Vi erbjuder

Mia 2014-05-08

Zandra, tack för du delar med dig. Så bra skrivet. Blev själv 2001, som jag kände det, överkörd av en ångvält ett antal ggr. Insåg att jobbet jag hade skulle jag inte gå tillbaka till. Sa upp mig efter andra omgången sjukskrivning som var på två veckor. Klarade inte av att höra telefonen ringa, inte sitta vid datorn, ja ljud överhuvudtaget. Hela mitt kroppssystem var som fullt påslag. Som om hela kroppen brann. Sov knappt nåt på nätterna. Rastlös. Hjärnan var som en autobahn med tankar. Fullt påslag. Frågan jag hela tiden ställde mig - vad är det som händer, varför...Fick panikångest men förstod inte det var det förrens jag blev inlagd på reumatikersjukhuset i Halmstad för mina ledgångsbesvär. Konstaterades även fibromyalgi. Detta har blossat upp efter ångvälten drog över mig ett antal ggr. Tillkommit låg ämnesomsättning. Älskade ju att vara social, glad, positiv, vara igång, aktiv med mina tre barn, jobba, vara andra till lags, hjälpa till... men inte 110 procent. Tog fullt ansvar för hemmet, barnen, trädgårdsarbete, bilen, fritidsaktiviteter ja det mesta. Sedan 2010 är jag sjukpensionär. Jag tror jag på nåt vis varit i jobb idag om jag fått bättre hjälp i början av min sjukskrivning istället för att få antidepressiva medel. Förstår inte att det ska vara så svårt att få till rätt hjälp då denna folksjukdom pågått så länge. Att gemensamt i Sverige få till en bra vård kring oss utbrända. Alla är vi på olika stadier, jag vet... Alla får så olika slags hjälp. Det är en kamp att vara sjukskriven. Stämmer så väl att man måste vara frisk för att vara sjuk. Vi har ett stort ansvar själva men om vi inte orkar ens att ta luren och ej ens prata? Hjälp till självhjälp..... Jag är glad för din skull Zandra att du jobb för det betyder mycket för både ens självkänsla o självförtroende som är grunden i att må bra. Jag har trampat i gyttjan många ggr om under dessa 13 åren och är på väg upp för trappan o torka mina stövlar igen. Kram från Mia