Vi erbjuder

Korallreven kan räddas

Det har tänts en strimma hopp för världens korallrev. Marinbiologen Michael Tedengren menar att de går att rädda om utsläppen av övergödande ämnen från avlopp, fiskodling och jordbruk minskar.

Publicerad: Uppdaterad:

När haven tar emot koldioxid sjunker pH-värdet, som på sikt påverkar korallernas livsmiljö. Men det är inte klimatförändringarna som är det största hotet mot världens koraller.

- Ett större gissel i dagsläget är övergödning och andra föroreningar som gör att koraller blir sjuka av patogena mikroorganismer, säger Michael Tedengren, marinbiolog och forskare vid Stockholms universitet.

Inbyggd konflikt

Han har genomfört flera studier av belastningen på tropiska korallrev, bland annat i södra Vietnam, där fiskodlingen har ökat i omfattning. Många tusen fiskkassar i havet har blivit ett miljöproblem.

- Tyvärr har kassarna anlagts i områden med korallrev. För att få en ändring till stånd samarbetar vi med en lokal NGO, Non-governmental organization. Vi tar fram riktlinjer för fiskodlingen, som bland annat handlar om att ha säkerhetsavstånd till korallreven, vilket vi har fått visst gehör för.

Han beskriver det som en inbyggd konflikt där miljöintressen står mot lokalbefolkningens möjligheter att bedriva fiske och få en försörjning. De intressena försöker Michael Tedengren balansera, bland annat genom att också göra socioekonomiska studier.

Skörare koraller

En effekt av övergödningen är att korallerna blir skörare när kalkinlagringen inte hänger med i den snabba tillväxten. De drabbas också av sjukdomar, som orsakar blekning och i förlängningen koralldöd.

Ungefär hälften av världens koraller är hotade på grund av övergödning, som har sin källa i jordbruk, avlopp och andra verksamheter på land.

I de korallrika reven utanför Florida har forskarna studerat hur särskilda experimentområden förändrats under tre års tid. Här har korallerna i vissa områden utsatts för kontrollerad övergödning med kväve och fosfor.

Repar sig snabbt

Rebecca Vega-Thurber är en av de amerikanska forskare som står bakom studien.

– Vi blev chockade över hur snabbt korallerna fick sjukdomar och blektes då de utsattes för föroreningar på en ganska normal nivå.

Mer förvånande var att korallerna kunde återhämta sig inom tio månader om tillförseln av näringsämnen stoppades, säger hon.

En sjukdom som hittades på ungefär hälften av korallerna i förorenade områden var "dark spots syndrome".

– Det här är den första längre studien av övergödningens negativa effekter, som också utvärderar hur lång tid det tar för korallerna att hämta sig. Men korallrev utsätts för stress på många olika sätt – förhöjd vattentemperatur, utsläpp av gödningsmedel eller gifter, säger Michael Tedengren.

Vända trenden

Ett ständigt överskott av näringsämnen vore kanske inget problem i sig, om det inte gynnade tillväxten av patogena mikroorganismer som ger korallerna en sämre motståndskraft mot andra hot. Växthuseffekten, som ger en gradvis ökad temperatur i världshaven, är ju svår att komma till rätta med genom lokala åtgärder.

Det är däremot fullt möjligt att motverka övergödning av korallreven genom satsningar på avloppsrening, och metoder för minskad avrinning från jordbruksområdena.

- Vill vi rädda korallreven så gäller att minska den totala belastningen, och den här studien visar på en sådan möjlighet, säger Michael Tedengren.

 

Fakta om korallreven:

- Mer än 80 procent av korallreven i det karibiska havet har försvunnit under senare tid.

- En fjärdedel av allt liv i världshaven finns vid korallreven - trots att reven utgör mindre än en procent av den marina miljön.

- Nästan 2 miljoner arter fiskar och andra vattenlevande djur är beroende av korallrevens ekosystem.

- Förutom försörjningsmöjligheter innebär korallreven skydd mot exempelvis tsunamis i många kustområden.

Källor: Oregon State University, WWF

 

Michael Tedengren

Aktuell: Marinbiolog som forskar om koraller i tropiska hav och om grundläggande ekologi i Östersjön. Han är knuten till Stockholms universitet.

Gör mer: Forskar om miljögifter från bananplantager i Centralamerika. Det är fortfarande ett stort problem med kemikalier som förorenar floder, sjöar och vattenreservoarer. "Det är en vansinnig verksamhet. Därför väljer jag alltid ekologiska bananer."

Trivs bäst: Fantastiskt att få jobba med havsfrågor och att undervisa unga marinbiologer ute till havs.

Reser på vintersemestern: Med familjen på Kap Verdeöarna.

Tips till unga forskare: Gör det du tycker är roligt – det är då du får fram din kreativitet.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera