Vi erbjuder

Skog utan hyggen kan löna sig

Är det möjligt att bedriva ekonomiskt skogsbruk på annat sätt än i dag? Ja, menar Mikael Karlsson, vd för konsultföretaget Silvaskog. I naturliga blandskogar utan hyggen kan miljö och produktion mötas på riktigt.

Publicerad: Uppdaterad:

Skogen har alltid legat Mikael Karlsson varmt om hjärtat. Som barn byggde han kojor och klättrade i träd. Senare i livet fick han sin utkomst från skogen och nu är det jakten som drar.

– Jag tyckte det var trist att jaga i en ungskog med gran i långa rader. Den är inte särskilt variationsrik. Det fick mig att tänka att det måste vara möjligt att bedriva skogsbruk på annat sätt.

Han prövade sig fram och testade olika modeller och fastnade för det så kallade kontinuitetsskogsbruket, även benämnt Lübeckmodellen. Idén kommer därifrån och har tillämpats sedan 90-talet i Tyskland.

– Vi utgår från platsens naturliga förutsättningar. För att hamna rätt har vi bland annat tittat på gamla pollenkartor. Förenklat kan man säga att lövdominerade skogar är naturliga på bättre marker söder om Mälardalen, medan barrskogen dominerar norrut.

Granen kvar

Han förklarar att varje område har arter som trivs bäst i tidiga skeden, medan andra tar över senare i successionen. Där björk skjuter i höjden på hygget kan till exempel gran och bok dominera senare. I alkärret är alen både pionjär och så kallad klimaxart.

– Därmed inte sagt att granen kommer att försvinna. Den har blivit naturlig på vissa marker, men kommer inte att dominera som i dag.

Han påpekar att monokulturer som inte är naturliga klarar förändringar sämre.

– En blandskog är mindre känslig för angrepp av insekter, röta och stormar. Forskning visar att en blandskog med mer än 25 procent lövträd står emot stormen 50 procent bättre än ren uppvuxen granskog.

Man kan också uttrycka det som att blandskogar har högre resiliens än monokulturer eftersom blandskogen har högre biologisk mångfald.

Lönar det sig?

Men kan det vara ekonomiskt försvarbart att lämna det traditionella skogsbruket med slutavverkning?

– Ja, säger han bestämt. Visst är det billigare per kubikmeter att slutavverka. Men du har inga kostnader för att plantera, röja och gallra i ett kontinuitetsskogsbruk. Plantering behövs i undantagsfall, som när gräset har vuxit sig för starkt och inte ger träden chans att etablera sig.

Mikael Karlsson förklarar att man med Lübeckmetoden avverkar bland de största träden, vilket ger ett högre värde per volym. Runt 75 procent av virket blir timmer. Motsvarande siffra i det traditionella skogsbruket är 50 procent.

– Däremot behövs det mer inventering så att man inte tar ut mer än tillväxten. Vi får ett större virkesförråd jämfört med dagens skogar som i genomsnitt är 180 kubikmeter per hektar. Med växande äldre skog på hela fastigheten blir virkesförrådet närapå det dubbla.

Jakt och turism

I Mikael Karlssons modell avverkas skogen mellan vart tionde och tjugonde år, beroende på var i landet och markens bonitet.

– Men det är snävt att bara räkna virkesvärdet. Jakt, turism, bär och svamp, liksom övriga ekosystemtjänster representerar också ekonomiska höga värden.

Samtidigt som Lübeckmodellen väcker intresse, inte minst inom miljörörelsen, så finns det belackare, särskilt inom industrin.

Vilka reaktioner brukar du få?

– En del säger: "Det går inte och det blir dyrare att avverka. Det går inte att få upp ädel-löv", vilket kan vara sant om man utgår från ett kalhygge. Södra påstår att en övergång till kontinuitetsskogsbruket i ett slutavverkningsbestånd sänker markvärdet under hela omloppstiden med 40 procent.

Mikael Karlsson håller med om att det stämmer under vissa förutsättningar men inte när man står med ett kalhygge som skall planteras – då är förhållandet det motsatt.

– Det är vanskligt att göra jämförelser, många ser på det utifrån ett traditionellt perspektiv, vilket ofta leder fel. Allt beror på hur skogen ser ut och markägarens ekonomiska behov. En fördel är att detta ger löpande intäkter från skogen.

Trevliga skogar

Hans poäng är att produktion och miljö ska gå hand i hand. Visionen är att skogen åter ska bli rik på biologisk mångfald och att den ska locka bärplockare och flanörer. Han vill helt enkelt skapa trevliga skogar.

Det finns tillämpningar, där konsultföretaget Silvaskog med Mikael Karlsson som vd har gett goda råd till och utfört stämplingar i omställningen till ett kontinuitetsskogsbruk. En av de anställda är skogsingenjör och några är biologer.

– Både Göteborg stad och Jönköpings kommun har vi som kunder, liksom privata skogsägare som vill bedriva ett skogsbruk i samklang med naturen.

Men han är noga med att påpeka att metoden inte ersätter naturreservat.

– Det här är ett produktionsskogsbruk som utgår från ekologiska principer. Man kan också fråga sig hur stort behovet är av massaved om 20 eller 50 år.

Det menar han väcker frågan om hur smart det är att planera för den efterfrågan av virke som finns i dag.

 

80-120 år

Traditionellt skogsbruk, så kallat trakthyggesbruk, tillämpas i svenska produktionsskogar. Efter kalhuggning planterar man nya plantor. Röjning och gallring ingår under omloppstiden, som varier från runt 80 år i södra Sverige till 120 år i norra Sverige.

 

Från Tyskland

Kontinuitetsskogsbruk, eller Lübeckmodellen, innebär att skogen inte kalhuggs. I stället sker en kontinuerlig gallring, där de största träden plockas ut.

 

40%

högre produktion ger trakthyggesbruk, enligt SLU:s och Skogforsks beräkningar.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera