Vi erbjuder
Louise Ungerth betalar för en bit öppet landskap.

Är svensk mat alltid bättre?

Svenska krusbär blott Sverige har. Blågul mat har mervärden, och smakar det så kostar det. Men är konsumenterna beredda att betala? Importen ökar samtidigt som vi ställer högre krav på djurskydd. Vi gör ett försök att reda ut begreppen, område för område.

Publicerad: Uppdaterad:

1. Ekologiskt avtryck och klimat

Det är inte lätt att vara en medveten konsument i mataffären. Ekologiskt? Rättvisemärkt? Svenskt? Närodlat?

– Det är svårt att som konsument ställa de olika märkningarna mot varandra, säger Elin Röös, som forskar på livscykelanalyser av livsmedel vid SLU.

Det ekologiska avtrycket av maten är en fråga med delvis oväntade svar. Transporter står för en förhållandevis liten del av det totala avtrycket. Så för livsmedel med ett stort avtryck, som nöt- och griskött, så dominerar produktionsmetoden avtrycket. Nya Zeeländskt EKO-lamm kan ha samma eller lägre avtryck än kött från grannbonden. När det gäller frukt och grönt spelar transporterna större roll, eftersom avtrycket från produktionen är mycket mindre.

I slutändan tycker Elin Röös att det viktigaste är att göra ett aktivt val, och inte automatiskt välja det billigaste.

Vegetariskt minskar påverkan

Men frågan är mer komplicerad än så.

– Lägger vi ner jordbruksmark och importerar så sätter vi större tryck på mark, vatten och andra resurser hos de vi importerar från. Så ur ett globalt perspektiv är det dåligt att vi inte utnyttjar mark som vi skulle kunna producera mat på, säger Elin Röös.

Hon tycker också att det är viktigt att fokusera på rätt saker.

– Vill man minska sitt avtryck är det mycket viktigare att minska på kött- och mejerikonsumtionen än att välja "rätt" märkning.

Livsmedelsindustrin behöver ta ett större ansvar

Elin Röös tycker att handeln och industrin har ett ansvar som de i dagsläget inte tar.

– De kan inte gömma sig bakom argument som "vi säljer det folk vill köpa". Vi måste föra en moralisk diskussion om den mat vi äter. Livsmedelsföretagen skulle kunna jobba mycket mer med att erbjuda attraktiva vegetariska produkter, eller produkter med en lägre kötthalt men med bra näringsvärde, gärna baserade på våra egna baljväxter.

Det skulle också kunna ge den svenska matindustrin produkter som de kan konkurrera med på den internationella marknaden, konstaterar hon.

 

2. Ovanligare med smitta i svensk mat

När det gäller hälsoaspekterna av mat och livsmedelsproduktion ligger Sverige bra till. Vi har friska djur, och smittorisken från livsmedel vi äter är internationellt sett liten.

– De svenska aktörerna bedriver ett bra arbete för att hindra smittspridningen mellan djurbesättningar och för att hålla djuren friska. Därför behöver vi inte använda så mycket antibiotika, vilket i sin tur gör att vi inte har lika stora problem med antibiotikaresistens som många andra länder, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Det pratas mest om smittrisker när det gäller kött. Men frukt och grönt kan givetvis också vara smittat.

– Det är sällan problem med svenska grönsaker. Men det händer exempelvis att vi hittar salmonella i importerad ruccola eller bladspenat. Frukt överhuvud taget är det väldigt sällan problem med.

GMO lite av ickefråga

Det finns ett bistert skäl till den svenska noggrannheten. På 50-talet hade vi ett stort salmonellautbrott där 9 000 blev sjuka och 90 människor dog.

– Jag ska inte säga att det är hela skälet, men det var nog definitivt en väckarklocka, säger Mats Lindblad.

Diskussionens vågor går ofta höga när GMO kommer på tal. Livsmedelsverket säger att det i dagsläget saknas evidens för att räkna GMO som en hälsofråga. Louise Ungerth på Konsument Stockholm tror heller inte att det är så många som tänker på det när de handlar mat.

– Det beror nog delvis på att det inte finns så mycket GMO-produkter i Sverige. Skulle det bli vanligare misstänker jag att det skulle bli liv i media, och att en del konsumenter skulle börja fundera.

 

3. Djurvälfärd i världsklass

Svenskarna sviker allt mer det svenska köttet. Ett stort bidragande skäl är säkert att det är dyrare än det danska, irländska, polska och tyska köttet. Varför är det så?

– Vi har en lagstiftning och en hantering av djur som är bättre än övriga Europa, säger Christer Yrjas, landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet och tidigare vice ordförande i Naturvetarna. Och djuromsorg kostar.

I Danmark och resten av Europa kan suggor stå fixerade i små burar. För att undvika de biter varandra i svansen klipps ofta svansarna bort. Det är också vanligt med liggsår och magsår. Alla dessa faktorer samspelar till att sänka produktionskostnaderna, och köttet blir billigare.

– Det är så dumt att inte hela kostnaden syns i priset, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruksfrågor för Naturskyddsföreningen. Det är ett klockrent exempel på marknadsmisslyckande.

