Vi erbjuder

Solceller vässas och blir tunnare

En kapplöpning om att utveckla solceller med högsta verkningsgrad pågår i världen. Ångströmlaboratoriet ligger i täten. I Uppsala finns också Nordens största solcellsfasad.

Publicerad: Uppdaterad:

Energin från solen är oändlig. Om vi lyckas tämja den så har mänskligheten löst energifrågan och på köpet fixat klimatet.

Sverige ligger i framkant när det gäller forskning och utveckling om solenergi. Men när det kommer till industriell tillämpning ligger Kina täten.

Ännu så länge står solen för en marginell del av den totala energianvändningen i världen. Desto mer glädjande är att forskningen går på högvarv.

Ångströmlaboratoriet i Uppsala har en tätposition i Sverige, men samarbetar med flera andra lärosäten, som KTH och universiteten i Umeå, Linköping och Karlstad inom ramen för Solplattformen.

Kapplöpning i världen

Verkningsgraden vässas nu i snabb takt och det pågår en kapplöpning bland forskare i världen för att öka verkningsgraden. Solceller med kisel dominerar och är fortfarande snäppet bättre än alternativen.

På Ångströmlaboratoriet är det tunnfilm som gäller för den forskningsgrupp som Marika Edoff jobbar med. De solcellerna är en hundradel så tjocka som kiselsolceller.

– Vi utvecklar hela tiden tunnfilmen och har nu nått en verkningsgrad på 19,5 procent. En forskargrupp i Japan ligger på 22,3 procent. Vi har ett lika stort fokus på att göra tunnfilmen ännu tunnare och vi tittar också på att göra solceller på flexibla material.

Vad är poängen med det?

– Det sparar material och sänker kostnaderna samtidigt som solcellerna blir lättare, vilket är en fördel när stora ytor med solceller installeras på befintliga byggnader som tak, fasader och byggelement.

Fasad med solceller

Ett bra exempel på det finns i Uppsala. Nära tågstationen, vid Frodeparken, är hela den bågformade fasaden klädd med solpaneler. Det gör den till Nordens största solcellsfasad.

Syftet var inte i första handa att tjäna pengar. I stället ville byggherren Allmännyttan bygga upp kompetens kring solenergi för att kunna göra energieffektiviseringar i framtiden.

– Jag tror på byggnadsintegration. Solcellsfasaden med sin svarta och glansiga yta tycker jag är estetiskt tilltalande. Den är dessutom hållbar över tid.

Att använda plast istället för glas som bärare av tunnfilmen är ett sätt att göra solcellerna lättare. Då blir materialet dessutom böjligt.

– Eftersom plast åldras snabbt kan det också användas i kombination med metall eller glas.

Marika Edoff förklarar att tunnfilmen består av koppar, indium, gallium och selen. Både indium och gallium är sällsynta metaller, och kan komma att bytas ut mot andra metaller, till exempel zink och tenn, vilket gruppen också forskar på.

Grön el i u-länder

Kan solcellerna komma till nytta som grön el i utvecklingsländer?

– Ja absolut, genom att koppla dem till ett batteri och lagra energin. Det ger möjligheter att läsa läxor och göra annat under mörka kvällar. Man kan också tänka sig kraftverk i större skala för till exempel vattenrening.

Att utvinna energi från solen är något mer än rolig fysik och spännande utmaningar för Marika Edoff.

– Att kunna göra en insats för mänskligheten som är miljö- och klimatmässigt hållbar känns riktigt bra.

Nu hoppas hon att politikerna är kloka nog att ta till vara den förnybara energin.

– I dag är energi som produceras för egen användning skattefri, men nu finns ett lagförslag som går ut på att större anläggningar ska beskattas. Det är knasigt och motverkar omställningen till ett hållbart samhälle, säger hon engagerat.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera