Vi erbjuder
Bortåt hundra miljarder neuroner finns i en människas hjärna. Och de samarbetar energisnålt. Bild: Human brain project

Med tankens kraft

Kunskaperna om våra små grå och deras formbarhet ökar i ett rasande tempo. Hälften av de vetenskapliga artiklarna om hjärnan och dess lärande har skrivits sedan år 2000. På Karolinska institutet sitter två av professorerna som bidrar till kunskapsexplosionen.

Publicerad: Uppdaterad:

Kognitiv neurovetenskap är ett relativt nytt forskningsområde. Med avancerad teknik mäter man hur mentala processer går till fysiskt i hjärnan. Via så kallad PET-scanning går det att få en tredimensionell bild av ämnesomsättningen i hjärnan, och fMRI mäter en persons hjärnaktivitet när den utför olika mentala uppgifter.

Torkel Klingberg använder båda dessa metoder när han forskar på arbetsminne och den senare när han undersöker barnhjärnans utveckling. Han menar att barns utvecklingsförmåga och kopplingen till genetik tillhör hjärnforskningens viktigaste upptäckter det senaste decenniet.

– Huvuddelen av den intressanta forskningen har kommit de senaste åren. Tidigare har man sett hjärnan som statisk, men det är fel.

Träning ändrar hjärnan

Synapser och kopplingar mellan hjärnceller förstärks om vi använder dem mycket, vilket ger rent biologiska förändringar som får oss att prestera bättre. Detta är Torkel Klingbergs arbete med barn som har koncentrationssvårigheter ett exempel på. Många av deras symtom har visat sig bero på nedsatt arbetsminne. Tillsammans med sin forskargrupp skapade Torkel Klingberg därför ett träningsprogram i datorspelsform som förbättrade barnens arbetsminne och därmed också koncentrationsförmåga.

Gener spelar roll för vår förmåga att lära, enligt Torkel Klingberg. ADHD är vanligare hos de med dyslexi och tycks kopplat till hjärnans vita substans, där kopplingarna mellan hjärnans områden sker. Samtidigt är många diagnoser en del av normalfördelningen i populationen. Dåligt arbetsminne har vi lite till mans.

En annan expert på kognitiv neurovetenskap är Fredrik Ullén. Faktum är att han har expertis som expertområde. Med musik som modell undersöker hans forskargrupp hur vi blir experter på något genom många års träning. Just nu har de ett samarbete med tvillingregistret för att bland annat bena ut vad som är arv och vad som är miljö när det gäller musikalisk förmåga.

– Musik är ett bra fokus för att undersöka expertis, plasticitet och kreativitet eftersom de som sysslar med musik ofta börjar träna tidigt och man vet mycket om vilka delar av hjärnan som används när vi musicerar, säger Fredrik Ullén.

Kreativ galenskap

Tvillingparen i studien har fått svara på frågor om sitt musicerande och har fått sin musikaliska förmåga mätt. Nu ska tvillingpar där den ena tränat mer än den andra röntgas med fMRI, vilket ger en unik chans att titta på rena effekter av träning.

Fredrik Ullén och hans forskargrupp tittar även på kreativitet genom musikalisk improvisation.

– Vad beror skillnaden i kreativitet på när det gäller dans, teater, bildkonst och vetenskap? Kreativiteten hänger ihop med dopaminsystemet, säger Fredrik Ullén och bekräftar sambandet mellan kreativitet och galenskap.

– Vissa faktorer som ökar risken för psykisk sjukdom tycks också öka chansen att bli framgångsrik på det kreativa planet.

Trögt få ut resultaten

Samtidigt som kunskaperna om hjärnan och dess förmåga att lära nytt skenar går det långsamt att få ut forskningsresultaten där de borde göra nytta. Det håller både Torkel Klingberg och Fredrik Ullén med om.

– I skolan används de nya kunskaperna om hjärnan väldigt lite. Det är inte lärarnas fel, säger Torkel Klingberg.

Dels är kunskaperna fortfarande nya, menar han. Dels handlar det om vilken forskningstradition vi har i Sverige. Det som påverkat vår utbildningspolitik har traditionellt varit pedagogik, inte biologi och hjärnforskning.

– Än så länge är det inte på gång i Sverige men jag är optimistisk.

 

Torkel Klingbergs tips för att förbättra arbetsminnet:Torkel Klingberg, foto: Ulf Sirborn

Undvik stress.

Motionera.

Lär dig spela ett instrument.

Spela schack. Det är bättre än andra spel, som ofta är krävande i början men som vi sedan spelar per automatik.

 

Fredrik Ulléns tips för att bli expert:

Fredrik Ullén. Foto: Sara AppelgrenÖvning ger färdighet. Men för att öva måste vi älska det vi gör. Inre motivation gör att man övar på ett effektivare sätt.

Samtidigt krävs disciplin – hitta en balans.

Kom ihåg: Alla har inte förutsättningar att bli nästa Zlatan. Däremot kan alla bli bra på något.

 

 

 


Läs om EU:s nya supersatsning på hjärnforskning här.

Emmeli Nilsson

Jobbar inte längre på Naturvetarna