Framtiden är ekologisk

Men våra nordiska grannar är också långt framme. Trots att det kanske verkar paradoxalt så är Danmark på väg att köra om oss. Den danska regeringen har systematiskt satsat på ekologisk produktion. De har också ett skattesystem för bekämpningsmedel som är hårdare än vårt.

Johanna Sandahl ser en möjlighet för svenskt jordbruk, både för djur- och växtproduktion.

– Svenskt jordbruk har miljömässigt kommit långt. Men genom att ta ytterligare ett steg och satsa på ekologiskt blir det svenska mervärdet synligt. Konkurrensen sker då på en annan spelplan, där det finns många marknadsandelar att vinna. I Sverige har vi också bra förutsättningar att odla ekologiskt. Vi har fosforrika jordar och ett klimat som gör att vi har ett lågt tryck från skadeinsekter. Eko-producenter har dessutom en bättre lönsamhet överlag. Den ekologiska produktionen är vägen framåt. Där finns marknaden.

 

4. Maten en del av rikets säkerhet

Till för några decennier sedan fanns det en nationell planering att Sverige skulle vara förhållandevis självförsörjande om det inträffade en kris som stoppade den internationella handeln. Men i samband med att muren föll 1989 förändrades situationen i omvärlden, och efter inträdet i EU började de svenska beredskapslagren avvecklas.

– Livsmedelsförsörjningen utgår från EU:s gemensamma livsmedelspolitik med en gemensam marknad för medlemsstaterna, som ska försörja Sverige vid en kris säger Therese Frisell, som arbetar med livsmedelsförsörjningsfrågor på Livsmedelsverket.

Informationen måste bli tydligare

Men Sverige är fortfarande i princip självförsörjande på exempelvis spannmål, mjölk och ägg. Men produktionen av nöt- och svinkött går ner.

En konsekvens av EU-samarbetet inom jordbrukspolitiken är att de enskilda länderna inte får skydda sin egen matproduktion. Men inget hindrar LRF, Scan, Kronfågel eller andra organisationer eller företag att göra reklam för svensk mat.

Louise Ungerth på Konsumentförening Stockholm tror att sådana informationskampanjer måste vara mycket tydligare än de varit.

– "I Sverige har grisen knorr" säger inte en konsument så mycket. Istället kanske det skulle stå "vi ger en tiondel av antibiotikan mot vad land X ger", eller "köper du inte svenskt har vi ingen levande landsbygd."

Vad händer i kris?

Sedan något år tillbaka har Livsmedelsverket ett övergripande uppdrag att samordna planering av livsmedelsförsörjning vid kortare kriser.

– Vi kan se till att det finns planering som gör att distributionen kan fungera även vid kris, säger Therese Frisell. Det kan handla om att förbereda samarbeten mellan kommuner och livsmedelsaktörer, ha en högre lagringskapacitet hos leverantörer och distributörer och ha utsäde i lager.

Och vill vi ha kvar ett svenskt jordbruk som kan försörja oss i kris så måste vi ha ett svenskt jordbruk, och betala för det.

 

5. Levande landsbygd ger biologisk mångfald

Vi trivs bäst i öppna landskap, som det heter i visan. Men är det här med öppna landskap och ett levande odlingslandskap något mer än en nostalgisk längtan efter en Emil i Lönneberga-idyll? Fyller det någon funktion?

– Definitivt, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruksfrågor för Naturskyddsföreningen. Vi behöver ett svenskt jordbruk för att klara många utmaningar, och betesmarkerna producerar mycket av den biologiska mångfalden.

Den biologiska mångfalden kan bli än viktigare i framtiden. Klimatförändringarna kommer att påverka det svenska jordbruket, och då står vi starkare rustade om vi har en större mångfald i den svenska naturen, både den tämjda och den vilda.

En del av den svenska själen

Det finns även många praktiska konsekvenser om landsbygden avfolkas.

– Då kan det att bli svårt att locka turister, säger sig Christer Yrjas, landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet och tidigare vice ordförande i Naturvetarna. Utan lantbrukare försvinner odlingslandskapet, och då blir det ingen lokal mat, inga bönder som kan dra upp folk som kör i diket och inga bed and breakfast-ställen. Ett levande svenskt jordbruk ger också arbetstillfällen i andra näringar, som infrastruktur, logistik, transporter, mejerier och slakterier. Kossorna, åkrarna och ängarna är en viktig del av bilden av Sverige, både för oss som bor här och för turister.

Louise Ungerth, chef konsument och miljö på Konsumentföreningen Stockholm, håller med.

– När man betalar för maten så betalar man ju också för en bit landsbygd, med ett odlingslandskap. För mig är svensk landsbygd mer intressant än landsbygden i Nya Zeeland.

 

Fakta:

Produktionen av nötkött går sakta ner, medan produktionen av fläskkött fallit från 330 000 ton vid mitten av 1980-talet till cirka 260 000 ton år 2010.

 

Av Kim Bergström

Kommentarer

Kommentera