Vi erbjuder

Så påverkas olika branscher av digitaliseringen

I spåren på digitaliseringen blir det mer forskning för pengarna. Gemensamt för många naturvetare är att rutinjobben försvinner. På köpet frigörs mer tid för att att tolka och analysera data.

Publicerad: Uppdaterad:

Forskningen snabbas på

Var trettonde månad fördubblas mängden forskning i världen. Det är bland annat ett resultat av automatiseringen, menar Björn O. Nilsson, vd på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

– Det finns en förhoppning om att det skapas lika många nya jobb som det försvinner. Men jag kan känna en oro för att det inte riktigt är så just nu. Vi är långt ifrån att datorer och maskiner börjar tänka själva.

Bara hundra år tillbaka var isutbärare ett av det vanligaste serviceyrket i Stockholm.

– Vem kunde då ana att det i dag skulle finnas drygt 38 000 dataprogrammerare i huvudstaden, säger han och visar på svårigheterna att sia om vilka framtidens jobb är.

Även globaliseringen spelar in.

– Amerikanska Uber är i dag världens största taxiföretag, utan att ha några egna bilar och förare. Den typen av lösningar lär vi få se mer av på arbetsmarknaden i framtiden.

Hur påverkas forskningen av automatiseringen?

– Den är ett verktyg för forskningen själv, vilket har gjort att forskningen i världen ökar snabbt. Var trettonde månad fördubblas antalet datapunkter, som är ett mått på forskningsmängden.

Robotar utför rutinarbete som pipetteringar och analyser automatiseras. Gensekvensering, som tidigare var en lång process, kan man göra relativt snabbt i dag till en låg kostnad.

– Det gör att forskarna får mer tid att forska. Jag tror att behoven av naturvetare och civilingenjörer kommer att öka. Bland annat för att hitta lösningar på väg mot det hållbara samhället.

 

Geokonsulten går inte att digitalisera bort

3D-visualisering är på frammarsch och det behövs geovetare för att se till att modellerna blir korrekta, säger Pia Hansson, geokonsult på Tyréns.

Ritpersonalen försvann i slutet av 90-talet och ersattes av visualisering på datorn. På de tekniska konsultbolagen går allt mer av det dagliga arbetet mot digitalisering.

– Den trenden är oftast av godo i min värld. Det behövs fler som kan jobba med databaser och visualisera geomodeller.

Hon är inte orolig för att geovetarnas jobb blir färre.

– En geologs erfarenhet går inte att digitaliseras bort. Fältundersökningar kommer alltid att behövas i alla projekt.

Inför en exploatering, som att bygga en ny bro, väg, tunnel eller hus görs alltid en undersökning av jordens struktur, beskaffenhet och närhet till berg eller om terrängen är till exempel blockig eller sank.

– I det arbetet har vi nytta av digitaliseringen, som gör att analyser och beräkningar blir skarpare, säger Pia Hansson.

En del labbanalyser på material och beräkningar har automatiserats, men en del måste också utföras manuellt.

Även digitaliseringen av modelleringar går framåt.

– Geovetarens kompetens kommer det sannolikt att finnas fortsatt behov av, även om arbetsuppgifterna kan komma att se annorlunda ut. 3D-visualisering är till exempel på frammarsch och det behövs geovetare för att se till att modellerna blir geologiskt korrekta.

 

Jobben i gruvan blir roligare

När enformigt rutinarbete försvinner i gruvan frigörs tid för att analysera och tolka gruvdata, spekulerar Joel Andersson, gruvplanerare på LKAB.

LKAB ligger i fronten för automatisering i gruvbranschen. Trenden mot fjärrstyrning av själva driften, som förarlösa fordon och maskiner, fortsätter.

Nu är mycket på gång också inom planering och prospektering, där geologerna har sitt fokus.

– Det finns idag teknik där en scanner mäter förekomsten av kemiska element i berget, vilket ger betydligt kortare provsvar än i dag.

Även gruvkarteringen är på väg att digitaliseras. Tidigare användes papper och penna för att registrera gruvdata som sedan fördes in i CAD-datorn.

– Nu skriver vi in i paddan och får resultatet direkt på den datorritade kartan. Tidigare kunde det ta upp till en månad innan informationen nådde rätt person.

Företaget har dessutom ett av världens mest utvecklade system för att lokalisera och analysera skakningar i berget som orsakas av gruvbrytningen.

– Det är ett bra exempel där vi ligger i framkant, systemet ger oss möjlighet att analysera och följa hur berget beter sig väldigt nära realtid. Ett annat exempel är utbyggnaden av internetuppkopplingen i gruvan, vilket gör att man med stor exakthet har koll på vara alla befinner sig i gruvan.

Hur påpekar digitaliseringen er geologer?

– Enformigt rutinarbete försvinner, vilket frigör tid till att analysera och tolka gruvdata.

Kan det hota jobben?

– Nej, jag är inte orolig. Behovet av observationer och ockulär besiktning kommer inte att minska.

 

Kompetensnivån höjs i lantbruket

De nya jobb som växer fram håller en hög kunskapsnivå, både inom lantbruket och för dem som ska utveckla lantbruket genom forskning och rådgivning, spekulerar vetenskapsjournalisten och agronomen Peter Sylwan

Lantbruket förändras nu i snabb takt. Förarlösa maskiner och sensorer som känner av behoven på åkern är inte längre science fiction. Kvävesensorer finns redan i dag.

