Vi erbjuder

Ojämn kamp mot resistensen

Förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar globalt och är ett hot mot folkhälsan. Vanliga infektioner kan bli svåra att behandla och kirurgiska ingrepp kan bli omöjliga i framtiden om inte trenden vänder.

Publicerad: Uppdaterad:

– Det vi ser är ett resultat av överanvändning samt att inga nya antibiotika har upptäckts på 30 år, säger Linda Paavilainen, projektledare inom ReAct som är ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens.

Utveckling av resistens mot antibiotika som hämmar tillväxt eller dödar bakterier, är en naturlig del av evolutionen, betonar Linda Paavilainen. Alexander Fleming varnade för överanvändning och resistensutveckling redan i sitt tacktal när hans upptäckt av antibiotika belönades med Nobelpriset 1945.

Information och verktyg

Det uppskattas att 25 000 människor dör årligen i Europa som en konsekvens av antibiotikaresistens. Linda Paavilainen är dock övertygad om att situationen är ännu mer alarmerande i låginkomstländer.

– I många länder saknas bra rutiner för rapportering och övervakning. Det kan därför vara svårt att veta vad en patient egentligen har dött av – den ursprungliga sjukdomen eller en sekundär infektion med resistenta bakterier, säger hon.

Spridning av information och att tillhandahålla rätt verktyg för att motverka resistensutveckling är en viktig del av arbetet som ReAct utför. Linda Paavilainen arbetar just nu med att utveckla en verktygslåda för olika målgrupper inom låginkomstländer. Det kan vara personal inom sjukvården, lärare, beslutsfattare eller allmänheten.

– Målet är att sprida kunskap om antibiotikaresistens och att framförallt uppmärksamma politiker och beslutsfattare. Det är viktigt att lyfta upp problemet på en politisk nivå för att förstärka åtgärderna. Det är ett bra komplement till forskning och utveckling av nya antibiotika, betonar Linda Paavilainen.

Forskning pågår

Anders Karlén och Diarmaid Hughes är forskare vid Uppsala universitet och arbetar på att hitta nya antibiotika. Att marknaden inte har sett ett nytt antibiotika har framförallt tre anledningar, berättar Diarmaid Hughes.

– Det är faktiskt svårt att få fram nya substanser. Sedan handlar det om korta kurer och att folk förväntar sig att det ska vara billigt, därför har det saknats incitament för läkemedelsindustrin att satsa på utvecklingen.

Det europeiska projektet ENABLE som ingår i ”New Drugs for Bad Bugs” (nya läkemedel mot onda bakterier – förkortas ND4BB) satsar därför på en helt ny typ av samarbete mellan offentliga och privata aktörer och finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI) som är ett sammarbete mellan EU och de forskande läkemedelsföretagen (EFPIA).

– Vi bryter faktiskt ny mark här genom att skapa en modell för hur offentliga och privata aktörer tillsammans kan arbeta med läkemedelsutveckling. På sikt kan detta bli en modell för att få fram nya läkemedel också inom andra terapiområden, berättar Anders Karlén.

Från ord till handling

För att öka chansen att projekten som har påbörjats nu resulterar i nya antibiotika har forskarna valt att fokusera på att attackera bakterierna på liknande sätt som tidigare: att hämma tillväxt eller helst döda dem.

– Vi har en god uppfattning om vad inom bakterierna vi måste attackera. Vi har över 50 års erfarenhet av dessa mål och det är enklare att identifiera nya substanser mot gamla mål än att försöka hitta helt nya tillvägagångssätt. Vi står inför ett problem idag och måste hitta tänkbara lösningar och nya investeringsmodeller. Det år något som IMI via ND4BB nu satsar på, betonar Diarmaid Hughes.

