Vi erbjuder

Sonny minskar risken för cancer

Att röntga en skadad fot eller annan kroppsdel är en självklarhet i sjukvården. Men joniserande strålning ökar också risken för cancer. Sjukhusfysiker Sony La jobbar med att minimera den risken.
Publicerad: Uppdaterad:

Sonny La är sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Lund och är regionalt skyddsombud. Han var även ombud på Naturvetarnas kongress i november.

Hur var det att vara kongressombud?

 – Väldigt roligt, framförallt att träffa andra naturvetare. Själv jobbar jag inom landstinget och merparten av landets naturvetare finns i den privata sektorn. Det är ju så många professioner som samlas i förbundet och kongressen blir en mötesplats. Det är intressant att träffa folk som man inte hade mött annars.

Vilken fråga var viktigast för dig som kongressombud?

– Att framhäva naturvetares kompetens för arbetsgivaren, där många av Naturvetarnas yrkesgrupper är specialister inom sina områden och att försöka få till fler nivåer i AID-kodningen.

Vad gör du på jobbet?

– Sjukhusfysikerna är sjukhusets strålningsexperter. Vi arbetar med framförallt joniserande strålning och mitt specialistområde är röntgenfysik. Jag optimerar röntgenbehandlingar i sjukvården. Joniserande strålning bidrar med en ökad risk för bland annat cancer men ger samtidigt diagnostisk information.
Han berättar att det handlar om att begränsa användningen av strålning och istället optimera undersökningar till så liten stråldos som möjligt. Följden blir att även personalen utsätts för mindre stråldos.

Vad gör du mer?

– I arbetet ingår det även en hel del handledning av studenter liksom undervisning av studenter och personal. Bland annat ska sjukhusfysikerstudenter göra sin kliniska praktik för att kunna få ut sin legitimation. Blivande röntgensjuksköterskor undervisas av fysikerna på vissa delar i sin utbildning. Genom att handleda och undervisa håller man sig uppdaterad i en bransch där tekniken går snabbt framåt. Det finns alltid någon student som ställer en klurig fråga man inte tänkt på tidigare.

Varför blev du sjukhusfysiker?

– Det var en slump. Jag läste fysik och franska i Rennes i Frankrike 2001, men var missnöjd med hur man undervisade på universitetet. Så jag avbröt studierna och återvända till Sverige. Jag tittade på vilka utbildningar som hade platser kvar och valde att bli sjukhusfysiker.
När Sonny La utbildade sig var det ganska hög medelålder inom kåren. Det finns plats för fler även om arbetsmarknaden håller på att mättas.
– Vi är en relativt liten yrkeskår, men fler tjänster har tillkommit på senare tid. Ett tiotal studenter examineras varje år och utbildningen finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

Bäst med jobbet?

– Att man praktiskt får använda fysik och medicin tillsammans som bidrar till nytta. Arbetsuppgifterna är varierande med mycket personalkontakt blandat med en del undervisning.

Vad vill du förändra?

– Att framhäva sjukhusfysikernas kompetens för arbetsgivaren. Det finns mycket förbättringsarbete vi sjukhusfysiker kan bidra med men som vi inte har resurser till.

Vad gör du som Regionalt skyddsombud?

– Jag jobbar med detta till 40 procent och representerar Naturvetarna, Jusek, Civilekonomerna och Sveriges Ingenjörer. Totalt är vi fyra personer som arbetar med detta pilotuppdrag för de Saco-förbunden. Vi besöker företag där medlemmar jobbar, och som saknar en skyddskommitté.
Arbetet går ut på att informera arbetsgivaren om hur arbetsmiljöarbete går till. Han brukar börja med att försöka få en övergripande bild över hur arbetsmiljön fungerar på arbetsplatsen. Om det finns brister, ger han förslag på hur man kan förbättra arbetsmiljön.
– I de fall det inte finns några skyddsombud, försöker jag få arbetstagarna att utse ett. Om det redan finns skyddsombud är jag istället deras bollplank, ifall de behöver stöd och hjälp. Det händer att även arbetsgivaren vill ha goda råd.

Christina Jägare

kommunikatör
08-466 24 87