandra. 

Klas Udekwu

Aktuell: Samordnare för projektet "Topsa tuben" eller "Subswab", som ska kartlägga mikroorganismerna i Stockholms tunnelbana.

Utbildning: Medicin (preklinisk) i Nigeria, molekylärbiologi vid Uppsala, PhD i mikrobiologi, postdok i matematisk biologi och populationsbiologi i USA.

Bor i: Uppsala.

Yrke: Biträdande lektor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut. Forskar på blandade bakteriekulturer.

Inspireras av: Fantastiska mentorer och forskare som har ett driv att göra skillnad i livet. Personer som är både skickliga och ödmjuka. "A good teacher makes the difference."

Läser: Science fiction, fantasy och populärvetenskap, till exempel Jared Diamond.

Favoritmikroorganism: Staphylococcus aureus, som inte är så undersökt genetiskt och sannolikt skulle ge intressanta resultat.

 

Kommentarer

Kommentera