Vi erbjuder

Mer blågult på tallriken?

"Nu är det slut på lägsta prisets tyranni", utbrast en politiker när det nya direktivet om offentlig upphandling spikades av EU. Sveriges bönder vädrar morgonluft. Men frågan är om det gör så stor skillnad.

Publicerad: Uppdaterad:

Det var i januari som EU röstade för ett nytt direktiv om offentlig upphandling. Nu har varje land två år på sig att omsätta det i sin egen lagstiftning.

Men redan i dag är det möjligt att ställa krav på bland annat miljö, djurskydd och sociala frågor när skolor, äldrevård och andra i kommuner och landsting handlar upp varor och tjänster.

– Nu blir det enklare att ställa andra krav än lägsta pris. Kommuner och landsting kan inte längre skylla på EU när de lägger sig undan ribban för svensk lagstiftning, säger Axel Hansson, marknadsutvecklare på LRF.

Kommunernas dubbelmoral

Han menar att det är dubbelmoral att inte ställa miljö- och djurskyddskrav i nivå med svensk lag.

– Offentliga upphandlare borde föregå med gott exempel och inte köpa kött från uppfödare som klipper svansen av grisarna. Trots att det är förbjudet inom EU är det många uppfödare som syndar.

Även användningen av antibiotika är betydligt större i till exempel Danmark och Tyskland.

– Det är förbjudet att använda antibiotika till friska djur. Tyska grisar förbrukar sexton gånger så mycket antibiotika som svenska. Danmark använder tre gånger mer än i Sverige. Det är tecken på dålig djurhälsa.

Axel Hansson är ändå optimist och tror att fler kommer att vidga kravlistan till att också gälla miljö och djurskydd.

Monica Sihlén på Miljöstyrningsrådet delar inte riktigt Axel Hanssons syn på upphandlingen.

– Sverige ligger bra till redan i dag. 87 procent av den offentliga upphandlingen använder våra livsmedelskriterier när det gäller miljö. Motsvarande siffra för djurskydd är 55 procent.

Däremot håller hon med Axel Hansson om att det blir lättare att ställa andra krav än lägsta pris.

– Den nya lagstiftningen kan komma att påverka domstolarnas bedömning av rättsfall, vilket kommer att ge vägledning i upphandlingen.

Politisk vilja finns

Monica Sihlén förstår den frustration som Sveriges bönder kan känna när kommuner och landsting inte ställer krav i nivå med svensk lag.

– De flesta har en politisk vilja att servera bra måltider med högkvalitativa produkter, ofta ekologiska, och uppföljningen fungerar allt bättre.

Men det är inte bara svenska producenter som lever upp till Miljöstyrningsrådets livsmedelskriterier.

– Det finns bland annat danska premiumgrisar, som kan vara med i anbudsgivningen, säger hon och påminner om att livsmedelsmarknaden är global. Däremot kan man inte ställa krav på närodlat och svenskmärkt.

Hon förklarar att det inte är kommunernas och landstingets primära roll att skydda den svenska produktionen.

– Däremot kan de ställa höga krav på miljö-och djurskydd så att svenska producenter kan vara med och konkurrera. Kom ihåg att det varje vardag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sverige, säger Monica Sihlén. LEL

 

55 procent följer kriterierna om djurskydd

Producenter, grossister och upphandlare är överens om vilka livsmedelskriterier som ska gälla i Sverige. 87 procent av kommuner och landsting följer miljökriterierna 55 procent lever upp till kriterierna när det gäller djurskydd.

Expert på hållbar upphandling

Miljöstyrningsrådet tillhandahåller ett frivilligt verktyg med kriterier och är utsett till regeringens expertorgan inom miljöanpassad och hållbar upphandling inom offentlig sektor.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera