Vi erbjuder
Helena Casabona är toxikolog i botten, men har gått vidare och är i dag enhetschef på Kemikalieinspektionen.

Helena litar på sina experter

Enligt toxikolog Helena Casabona kan vi känna oss trygga med godkända biocider som vi använder i vår vardag. Men själv väljer hon hellre bort kemikalier och använder andra metoder när det är möjligt. Havstulpanerna som biter sig fast i båtskrovet skrapar hon själv bort.

Publicerad: Uppdaterad:

I Sundbyberg utanför Stockholm har Kemikalieinspektionen, Kemi sitt kontor. Där jobbar 250 personer med att stoppa farliga kemikalier i vår miljö. De flesta är naturvetare.

En av dem är toxikolog Helena Casabona. Hon har lämnat expertrollen och är chef för enheten som har biocider på sitt bord. Vid sin sida har hon 20 experter som förser henne med fakta och underlag för att kunna fatta de rätta besluten.

EU styr

Hon bläddrar i tjocka pappershögar och visar hur krångligt regelverket är med alla EU-direktiv, som styr användningen av kemikalier i Sverige. Men varje land har fortfarande en del att säga till om själva.

– Prövningen sker i två steg, där ämnet, den aktiva substansen, först ska godkännas inom EU. Sedan måste företagen ansöka om att få använda produkten i varje enskilt land, förklarar Helena Casabona.

Så bara för att en produkt är godkänd i till exempel Frankrike behöver den inte bli godkänd i Sverige.

– Skillnader i bland annat klimat, tradition och hur produkten används påverkar. Vissa råttgifter är ett bra exempel, där det i England kan köpas av vem som helst i butik, medan det i Sverige bara får användas av yrkesfolk.

Råttgift omprövas

Många medel mot möss och råttor som är godkända i Sverige ska nu omprövas enligt EU-lag, det så kallade biociddirektivet. Många av dem har en blodförtunnande effekt och utgör en risk för både djur och människor. Tanken är att minska risken genom att till exempel begränsa användningen utomhus och att tillsätta en indikatorfärg.

Ett godkännande gäller bara under begränsad tid och måste omprövas med jämna mellanrum.

Det är inte så att Kemikalieinspektionen bombarderas med nya biocider som ska prövas för den svenska marknaden. Helena Casabona förklarar att det kommer in mellan 20 och 40 ansökningar varje år. Runt trehundratusen kronor plus eventuella tilläggsavgifter kommer det att kosta för att få en produkt prövad.

– Vi räknar med att ansökningarna kommer att bli fler när utländska företag ska lansera nya produkter i Sverige. Å andra sidan kan den förhöjda avgiften avskräcka. Prövningen och tillsynen ska ha full kostnadstäckning, även om vi under flera år har gått med underskott. Men med höjda avgifter räknar vi med bättre ekonomi.

Företagen testar

Men det är inte Kemi som själva utför testerna, utan det gör företagen.

– Varje produkt måste ha en noggrann dokumentation på de tester som har utförts. Produkterna riskbedöms med hänsyn till både människa och miljö. Tillverkaren måste visa att produkten inte orsakar några risker utifrån våra gränsvärden, där både toxicitet och exponering vägs in.

Vilka produkter är på gång nu?

– Råttgift, träskyddsmedel, båtbottenfärger och insektsmedel är några exempel. Det handlar både om nya produkter och gamla som ska omprövas.

Ett hett ämne som diskuteras både här hemma och i EU är användningen av silver som bakteridödande medel i kläder, kylskåp, toasitsar och andra vardagsföremål.

– Vi har ännu inte landat i någon slutsats. Vi har experter som sitter med i en vetenskaplig grupp i EU, som analyserar och bedömer varje ämnes giftighet. Sedan fattar EU-kommissionen beslut om ämnet blir godkänt.

Ska fasas in

Utöver råttgift finns det andra produkter som redan används i Sverige, utan att de verksamma ämnena ännu inte har godkänts inom EU. Två exempel är handdesinfektionsmedel och antibakteriella medel som används i reningen av vårt dricksvatten.

– De medlen har undantag från tillståndskravet och ska fasas in. Den typen av produkter finns det många av i Sverige och de kommer att godkännas efter att de verksamma ämnena har godkänts inom EU.

Hon förklarar att prövningen har blivit mer omfattande än tidigare tack vare att reglerna ställer högre krav på bättre kunskap om verksamma ämnen och produkter. Nya analysmetoder har också bidragit till det.

Kan man som konsument känna sig trygg?

– Ja, eftersom vi ställer höga krav på tillverkarna. Samtidigt tycker jag att man ska använda alternativ om det finns för att begränsa kemikalieanvändningen.

Hon lever som hon lär och använder till exempel inte båtbottenfärg på den egna segelbåten, som familjen använder i skärgården. I stället skrapar de bort havstulpanerna som biter sig fast i skrovet och bromsar farten. Av miljö- och hälsoskäl väljer hon ekologisk mat när det är möjligt.

Gillar chefsrollen

Sedan Helena Casabona blev chef för enheten 2005 har den växt från fem till tjugo personer. Då var hon mer delaktig i det vetenskapliga arbetet, och inser att hon inte kan vara det nu.

Att hon gillar chefsrollen går inte att ta miste på.

– Jag litar på mina experter och tar ett steg tillbaka, jag är inte längre toxikologen. Det är ett medvetet val jag har gjort. Men visst är det en fördel att ha den kunskapen i botten för att kunna värdera förslag och fatta rätt beslut.

Det händer mycket på Kemi nu och man ska förstärka. Tjugo tjänster ska besättas på avdelningen för bekämpningsmedel och biotekniska organismer, där Helena Casabonas enhet ingår.

Vilka utmaningar ser du för framtiden?

– Blandningar av olika biocider är svåra att hantera och riskbedöma. Kombinationseffekter är ett område som behöver utvecklas. De flesta använder flera olika kemikalier samtidigt i sin vardag.

 

Helena Casabona

Utbildning: Kandidatexamen i biologi och magisterexamen i toxikologi. Har varit doktorand vid Institutet för miljömedicin, KI.

Arbete: Chef för enheten biocidprodukter och GMO på Kemikalieinspektionen.

Är som chef: Bra på att delegera och visa förtroende.

Gör en ledig dag: Idrottar eller fixar i trädgården.

Ogillar: Att komma för sent.

Läser just nu: Aldrig fucka upp av Jens Lapidus.

Reser i sommar: Till landet.

Oanad talang: Är en hejare på att klyva ved.

Kemikalier jag använder mest: Tvål och andra rengöringsmedel.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera