Vi erbjuder
Sveriges första parkeringshus i trä finns i Skellefteå.

Genombrott för trä i höga hus

Glöm betong och stål. Trä är framtidens byggnadsmaterial, i alla fall sett till miljö, klimat, boendetrivsel och ekonomi. – Att bygga färdiga moduler och rum på fabrik har gett träbyggandet en skjuts. Det blir både billigare och går snabbare än att bygga på plats, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna.

Publicerad: Uppdaterad:

Betong dominerar fortfarande byggandet i flera våningar, men träet är på stark frammarsch. Fram till 1996 var det förbjudet att bygga trähus med fler än två våningar. Med stadsbränderna på 1800-talet i minne ville man inte utmana ödet.

Den nya bygglagen öppnade dörren för att bygga flervåningshus i trä. På villamarknaden är bilden en helt annan.

– Även om det är lite neråt just nu så har trä en marknadsandel på 90 procent för enfamiljsvillor, säger Bertil Stener, jägmästare och senior adviser på Skogsindustrierna.

 

Även fasaden i trä

Mycket har hänt på senare år med program för ökat träbyggande. Regeringen är med på noterna, så när stommen till Stockholms största höghus i trä restes var landsbygdsminister Eskil Erlandsson på plats. 

– Trä är ett naturligt material som kan användas till husbygge i högre utsträckning än i dag. Jag hoppas att höghusbygget på åtta våningar i Sundbyberg är det första av en lång rad höga trähus i Sverige, sa landsbygdsminister Eskil Erlandsson under invigningen i november förra året.

Både stommen och fasaden är i trä. Tanken är att den rätta träkänslan ska infinna sig. Många av de högre husen i trä har putsad fasad för att minska underhållet. Höghusen i Sundbyberg kläs med cederträ som är helt underhållsfritt. 
Många arkitekter gillar att jobba med trä. En av dem är professor Magnus Silverhielm på AIX Arkitekter, som bland annat har ritat ett fyravåningshus i Skellefteå.

– Trä är ett biologiskt och demokratiskt material som svarar på tilltal och har goda egenskaper. Man kan spika i väggarna och måla direkt på.  Inte minst sover man så mycket bättre, tack vare den goda inomhusmiljön som trä ger.

 

Politisk vilja

Växjö har under flera år varit ledande i träbyggnad. Man var tidigt ute och byggde flervåningshus, men även en bro som blev något av en symbol för träbyggnadskonsten. Det finns en politisk vilja att bygga mer i trä.

Andra kommuner har följt efter. Den högsta träbyggnaden i Sverige finns i Eslöv med imponerande tio våningar. Tanken var att kommunen skulle riva det gamla lagerhuset, men efter protester valde man att bygga om det till bostäder. Nu har höghuset blivit något av stadens stolthet.

Men finns det något tak för hur högt ett trähus kan byggas?
– Trettio våningar är möjligt, högre än så kan stabiliteten bli lidande eftersom trä är så mycket lättare än betong, säger Magnus Silverhielm.

Han är en stor anhängare av trä och vill se mer trähus.
– Det är tufft för skogsindustrin nu. Kom ihåg att sågverken i Sverige mest sågar plank. Med mer trähus kan förädlingsgraden öka, vilket ger ett mervärde för skogsindustrin. Där behövs mer kunnande om design och produktionsteknik.

 

Brandrisken borta

Men brandrisken då?
– Vi bygger med annan teknik i dag, med bland annat sprinklersystem. Den massiva trästommen är nära på omöjlig att antända. Ytskikten är en större riskfaktor. Brandrisken är därför inte större i dagens trähus än i betonghusen, säger Bertil Stener.

Är inte husen lyhörda?
– Det är samma där. Modern teknik gör att ljud inte fortplantar sig mer i huset än med andra material.

Ett värre problem är mögel och fukt.
– Det handlar om att hålla fukten borta. En förhöjd fuktkvot är en inkörsport för angrepp av mögel och röta. Det förebygger man genom att inte utsätta virket för vatten från nederbörd eller fuktig luft. Det finns olika typer av fuktskydd på marknaden, som både har kortvarigt och långvarigt skydd. Forskning om det pågår, säger Bertil Stener.

 

Byggs på fabrik

Att pressa priserna är ännu en utmaning.

– Byggkostnaderna är extremt höga i Sverige. Det behövs nya lösningar där de mindre byggbolagen går före och oftare bygger i trä än de stora företagen.
Bertil Stener förklarar att nyckeln ligger i det industriella byggandet där delarna tillverkas i fabriken och levereras som moduler till bygget.

– Det är en efterlängtad modernisering där byggelement och till och med hela rum kan tillverkas i en skyddad miljö, där väder och vind inte stör processen. Det innebär också att byggprocessen går betydligt snabbare än i dag där mycket byggs på plats.

 

Het marknad i Kina

Potentialen för träbyggande är enorm. Magnus Silverhielm är den stora optimisten och ser bland annat möjligheter i Kina.

– Kinas och hela världens ekologiska avtryck måste minska. Varje vecka bygger Kina ett nytt kolkraftverk för att trygga energiförsörjningen. Nu sneglar de på Sverige och är nyfikna på våra kunskaper. Där finns planer på att bygga 120 ekostäder med vardera en miljon invånare, säger han entusiastiskt.
Intresset för trähusbyggande tog fart på världsutställningen i Shanghai där Sveriges paviljong var uppförd med limträbalkar.

– Den begränsande tillgången på skog i Kina ger möjligheter för Sverige att exportera både träråvara och förädlade byggvaror. Man har startat skogsprogram i Kina, men det tar tid innan träden är avverkningsmogna. Kineserna är även intresserade av våra kunskaper om skogsbruk, säger Magnus Silverhielm.

 

Hälften av husen i trä

  • Ungefär hälften av alla bostäder som byggs i dag är uppförda med en stomme av trä.
  • 90 procent av alla enfamiljshus byggs i trä. 
  • Sedan år 2000 har träbyggandet i höga hus ökat stadigt. Då var andelen 1 procent. I dag är marknadsandelen för trä i hus med fler än två våningar 15 procent.

Här hamnar skogens råvaror

Varje år växer svensk skog med 110-115 miljoner kubikmeter, men bara 85-95 miljoner kubikmeter avverkas. Det gör att virkesförrådet fortsätter att öka i Sverige.

  • Ungefär hälften, 40 miljoner kubikmeter, av den avverkade skogen går till sågverken. Den andra hälften går till brännved och till massaindustrin.
  • Sågverken sågar 17-18 miljoner kubikmeter till plank. Resten blir till spån och flis som används inom massa- och träskiveindustrin.
  • Av det sågade virket exporteras ungefär 12 miljoner kubikmeter.
  • 5-6 miljoner kubikmeter av det sågade virket går till den träbearbetande industrin i Sverige.
  • Den svenska träproduktionen, inklusive papper, omsätter 205-210 miljarder kronor. 58% av omsättningen går på export. Exporten av trävaror och papper utgör 11,5% av den totala svenska varuexporten.

Källa: Träriket

 

Viktiga marknader för svensk träexport:

  • Nordafrika med länder som Egypten, Tunisien och Algeriet står för 30 procent av träindustrins export.
  • Indien och Saudiarabien är andra viktiga exportländer.
  • Europa är också en viktig marknad.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19