Vi erbjuder

Han letar skog på havets botten

I projektet Landscapes Lost undersöker Anton Hansson de urskogar från stenåldern som finns bevarade på havsbottnen utanför Skånes östkust. Målet är att få ökad kunskap om hur landskapet har förändrats under de senaste 10 000 åren.

Publicerad: Uppdaterad:

Skummande vågor rullar in mot stranden i skånska Haväng. Vid Verkeåns utlopp i Östersjön står geologidoktoranden Anton Hansson i dykarmundering. Tillsammans med arkeologen Arne Sjöström ska han ta sig ut till ett område 400 meter från kusten där en av de två rotfasta undervattensskogarna finns. Där ska de, som en del av forskningsprojektet Landscapes Lost, ta träd- och sedimentprover.

– Min forskning handlar om att rekonstruera landskapet ur ett geologiskt perspektiv. Konkret handlar det om att bygga upp en modell över hur landskapet har förändrats genom årtusendena, säger Anton Hansson.

Havet dränkte skogen

Hur kan det då komma sig att det står två uråldriga skogar – 11 000 respektive 9 000 år gamla – på havsbottnen i Hanöbukten? I efterdyningarna av den senaste istiden sjönk och steg havsnivån i omgångar. Först sjönk havet cirka 20-22 meter vilket gjorde att en skog växte ut på den nyvunna marken. Sedan steg havet igen till dagens nivå varpå skogen dränktes. Därefter sjönk havsnivån igen med cirka 10-12 meter varpå en ny skog kunde växa till sig. I nästa skede steg havet till dagens nivå och slukade även den.

Tallarna, som sticker upp ur gyttjefyllda bottensvackor, innehåller kåda som bidragit till att träden konserverats genom årtusendena. Det är inte bara de submarina skogarna som gör platsen unik. Förutom träden har flera intressanta arkeologiska fynd gjorts på havsbottnen: en fångstanordning för fisk, uroxeben, bearbetade älgben, rester av ljuster och runda stenar som tros vara delar av sänken som använts vid nätfiske. På bottnen har också tjärbloss av splintad tall hittats – med största sannolikhet lämningar efter stenåldersmänniskor.

– Mina analyser över landskapets utveckling kan tillsammans med de arkeologiska fynden bland annat ge svar på frågan om hur många människor som bodde i Skåne på den tiden, säger Anton Hansson.

Kartor visar vägen

De submarina urskogarna, som började kartläggas av sportdykare på 1980-talet, har undersökts i omgångar. Anton Hanssons och hans kollegors arbete har försvårats av felaktigheter i de gamla sportdykarkartorna. Därför har Landscapes Lost-teamet tagit fram en egen undervattentopografisk karta över området. På den detaljrika kartan syns sedimentbankar, Verkeåns historiska fåror, sandripplar samt träd och stubbar.

– Utan kartan hade vi simmat omkring i blindo. Den nya kartan hjälper oss dessutom att bättre förstå hur delar av den här miljön har bildats, säger Anton Hansson.

Modern navigationsteknik spelar också en viktig roll i fältarbetet. Anton Hansson och Arne Sjöström är utrustade med en GPS-boj. På så sätt kan de se vilka områden som undersökts och märka ut intressanta platser med bilder och geotaggar.

– Den moderna tekniken är oumbärlig, säger Anton Hansson.

Landscapes Lost är ett tvärvetenskapligt projekt där geologi- och arkeologiforskare från Lunds universitet samarbetar. Medan arkeologerna fokuserar på de mänskliga lämningarna består Anton Hanssons och hans geologkollegers arbete av att undersöka borrkärnor från sedimentbankar på havsbottnen. Borrkärnor har även tagits i Verkeåns gamla meanderbågar på land i området runt Haväng.

Pollen ger svar

Genom att studera innehållet i dessa kan Anton Hansson få fram information om hur snabbt sedimenten bildats samt hur salt och strömt vattnet var vid olika tidpunkter. Pollen- och fröhalter i proverna vittnar också om vilken typ av växtlighet som funnits på platsen och vid vilka perioder specifika träslag har vandrat in.

En annan uppgift är att såga ut delar av stubbar på havets botten och göra analyser av årsringarna. Med hjälp av dessa kan Anton Hansson bland annat få fram information om när träden levde och hur klimatet påverkade deras tillväxt. Genom att samla många trädprov – hittills har ett 20-tal bärgats – hoppas Anton Hansson på att kunna rekonstruera havsnivåförändringarna med hjälp av årsringsdatan, samt att skapa en kronologi som gör det möjligt att följa klimatförändringarna över tid.

– Vi vill ta reda på hur landskapets förändring har spelat in för att göra den här platsen intressant för människor. Med den kunskapen blir det lättare för arkeologerna att tolka sitt material, säger Dan Hammarlund, professor i geologi vid Lunds universitet.

Skrap på ytan

Arkeologerna har trots flera spännande fynd än så länge bara skrapat på ytan. För deras del är drömscenariot givet: mänskliga kvarlevor. Planen för sommaren 2015 är att göra en arkeologisk utgrävning vid den äldsta undervattensskogen där gyttjan och sedimenten kan ha täckt över gamla boplatser och gravplatser.

Förmiddagssolen dränker sandstranden i ljus. Vinden ligger rätt. Anton Hansson och Arne Sjöström kontrollerar utrustningen en sista gång. När de konstaterat att sågarna, kamerorna och GPS-bojarna är med tar de några klumpiga steg ut i vattnet. En stund senare har de försvunnit under ytan på jakt efter nya, spännande fynd.

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

 

Anton Hansson

Ålder: 25 år
Bor: Lund
Utbildning: Master i kvartärgeologi, Lunds universitet

Har tidigare arbetat med: Gick direkt från utbildningen till doktorandstudier
Gör just nu: Forskar på 10 000 år gammalt undervattenslandskap i Hanöbukten
Fritidsintressen: Landskrona BoIS, fotboll i allmänhet, vinylskivor

 

LANDSCAPES LOST

I projektet Landscapes Lost samarbetar Geologiska institutionen och Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Syftet är att få en fördjupad kunskap om Skånes och Blekinges kustområdens geologiska utveckling, och de boplatser som kan finnas där. Forskningsresultaten har även ett värde när det kommer till framtida planering för havsbaserad vindkraft.