Det ökande antalet rapporter om antibiotikaresistens hjälper förhoppningsvis att lyfta upp frågan på den politiska agendan för att i slutändan säkerställa finansiering för forskning och utveckling. Det är dyrt, men kostnaderna för konsekvenserna av antibiotikaresistens uppskattas nu att vara 1,5 miljarder Euro årligen men kommer att stiga rejält om problemen bli värre.

– Ett stort problem är att utveckling av antibiotika inte genererar några stora vinster. Därför måste både den privata och den offentliga sektorn dela på risken för att utveckla medicin åt hela världen. Nu går vi från ord till handling, det är det viktigaste, påpekar Anders Karlén.

Text: Natalie von der Lehr

Alla kan göra någonting!

Vad händer i värsta fall, om inga nya antibiotika utvecklas och resistensen mot befintliga läkemedel fortsätter att öka? Linda Paavilainen håller andan i några sekunder.I värsta fall är vi tillbaka i en tid där det inte fanns antibiotika. Det blir betydligt svårare eller i vissa fall omöjligt att utföra kirurgiska ingrepp och man kommer att behöva tänka efter om den där höftoperationen verkligen är värd risken. Det kommer också att bli svårare att skydda personer med ett nedsatt immunförsvar, som till exempel cancerpatienter eller för tidigt födda barn. Dödligheten kommer att öka på grund av vanliga infektioner som inte längre går att bota med antibiotika som till exempel lunginflammation och blodförgiftning.

Fastän det finns all anledning till oro väljer Linda Paavilanen att fokusera på sitt engagemang. Alla kan göra någonting för att motverka utvecklingen, påpekar hon.

Några exempel:

  • Handhygien – tvätta händerna ofta och noga med tvål och vatten.

  • Om du blir sjuk – tänk efter om du verkligen behöver antibiotika. Be läkaren att förklara att varför du får eller inte får antibiotika.

  • Om du tar antibiotika – ta hela kuren och försök att minska smittspridningen.

  • Naturvetare kan jobba med antibiotikaresistensfrågan inom sina olika yrkesgrupper. Exempel på detta är undervisning i förskola/skola, djuruppfödning, forskning och utveckling av både nya läkemedel och bättre diagnostiska metoder.

Vill du veta mer? ReActs hemsida tillhandahåller information, material och länkar: www.reactgroup.org

 

”Viktigast att hålla djuren friska”

Resistenta bakterier kan spridas mellan djur och människor. Eftersom resistenta bakterier gynnas av antibiotika är det viktigt att jobba förebyggande för att hålla djuren friska och därmed undvika behandling med antibiotika, menar Helle Unnerstad, laboratorieveterinär vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

– Vi vill inte ha djur som en reservoar för resistenta bakterier som sedan kan spridas vidare till människor.

I Sverige och de flesta länder i Europa är det förbjudet att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte.

– Den största risken för spridning av resistenta bakterier uppstår vid handel med levande djur, att man då får in djur i besättningen som bär på dessa bakterier, säger Helle Unnerstad.

I länder som Holland och Danmark, där en stor andel av till exempel grisar bär på den resistenta bakterien MRSA, är risken stor att människor som jobbar med djuren blir smittade. Antibiotika i djuruppfödningen påverkar resistensläget hos djuren men i vilken utsträckning det påverkar det globala resistensläget hos människor är svårt att säga.

– Man kan också vända på perspektivet, avfall från till exempel sjukvården som läcker ut i naturen påverkar djuren - och då även vilda djur. Det handlar om ett kretslopp som hänger ihop, och därför är det viktigt att jobba förebyggande och därmed minska antibiotikaanvändning både bland människor och djur, påpekar Helle Unnerstad.

Det här kan du göra som konsument: Troligen sprids resistenta bakterier inte via livsmedel, i alla fall så länge som köttet tillagas ordentligt. Däremot kan man som konsument se till att köpa kött från djuruppfödningar som minskar användning av antibiotika. Fråga i affären eller i restaurangen var köttet kommer ifrån, om man som konsument ställer krav kan handlarna och restaurangerna ta det vidare till sina leverantörer.