Vi erbjuder

Biologi som får IT att ligga i lä

Det är en fullkomligt makalös prestation. Tänk dig att läsa korrektur på en text som är tusen biblar lång, upptäcka alla felen, rätta dem, skriva ut hela texten – och klara allt på någon timme. Att hela texten dessutom ryms på trådar som sammanlagt är knappt två meter långa och bara två tusendels millimeter tjocka gör ju inte saken mindre imponerande.

Publicerad: Uppdaterad:

Vad säger Google om saken? Förvisso tar det sökmotorn bara 0,48 sek att få över 400 000 träffar på Tomas Lindahl - svensken som i år får pris för sin del i kartläggningen av hur cellens korrekturläsare bär sig åt för att få rätsida på livets ord när någon sluntit på tangenterna. Men att kopiera, kolla, läsa och skriva ut 3 miljarder tecken i nanoskala - där ligger allt vad vår IT heter i lä.

Det är bara att tacka och ta emot för alla som trott på metaforen om dna som livets kod och del i livets eget IT-system. Den håller. Ta en titt på hur KVA:s nobelsida beskriver hur det går till när cellen läser korrektur på livet och ni förstår vad jag menar. Lyssna och läs lite om en annan nyligen gjord upptäckt – som säkert också får nobelpris vad det lider – och ni blir ännu mer övertygade. CRISPR Cas9.

Denna märkliga förkortning som snart kommer att återfinnas på debatt- och ledarsidor, och som beskrivs som en teknik som låter livets IT- ingenjörer göra precis det vi alla håller på med framför datorn. Söka, läsa, skriva, skapa, markera, klippa och klistra. Och göra det med samma valfrihet och precision som om det verkligen handlade om ordbehandling och textredigering i livets egen textmassa.

Biohackers är ett rätt nytt fenomen och gensyntar finns ju sedan länge – maskiner som gör skräddarsytt dna på beställning. Och till dags datum är bortåt 100 olika växters hela dna kartlagt ända ner till ordningen och antalet av varenda litet enskilt tecken. Störst av alla är tallens med ett dna som är sju gånger större än människans. Men vete ligger inte långt efter med ett dna som är tre gånger större än vad vi bär omkring med. Och självklart kommer livets informationsteknik ta precis samma väg som alla annan teknik. Biotekniken verkar nu närma sig det stadium där Bill Gates och Steve Jobs befann sig på 70-talet. Resten är historia.

Frågan är inte om gentekniken kommer att gå samma väg, utan när och hur. Och på vilket sätt och hur mycket samhället skall reglera och styra upp vad bioteknikerna får hålla på med – och vilken tillit vi kommer att känna till alla som håller på med saken. Och det finns en del att göra. Det mesta gör naturen bättre än vi – kolla bara korrekturläsningen och informationshanteringen. Rätt imiterad och kopierad är det naturen som kommer att rädda världen. Fel använd blir biotekniken bara en bit av stenläggningen på vägen mot den slutliga katastrofen.

Text: Peter Sylwan, agronom och vetenskapsjournalist