Vi erbjuder

Trä istället för bomull och olja i framtidens material

Tyg av trä, genomskinligt papper och karosser av kolfiber. På Innventia forskar man om förnybara material som kan finnas på marknaden om några år. Råvaran hämtas från den svenska skogen.

Publicerad: Uppdaterad:

Jag håller ett vitt, platt och lite fluffigt föremål i handen. Mjukhet mot fingertopparna. Jag gissar att det är bomull, men jag har fel. Det är tillverkat av träfiber och PLA, alltså polymeriserad mjölksyra.

– Den globala bomullsproduktionen kan snart inte öka mer. Bomull kan bara växa på vissa ställen i världen, där det kanske är ont om vatten och man vill använda marken till något annat. Samtidigt fördubblas efterfrågan på textil vart femtonde år, säger Fredrik Aldaeus vid forskningsinstitutet Innventia.

Här forskar man bland annat om hur träråvara kan användas för att göra tyg. Bakgrunden är både behovet av en mer hållbar textilproduktion och en minskad efterfrågan på papper.

– Man har använt cellulosafiber för att göra textil, till exempel viskos, ända sedan slutet av 1800-talet. När sedan oljan blev billig började man använda den i stället, men nu svänger det tillbaka till mer förnybara råvaror.

Snabbväxande ogräs

Det går att använda alla växter som innehåller cellulosa till att göra tyg. Vad som betraktas som förnybart är olika från land till land. I Sverige räknas den svenska skogen dit. I andra delar av världen kan det vara bambu, eukalyptus eller snabbväxande ogräs.

– I den tidiga viskosproduktionen ville man få fram en silkeskänsla, men nu vill man i stället behandla den så att den känns som bomull. Eller kanske merinoull för friluftskläder. Vi jobbar mycket med att göra massa som är lätt att använda i viskosprocessen, med till exempel mindre åtgång av kemikalier och energi.

Eftersom det finns en överkapacitet i pappersmaskinerna tänker man sig också att producera tygliknande material från skogsråvara i dem. Blandningen avgör hur tyglikt det känns. PLA, som är en restprodukt från massabruket, gör produkten mjukare, och man testar också att blanda i återvunna textilier.

Den komposterbara stolen

Innventia tittar även på andra sätt att använda biobaserade material. Fredrik Aldaeus pratar om en bioekenomi och om cirkulär ekonomi, alltså att råvaran ska vara förnybar och att man i stort sett inte får något avfall. Man vill också ta vara på olika biprodukter och restströmmar från industrin.

– Allt du kan göra av olja kan du göra av trä. Vi tittar till exempel på att göra olika bioplaster. Här är det inte självklart vilka egenskaper de ska ha. Ska de vara biologiskt nedbrytbara eller ska vi återvinna dem?

Han berättar om den komposterbara stolen som stod utanför fönstret och långsamt bröts ned, medan en likadan stol stod innanför rutan och fungerade som sittplats. Man forskar också på pappersmaterial som till exempel reagerar på värme eller vatten, har en smutsavvisande yta, är elastiskt eller genomskinligt.

Växternas cellväggar

– Vi vill visa vad som går att göra och sedan tar vi kontakt med företag som kan se vad det kan användas till. Den forskning vi jobbar med ska inte behöva ta så lång tid till marknaden. Det handlar kanske om fem-tio år framåt i tiden.

I forskningsinstitutets lokaler finns utrustning för att ta vara på så kallad svartlut, en biprodukt från massaproduktion. Svartluten innehåller lignin, en biopolymer som finns i växternas cellväggar. Ligninet renas fram, smälts och pressas genom ett munstycke. Ut kommer en ligninfiber. Den ser ut som långa svarta hårstrån och rullas upp på en stor blå cylinder.

– Sedan ska de karboniseras, så att det bara blir kol kvar. På så sätt får vi en kolfiber från en biobaserad råvara.

Radiostyrd bil

Kolfiber är ett lätt och starkt material. Jag får fingra försiktigt på en radiostyrd bil, som har både tak och batteri av kolfiber. Den togs fram i samarbete med forskningskoncernen Swerea och KTH för att visa hur lättviktsmaterial från skogen skulle kunna användas i framtiden.

– Det finns en stor optimism för biobaserade material. Den svenska industrin bygger för detta, både genom att göra mindre justeringar i befintliga anläggningar och bygga helt nytt.

Så, vem vet, nästa klänningsinköp kanske är i tyg gjort av bambu och kanske kan jag ställa köksstolen i komposten när den gått sönder.

Du kan läsa hela temat om framtidens material i vår blädder-pdf

Anna Norberg

redaktör
08-466 24 51

Kommentarer

Kommentera