Vi erbjuder

Sverige backar i forskningsligan

Sverige profilerar sig som ett innovativt land, men statens satsning på forskning är blygsam i jämförelse med andra länder, skriver Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare för Forska!Sverige på Na.debatt.

Publicerad: Uppdaterad:

Anders Borg lyfter ofta fram forskning som en av grunderna för välfärd. Nu när Sverige har en negativ tillväxt för FoU bör det innebära ökade statliga satsningar. 2010 låg vi på andra plats av tretton länder, räknat som andel av BNP. Det är viktigt att komma ihåg att större delen av de 3,37 procenten var företagsinvesteringar.

I själva verket satsar en rad länder mer på civil forskning än vad Sverige gör, mätt i statliga anslag i procent av BNP. Sverige låg på elfte plats av trettiofem länder 2011, enligt Eurostat. Ökningen som regeringen drev igenom i förra forsknings- och innovationsproposition var viktig, men trots den beräknas de civila statliga satsningarna på forskning bara ligga runt 0,8 procent av BNP fram till 2016.

Det är självklart positivt att företag investerar i forskning. Men det gör oss sårbara. I en jämförelse av FoU i trettiotre länder hamnar Sverige på tredje plats från slutet. Det är en mycket oroande utveckling som beror på att en så stor del av FoU i Sverige utförs av företag och att en ökande del av deras FoU-investeringar sker i andra länder.

Regeringen har uttryckt ett mål om att de samlade FoU-investeringarna ska uppgå till 4 procent av BNP år 2020, dessvärre går det åt fel håll. Mellan 2001 och 2011 minskade andelen från 4,13 till 3,37 procent, en farlig trend som riskerar underminera vår välfärd.

Ett exempel på kopplingen mellan forskning och välfärd är hälsa. Sverige står inför utmaningen av en åldrande befolkning och ökande vårdkostnader. Medicinsk forskning och utveckling är nyckeln till att möta den utmaningen.

De offentliga investeringarna i medicinsk forskning utgör idag knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Det betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att i framtiden kunna ge bättre prevention och behandlingar. Det räcker inte. En SIFO-mätning visar att tre av fyra svenskar tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till tolv miljarder kronor.

Det är nu mycket viktigt med tydliga politiska signaler om att Sverige verkligen kommer satsa långsiktigt på forskning och att det kommer finnas goda förutsättningar för forskningssamarbete för företag som väljer att driva sin verksamhet i Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare Forska!Sverige och Doktor i medicinsk innovationskunskap

Kommentarer

Kommentera