Vi erbjuder

Science fiction blir vardag - robotar släpps snart in i våra liv

Redan nu används robotar flitigt i industrin. Men i framtiden kan de spela en allt större roll i våra hem och i vår vardag. Det är även möjligt att de kan interagera och utveckla relationer med människor.

Publicerad: Uppdaterad:

Förutom att göra människans liv enklare och frigöra tid för mer roliga saker kan robotarna få fler uppgifter i samhället. Ett sådant område är äldrevården.

– Vi kommer att leva längre och vi vill bo kvar hemma. Vi har inte resurser för att ta hand om alla våra gamla, då kan robotarna hjälpa till.

Roboten kan till exempel vara ett komplement till hemtjänsten genom att utföra sysslor som att hämta saker eller slå larm om en äldre person ramlar. Även på sjukhusen skulle robotarna kunna utföra alla uppgifter som handlar om att hämta eller transportera saker så att vårdpersonalen kan ägna sig åt patienterna. Likaså kan robotar användas för farliga uppgifter som att söka efter överlevande efter en jordbävning.

Känna och uppfatta

För att kunna göra det måste robotarna utrustas med sinnen. Danica Kragic visar upp roboten PR2, en stor sak med två armar vars händer har utrustats med sensorer för att kunna greppa och förflytta olika föremål. I ett annat rum står den lilla roboten Nao i viloläge. Nao kan samarbeta med andra robotar för att gemensamt lösa en uppgift som att förflytta en sak eller att spela boll.

– Det svåraste är att vi utgår från oss själva när vi skapar ett datorprogram för roboten. Enkla saker som är självklara för oss, som att plocka upp en sak, är egentligen ganska svåra. Människor lär sig genom träning. När vi har lärt oss skickar hjärnan signaler till musklerna som gör att armen och handen rör på sig utan att vi tänker på det. En robot måste räkna fram samma sak med hjälp av matematik, fysik och datalogi, säger Danica Kragic.

Hon förklarar att det är relativt enkelt att få roboten att se med hjälp av en kamera. Men det är mycket svårare att få den att förstå vad den ser. Likaså är det med språk, det är inte svårt att få en robot att prata, men mycket svårare att få den att förstå vad vi säger.

– Att känna är lätt, att uppfatta är svårt, påpekar Danica Kragic.

Artificiell intelligens

Hos många människor finns farhågor att robotarna kommer att ta över samhället, en föreställning som förstärks av filmvärlden.

– Intelligens är att kunna resonera logiskt, att hitta och agera efter vissa ledtrådar. Om en robot kan använda samma tillvägagångssätt som en människa borde den också vara intelligent. Men eftersom den inte har någon hjärna väljer vi att kalla det för artificiell intelligens, säger Danica Kragic.

Älskad av en robot

Det är inte ovanligt att ha en ganska intim relation till tekniska prylar, som till exempel smartphones. I virtuella spel blir vi någon annan och gläds åt den personens framgångar.

– Vi anpassar vårt beteende till saker som uppfyller en funktion. När robotorna uppfyller en funktion i vårt liv kommer vi att kunna älska dem också, resonerar Danica Kragic.

Eftersom människor har relativt lätt för att ta till sig förändringar kommer vi i framtiden också att acceptera att bli älskade av en robot, fastän den är programmerad att göra det.

– Vi kommer att acceptera robotar så småningom och ha ett samspel med dem. Både robotar och människor kommer att behövas, det kommer att vara en rolig framtid att leva i. Jag önskar att kunde vara här och kolla hur det ser ut om 100 år, säger Danica Kragic.

Fakta: Maskin eller människa

Automatiska gräsklippare och dammsugare finns redan men annars är marknaden för vardagsrobotar inte speciellt stor, de flesta vet inte vad de skulle använda en robot till. Därför är också utvecklingen långsammare än vad den skulle kunna vara.

– Inom en snar framtid kommer det däremot att finnas ett behov och en vilja att byta ut vissa kroppsdelar. Dels för att återställa en funktion efter en skada men också för att förbättra oss själva, menar Danica Kragic.

Detta fenomen kallas för enhancement, en förstärkning av de mänskliga förmågorna.

Några exempel ur verkligheten:

  • Pacemaker: elektronisk apparat som opereras in i kroppen när hjärtat inte pumpar som det ska på grund av ett fel i hjärtats elektriska fortledningssystem
  • Deep Brain Stimulation: ett system där elektroder som har opererats in i hjärnan stimulerar eller blockerar vissa signaler. Används främst i samband med rörelsesjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom men har även testats för kontroll av tvångssyndrom och andra psykiatriska sjukdomar.
  • Robothandprotes: ersättning efter skada eller olycka
  • Cochlear implant: ger döva hörsel
  • Cellterapi eller regenerativ medicin: transplantation av stamceller eller odlad vävnad för att ersätta skadade celler/vävnad. Än så länge i försöksstadiet.

Just nu används dessa metoder för att bota en sjukdom men i framtiden skulle det vara tänkbart att samma metoder används av friska människor som vill förbättra till exempel inlärningsförmågan eller minnet.

 

Text: Natalie von der Lehr

Kommentarer

Kommentera