– I bästa fall får vi se små och lätta maskiner som orsakar mindre markpackning. Det skulle kunna ge 25 procent högre skördar med samma insatser.

Han tror också att utvecklingen mot "sakernas internet" kommer att snabba på automatiseringen, där man hela tiden får koll på tillståndet för allt från maskinparken till grödorna på fält och ge oss ett verkligt precisionsjordbruk.

– Även GMO är ett viktigt verktyg på väg mot ett ekologiskt hållbart jordbruk. Växterna kan skräddarsys så att bonden kan spruta mindre, gödsla mindre, slipper plöja, marken slutar erodera och läcka näring till havet.

Han spekulerar om ett elektroniskt djuröga som kan fånga upp det sociala samspelet i en flock, som oro eller annat som har bäring på djurhälsan.

Hur kan detta påverka arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare?

– Kompetensnivån kommer att höjas och de jobb som växer fram håller en hög kunskapsnivå, både inom lantbruket och för dem som ska utveckla lantbruket genom forskning och rådgivning.

 

Nya roller för biomedicinska analytiker växer fram

Gunnar Sandström, professor på avdelningen för klinisk mikrobiologi på KI, menar att biomedicinska analytiker vinner på automatiseringen.

Mycket av det arbete som sker på labb fortsätter att automatiseras. Biomedicinska analytiker är en yrkesgrupp som påverkas av det.

– Det är en positiv utveckling, säger Gunnar Sandström, som själv är biomedicinsk analytiker.

Han menar att risken för fel minskar med maskiner som gör rutinanalyserna.

– Det ökar patientsäkerheten. Men även biomedicinska analytiker är vinnare och kan kliva fram med sin kompetens att bland annat analysera provsvar, som hela tiden ökar.

Men finns det inte risk för överskott?

– Nej, med den brist vi har i dag dröjer det länge innan vi når break even. Av mina studenter har alla fått jobb, både inom landstinget och i näringslivet, innan de har tagit examen.

Kemanalysena har varit automatiserade i tio år. Nu är de mikrobiologiska analyserna på väg åt samma håll och är redan i drift på KS i Solna.

– I en framtid kommer även analyserna inom molekylärbiologin att automatiseras, säger Gunnar Sandström.

 

Nya miljöjobb skapas

Att kombinera IT och miljö/energi är framtidens melodi, enligt Andreas Englund, ekoingenjör och affärsutvecklare på IVL, Svenska miljöinstitutet.

Miljön och klimatet har mycket att vinna på den digitalisering som sveper över samhället. Smarta energisystem kan till exempel spara energi.

– För att mildra energitoppar som inträffar på morgonen skulle till exempel kylskåpet eller frysen automatiskt kunna stängas av tillfälligt. Eller om det är blåsigt och mycket vindkraftsel produceras kan bilen sättas på laddning.

För att detta ska bli verklighet behövs en ny prissättning på el, där priset sätts i realtid, menar Andreas Englund.

Även avfallshanteringen kan bli effektivare med ny teknik.

– Med sensorer som känner av material och bildbehandling kan det i ett första skede komplettera manuell sortering och i förlängningen ersätta den.

Sensorer kan även varna för till exempel höga halter av luftföroreningar inne i bilen, med följd att bilens fläkt ställs om.

En annan tillämpning är trafikplanering för effektivare transporter.

– Genom att matcha gods kan fyllnadsgraden i lastbilar öka. En sådan webbaserad tjänst finns redan i dag. Även bilpooler ser vi växa fram i städerna.

Vad händer med jobben för naturvetare?

– Det ger utvecklingsjobb för både datavetare och miljö- och energiexperter. Vinnare är de som kombinerar båda kompetenserna.

 

Drönare fångar upp allt i skogen

Skogsprofessorn Rolf Björheden ser fler möjligheter än hot med den automatisering som pågår i skogen. Skogsakademiker kan räkna med att få mer data att analysera och tolka.

Förarlösa maskiner i skogsbruket dröjer, menar Rolf Björheden, programchef för teknik och virke på Skogforsk.

– Det finns säkerhetsproblem att lösa innan vi släpper ut helt autonoma skördare och skotare i skogen. Vem vill möta en förarlös skotare fullastad med timmer på E4, säger han retoriskt.

Däremot kan vissa delar automatiseras för att ge förarna bättre arbetsmiljö.

– Kranarbete sliter hårt på förarna, som i stället kan fokusera på att planera och fatta bra beslut. Vi får en säkrare drift till nytta för både personal och maskiner.

Även skogsakademiker i roller som produktionsledare och virkesköpare vinner på det.

Men deras jobb kommer att påverkas ännu mer av de nya möjligheterna till datainsamling, som nu är på väg in i de svenska skogarna.

– I stället för klave och relaskop kommer drönare att utföra mycket av det jobb som inventerare gör i dag. Det gör att vi får bättre data om bestånden, allt från trädslag och bonitet till naturvärden och fornlämningar.

Vad blir skogsakademikerns roll?

– Vi får mer och bättre data att analysera som beslutsunderlag i planeringen. Det höjer kvaliteten och i förlängningen produktiviteten. Det är nödvändigt för att svenskt skogsbruk ska vara fortsatt konkurrenskraftigt, säger Rolf Björheden.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera