Vi erbjuder
Den 1 Å tunna grafen är inbäddad i en plastfilm och är böjbar.

Ett skepp kommer lastat med supermaterial

Chalmers har fått prestigeuppdraget att leda EU:s miljardsatsning på grafen. Nio miljarder står på spel, men alla pengar hamnar inte i Sverige. Målet är att ta den supertunna grafen från forskning till nya material och smarta prylar i var mans hand.

Publicerad: Uppdaterad:

Chalmers har fått prestigeuppdraget att leda EU:s miljardsatsning på grafen. Nio miljarder står på spel, men alla pengar hamnar inte i Sverige. Målet är att ta den supertunna grafen från forskning till nya material och smarta prylar i var mans hand.

Framgången med grafen firas med tårta när tidningen Naturvetare besöker Chalmers. Forskarna på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap har sitt veckomöte. I den öppna och lite futuristiska miljön har många forskningsidéer fötts över ämnesgränserna.

Jari Kinaret, direktör för flaggskeppet grafen, trollbinder publiken med sina visioner och ger sin bild av varför Chalmers fick rollen som koordinator.

– Jag är stolt och hedrad över att vi fick förtroendet att leda projektet. Som initiativtagare var det ganska naturligt att vi blev koordinator, säger han ödmjukt.

Många partners

Det var efter en workshop i Bryssel 2010 som han såg potentialen i grafen och startade ett samarbete kring att utveckla den. Det handlar om mycket pengar. Nio miljarder svenska kronor under tio år, vilket mostavarar tio års arbete för tusen forskare.

– Men kom ihåg att allt inte hamnar i Sverige. Det är många parter som vill ha sin del av kakan. Totalt är 74 partners i EU inblandade, såsom universitet, forskningsgrupper och företag. Den militära grenen inom Saab har visat intresse att vara med, kanske också Volvo hakar på, säger Tomas Löfwander, vice koordinator för grafen och själv teoretisk fysiker som forskar om grafen.

Även om mycket av forskningen handlar om grundforskning så är tanken att den här satsningen ska ta grafen från labb till industrin och vidare till var mans hand med nya prylar och material.

–        Förhoppningen är att företagen ska ta över forskningen och utvecklingen av grafen på sikt. Målet är att snabba på det förloppet. Så företag som har idéer på tillämpningar är välkomna att kontakta oss.

Köra vidare

Redan i dag pågår forskning om grafen på flera svenska universitet och högskolor i Sverige.

– Nu är det bara att köra vidare här på Chalmers, liksom på Karolinska institutet, Linköpings universitet och Umeå universitet. De runt 50 forskare som jobbar med detta i dag kan nu bli dubbelt så många.

Han förklarar att de i dag går på medel från bland annat Strategiska forskningsstiftelsen och Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen. Enligt planerna kommer de svenska grupperna tillsammans att få 2,4 miljoner euro från EU i ett första skede. Chalmers får dessutom 2,7 miljoner euro från EU för sin koordinerande roll.

Chalmers har all anledning att vara stolt över det förtroende man har fått att leda miljardsatsningen. Forskningsminister Jan Björklund ser det som ett kvitto på att Sverige är en stor forskningsnation.

– Det får han stå för. Jag ser ingen poäng i att dra den slutsatsen. Visst ligger vi lite över snittet i världen och vi är duktiga, men kan bli ännu bättre, säger Jari Kinaret.

Kanske grafen kan locka ännu fler utländska forskare till Chalmers. Inom teknisk fysik är redan nu 80 procent av doktoranderna av utländsk härkomst.

Upptäcktes 2005

Grafen har inte så många år på nacken. Det upptäcktes av ett ryskt forskarlag i Manchester 2005. De belönades med Nobelpriset fem år senare.

– Kom ihåg att flaggskeppet lanserades innan Nobelpriset och jag har jobbat med grafen sedan 2006. Priset innebar att grafen fick uppmärksamhet och blev känd för allmänheten, säger Tomas Löfwander.

Han förklarar att grafen är ett supertunt material, som består av ett lager kolatomer. Det kan var den mest fantastiska och mångsidiga substans som mänskligheten har upptäckt. Det är starkare än stål, men ändå lättare och mer flexibelt och kan få elektroner att transporteras tusen gånger snabbare än kisel.

– Visst är det ett material med otrolig potential. Tjockleken är 1Å, alltså tio gånger tunnare än det minsta nanomaterial. Det går alltså långt ifrån att se med blotta ögat.

Inbäddad i plastfilm

Han förklarar att grafen är inbäddad i en plastfilm eller annat stödjande medium, som kisel i elektronik.

När Tomas Löfwander pratar om möjliga tillämpningar inser man att grafen kan komma att revolutionera världen.  Han målar upp bilder av böjbara mobiltelefoner och stora ljusskärmar som man kan rulla ihop och bära under armen.

– Grafen har alla egenskaper man kan önska sig. Det är lätt, starkt, genomskinligt, böjbart och leder både el och värme bättre än något annat material. De kombinationerna är unika.

Stort fokus ligger på elektronik med tillämpningar inom energiområdet. Det handlar om allt från batterier och solceller till nya lätta kompositmaterial.

– I ett längre perspektiv kan grafen komma till nytta inom life science och medicinteknik. Det handlar både om DNA-sekvensering och sensorer, liksom implantat av olika slag och vävnader, som hornhinnor.

Så nu kan flaggskeppet kasta loss med totalbudget på 54 miljoner euro för de första 30 månaderna, med medel ur EU:s sjunde ramprogram.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera