Vi erbjuder

Doktorander med chans att påverka

Ett nytt doktorandråd har sett dagens ljus på Stockholms universitet. De jobbar för bättre villkor för forskarstuderande, men också med att skapa inspirerande mötesplatser.

Publicerad: Uppdaterad:

Det lyser av passion i ögonen på de doktorander som magasinet Naturvetare träffar på Stockholms universitet i december. De utgör den nya styrelsen för doktorandrådet vid institutionen för molekylära biovetenskaper Wennergrens institut, MBW.

– Vi vill kunna påverka och förbättra villkoren för doktorander, säger Amanda González Bengtsson.

Den möjligheten är stor eftersom de har tre platser i institutionsstyrelsen.

– De lyssnar på oss och det känns meningsfullt att delta på mötena, säger Mikaela Behm.

Samarbeta mer

I grunden är de nöjda med villkoren, men några saker kan bli bättre.

– Förutom att vi ska fungera som länken mellan oss runt 65 doktorander och institutionsstyrelsen vill vi främja samarbetet mellan forskargrupperna som finns här, säger hon.

Nyligen hade de en kickoff för alla doktorander med inbjudna postdocs och inspiratörer från näringslivet. Det blev lyckat och gav inblickar i den framtid som väntar, intygar doktorandrådet.

Hittills har de jobbat på bred front med olika frågor, som hur undervisningen för studenter ska fördelas mellan doktoranderna så att den blir jämn.

– Jag gillar verkligen att undervisa. Vi har den viktiga rollen att inspirera och vägleda studenterna, säger Andreas Ring.

Fler bör granska

Även uppföljningen kan förbättras. I dagsläget har de kontinuerliga utvecklingssamtal med handledaren där man går igenom kurser, publiceringar och ser till att doktoranden är på rätt väg. Många gånger vilar ett allt för stort ansvar på den enskilda doktoranden.

– Vi vill få in fler personer som granskar och som kan bedöma om projektet kommer att hålla. Det handlar om att få vägledning och säkra kvaliteten, säger Fredrik Lackmann.

Han berättar att det nu ligger ett förslag i den riktningen. Tanken är att en kommitté med två gruppledare och handledaren ska följa doktoranden under hela utbildningen. Doktorandrådet vill gå ett steg till och införa mentorskap, antingen med disputerade inom akademin som mentorer eller externa mentorer.

Att doktoranderna brinner för sin forskning går inte att ta miste på. Den stora friheten är ett stort plusvärde, liksom att hela tiden lära sig nya saker.

– Jag gillar problemlösningen och att samarbeta med andra. Även undervisningen är rolig, säger Olaspers Sara Eriksson som får medhåll av sina kollegor.

Nyfiken på industrin

När vi pratar framtid, efter disputationen, är den inte lika självklar.

– Konkurrensen inom akademin blir tuffare ju högre upp man kommer. Efter postdoc möter man kanske det största hindret, säger Andreas Ring.

Han är lite bekymrad över nedgången i branschen, men hoppas på vändning.

– Vi kan få det att vända, säger Amanda González Bengtsson optimistiskt. Jag är nyfiken på industrin och är öppen för att jobba där efter disputationen.

Bakgrunden till att doktorandrådet startade är att tre institutioner på Stockholms universitet gick samman och bildade MBW. Där finns 30 forskningsgrupper, 170 anställda och 65 doktorander.

 

Här är doktorandrådet som valdes för 2013:

Amanda González Bengtsson, molekylärbiolog

Forskning: Tillgången på omega 3-fettsyror i kroppen är kopplad till bröstcancer och infertilitet. Kroppens egen produktion styrs av ett enzym. Hennes fokus ligger på vilka faktorer som har förmåga att påverka produktionen av den hälsosamma fettsyran.

Fredrik Lackman, molekylärbiolog

Forskning: 2009 belönades Ada E. Yonath med Nobelpriset för hennes beskrivning av cellens proteinfabrik ribosomen. Fredrik Lackman och den forskargrupp som han ingår i tar det ett steg till och studerar hur ribosomen bildas och sätts ihop. Det är en fundamental biologisk process för allt liv och har koppling till cancer.

Olaspers Sara Eriksson, biomedicinare

Forskning: Studerar interaktionen mellan patogena bakterier och mänskliga celler. Hon tittar bland annat på reglering av bakteriernas aggregering. På sikt kan det leda till ny antibiotika.

Jessica Olsen, molekylärbiolog

Forskning: Hon har adrenerg molekylärfysiologi i fokus. Förhoppningen finns att hitta nya sätt för fettceller att ta upp glukos. Hon studerar glukosregleringen, hur fettceller tar upp glukos, vilket hänger ihop med diabetes typ-2.

Mikaela Behm, molekylärbiolog

Forskning: Editering av RNA är en nödvändig process i cellen. Det sker genom att ett enzym skriver om RNA-koden. Den processen har studerats i hjärnan och har en koppling till neurologiska sjukdomar som ALS och alzheimer, men också cancer.

Andreas Ring, molekylärbiolog

Forskning: Tittar på hur cellmembranproteiner veckar sig, vilket är en grundläggande biologisk process om man inte vet så mycket om. Om veckningen sker på fel sätt kan det leda till sjukdomar. Membranen är cellernas kontaktytor mot omgivningen och har en viktig roll i upptaget av läkemedel.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera