Vi erbjuder

Han jagar upplevelser

Många naturvetare ägnar sig åt jakt på fritiden. En av dem är lantmästare Lars-Göran Wiberg som till vardags är kommunalråd i Hässleholm. – Köttet är ett plusvärde. För mig handlar jakt om avkoppling och att komma ut i naturen med vänner.
Publicerad: Uppdaterad:

Pulsen rusar och adrenalinet pumpar. Efter många timmar av fridfullt lugn knakar det till i skogsbrynet. Kaffet får vänta när Lars-Göran Wiberg höjer bössan.
Han ställer in siktet på älgen som intet ont anande går och betar av slyet. Men han upptäcker att djuret behöver växa till sig. Så han ger upp chansen att få skjuta sin första älg i livet.

– För att få en livskraftig stam med stora djur kan man inte skjuta vilken älg som helst. Avelstjurarna måste få växa till sig och ge upphov till nya djur. Då kan man bli rikt belönad. Nyligen sköt vi en 17-taggare som är stort för att vara i norra Skåne.

 

Visa respekt

Men det är inte själva skjutandet som är tjusningen för Lars-Göran Wiberg. Det är upplevelsen han är ute efter.

– Det är en härlig känsla att sitta på passet och vänta på att djuren ska dyka upp. För mig handlar det om avkoppling. Lika gärna som jag är i skogen med bössa så plockar jag svamp och bär med familjen eller ägnar mig åt skogsbruk och får skogen att växa.

Han håller ändå med om att det är en särskild känsla när han träffar djuret med ett skott som dödar på ett säkert sätt.

– Man måste visa respekt för djuren och veta vad man gör. Att skjuta mitt i prick är en sport i sig. Men framför allt handlar det om att skjuta rätt, utan att skadeskjuta.

Desto fler rådjur och vildsvin har Lars-Göran Wiberg skjutit under åren. Jakt har han i sig sedan barnsben, inspirerad av släktingar. Som lantmästare är han inte ensam om det intresset, som är ännu mer populärt bland skogsmästare och jägmästare.

Fördel ha egen mark

Det händer att han jagar vildsvin på egen hand, men oftast är de flera. I hela jaktlaget ingår tio personer, som oftast är komplett under älgjakten.

– Det är en social aktivitet och ett tillfälle att träffas och bygga nätverk. Man fikar och grillar korv tillsammans.

Måste man äga mark för att få vara med?
– Det underlättar. Man kan också komma in i ett jaktlag genom kontakter. Jag har 50 hektar egen mark. När vi grannar går samman har vi totalt 700 hektar mark att jaga på. På den ytan har vi en tilldelning på en stor älg och två kalvar per år. Att arrendera mark för att få jaga är ett dyrt alternativ.

Han påminner om att vildsvinen har blivit för många i Sverige och är på gränsen till skadedjur. Det gäller särskilt jordbruket, med åkrar som betas sönder.

– Vi har ett ansvar att minska stammen genom avskjutning. Detsamma gäller rådjuren som söker sig in i folks trädgårdar.

Jagar inte troféer

Jakten på vildsvin behöver intensifieras och ske mer systematiskt för att inte stammen ska fortsätta att växa.

– Vi är på väg åt det hållet, med samordnad jakt på större områden, och oftare med hund. Vildsvinen är skygga, men nu har de blivit så många att man kan träffa på dem även dagtid.

När djuret är skjutet tas det ur skogen med en traktor eller frontlastare. Ibland flås det på plats.

– Efter hängning lämnar vi som regel bort det för styckning och vakuumpackning till det lokala slakteriet. Tidigare slaktade jag själv hemma, men det är inte så populärt hos familjen.

Köttet är förstås ett plusvärde för Lars-Göran. Men han är inte den som jagar troféer, utan nöjer sig med att ha en sextaggare från rådjur hemma på väggen. Familjen är inte lika förtjust.

– I trofén ryms minnet av upplevelsen, där vi satt på passet i den tidiga gryningen med den spänning som jakt innebär.

 

Vilt i balans

Ungefär hundra tusen älgar brukar skjutas på hösten. Då återstår nästan trehundra tusen älgar. Antalet rådjur är fler, men svårare att uppskatta och fluktuerar starkt då många dukar under vid hårda vintrar. Vildsvinen är på väg att bli en landsplåga. Om inget görs kan stammen fördubblas till femhundra tusen djur om tre år, enligt Jordbruksverket.

Djur i Sverige som jagas för köttet

Klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflon.
Rovdjur: Björn.
Småvilt: Hare, kanin och bäver.
Fågel: Fasan, rapphöns, ripa, tjäder, orre, kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, bläsand, kricka, ejder, skrak, knipa, alfågel, vigg, duva, morkulla, nötskrika, björktrast, kråka och råka

Kunskap krävs för vapen

Man måste ha jägarexamen för att få skaffa sig jaktvapen. Utbildningen ger kunskap om vilt, lagstiftning, skytte och olika jaktformer. Utbildningen brukar pågå mellan tre och fem dagar i kombination med självstudier. En stor del av kurstiden tillbringas på skyttebanan.

Vilka vapen gäller?

Börja med att skaffa ett godkänt vapenskåp. Den så kallade studsaren är ett kulvapen som har blivit vanligare. Enligt Jägareförbundet bör det räcka med en 6,5x55 för den som ska jaga småvilt, rådjur och hjortdjur. För älg och vildsvin krävs större dimensioner. När det gäller hagelvapen väljer de flesta en hagelbock, som är lämplig för rådjur, hare och räv.

Kika inte efter priset

Snåla inte när du ska skaffa kikarfäste och siktesoptik. Det lönar sig att lägga några extra kronor på kvalitet.

Tre miljarder kronor

En färsk forskningsrapport visar att jaktens värde ökar och uppgår till tre miljarder kronor per år. I det ligger ett rekreationsvärde som är dubbelt så stort som köttvärdet. En jaktdag på älg värderas till 550 kronor per dag och utövare.

Magert kött

4 procent av allt kött som äts i dag är viltkött. Totalt hamnar 16 000 ton viltkött på svenska matbord. Köttet är magert och kan lagras längre i frysen än annat kött. Två till tre år är inga problem bortsett från vildsvinskött som är fetare.

Mustig karaktär

En ny sensorisk studie vid Kristianstads högskola beskriver viltköttets smaker så här: Syrligt, blod, metalliskt och har en mustig karaktär av jord och skog. Viltköttet beskrivs också ha en tydlig svaveldoft.
Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19