Vi erbjuder

Naturvetare klarar biffen

Att föda en växande befolkning, hitta botemedel mot alzheimer och hejda klotets uppvärmning är några av de problem som bland annat
naturvetare ska lösa.

Publicerad: Uppdaterad:

Klimatet är den stora utmaningen för framtiden. Även om vi klarar 1,5-gradersmålet så påverkas allt från möjligheter att producera mat till den biologiska mångfalden.

Om den utarmas så minskar ekosystemens förmåga att motstå förändringar, så kallad resiliens, som Johan Rockström så ofta påpekar. Agronomen och professorn i miljövetenskap varnade i sitt Sommarprogram för att världens alla korallrev och Amazonas regnskogar kollapsar om inte uppvärmningen hejdas. Kanske värre ändå är att isen på Grönland och delar av Arktis kommer att smälta och höja havsnivån med ofattbara fjorton meter, enligt Johan Rockström.

Att världens ledare tar hotet på allvar blev tydligt i Paris i december 2015 när de kunde enas om ett klimatavtal.

– Det är ett banbrytande avtal som är avgörande för framtiden och bra för naturvetare, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna.

Höjt ribban

Att man har höjt ribban och satt målet vid en temperaturhöjning på 1,5 grader istället för två grader, menar han visar på allvaret i frågan.

– Naturvetenskapen har fått sitt politiska genombrott, bland annat tack vara ihärdiga naturvetare som under lång tid har visat på tillståndet i världen.

Han förklarar att många av klimatproblemen har sin lösning i naturvetenskapen. Det gäller allt från energieffektivisering och grön el till nya biobaserade material och klimatanpassningar. Miljöteknik menar han kommer att uppleva en hausse.

– Att vässa tekniken för att hitta hållbara lösningar har vi bara sett början på. Sol, vind, vatten, bränsleceller och bioenergi blir viktiga delar i framtidens palett av förnybara energikällor. Lika mycket handlar det om att utveckla batterier som både laddar snabbare och har högre prestanda.

Lyxa med biff

Kan vi lita på att tekniken löser problemen?

– Nej, delvis måste vi ändra vår livsstil, som att äta mindre kött. Vi lär inte behöva avstå biffen, men den kan bli en lyxprodukt, gärna ihop med ett rött ekologiskt vin, säger Ivar de la Cruz och tycker att man kan unna sig lite extra utan dåligt samvete.

Han menar att vi generellt behöver ändra våra konsumtionsmönster och fundera i cirkulära processer. Att börja räkna i koldioxidavtryck på samma sätt som man räknar boränta ligger nära till hands.

Ökat tryck

Elin Röös, forskare på SLU, har tittat närmare på livsmedlens miljöpåverkan. Hon förklarar att trycket på jordbruksmark ökar. Vi blir både fler och rikare, och äter därför mer kött och mejeriprodukter.

– Utmaningen är att producera mat på ett hållbart sätt, vilket bland annat innebär att inte hugga ner mer skog. Lyckligtvis går den trenden åt rätt håll med minskad avskogning.

Hennes recept är att höja skördarna där de idag är låga, som i Afrika, samtidigt som vi i västvärlden måste äta mindre animalier och minska matspillet.

Kemikalier menar hon kan användas i vissa situationer med stor försiktighet i jordbruket.

– Ökande resistensproblem gör kemikalierna verkningslösa på sikt. Konstgödsel, som går att producera på förnybart sätt kommer att behövas även om kretsloppet mellan stad och land sluts.

Förlusterna av lustgas och kväveföreningar måste kompenseras.

Hon tycker att kossan ibland har tagit oförtjänt mycket stryk.

– En viss mängd nötkreatur platsar i ett hållbart samhälle. De betar på magra marker och fungerar som dragdjur i tredje världen, där också gödseln är viktig. Men här i väst måste vi minska vår köttkonsumtion.

En viktig pusselbit för att klara miljömålen är skogen.

– Vi står inför spännande utmaningar, där allt talar för att uttaget av råvara kommer att öka.

Tillväxten kan öka, men med risk för att utarma den biologiska mångfalden, säger Göran Ståhl, skogsprofessor vid SLU.

Han tror dock att det är möjligt att utveckla smarta modeller för att klara både till tillväxt och mångfald. Till exempel menar han att mer skog kan skyddas och att det finns goda möjligheter att bevara arter i det brukade landskapet.

Fler epidemier

Den biologiska mångfalden har också en viktig roll för att minska riskerna för pandemier.

– I ett utarmat ekosystem med färre arter av till exempel gnagare ökar risken för smittspridning, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Andra utmaningar som har mindre med klimatet att göra finns inom hälso- och sjukvården. Att hitta lösningar på antibiotikaresistens och botemedel mot alzheimer och cancer står högt på önskelistan.

– Vi blir allt äldre men det finns ingen behandling mot alzheimer. Det pågår mycket grundforskning inom akademin, men det behövs mer tillämpad forskning, säger Jonas Ekstrand, vd på Sweden Bio.

Han menar att samhället och näringslivet måste hitta vägar för finansiering, där företagen för betalt för sin forskning. Det kan både handla om att förlänga patenten och få vården att använda nya och bättre produkter.

Miljövänlig life science

Han framhåller svensk life science som ett föredöme när det gäller miljö.

– Miljövänlig life science är vår nisch. Till exempel har Astra Zeneca, Pfizer och GE järnkoll på sina utsläpp från tillverkningen.

Han påminner om att Sverige fortfarande är framstående inom life science, som står för 8 procent av svensk nettoexport.

– Vi kan bli ännu bättre genom mer samverkan och mobilitet mellan akademin, vårdsektorn och näringslivet. Det ska bli möjligt att gå mellan sektorerna. Om vi öppnar upp för det har vi mycket att vinna, säger Jonas Ekstrand.

Han vill också se fler medelstora företag nu när mikroföretagen med färre än tio anställda ökar. Det menar han att svensk life science skulle må bra av.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera