Vi erbjuder
Gun Ragnarsson driver gården Kärragärde tillsammans med sin man. Trivselfaktorn är hög.

Framtidens grisfarm är här

Med vetenskapen i ryggen har en ekologisk mönstergård byggts i Halland. Djuren mår bra och växer till sig. Gun Ragnarsson erbjuder åttarumslägenheter för suggor som ska föda. Vid sin sida har hon flera experter, bland andra agronomer, hortonomer och veterinärer.

Publicerad: Uppdaterad:

Pigga smågrisar springer runt i halmen och leker. Även suggorna som vältrar sig i det tjocka halmtäcket ser ut att trivas. Och arbetsmiljön är utformad så att kroppen skonas. Stallet är i det närmaste luktfritt.

– Vi har byggt för grisarnas bästa och inte för människan, säger hon som om det vore det mest självklara i världen. När djuren mår bra så mår också jag bra. Då når vi ett gott resultat och tjänar pengar.

Branschen krymper

Landets grisuppfödare är ekonomiskt pressade och branschen krymper stadigt. Även om inte lönsamheten är att skryta med så går det runt, eller den är ”hyfsad” som Gun Ragnarsson uttrycker det.
– Foderkostnaderna drar iväg, särskilt i år när skörden har torkar bort i bland annat USA. Det driver upp priserna på spannmål globalt.
Till gården Kärragärde utanför Varberg vallfärdar folk från när och fjärran. Senast var länsstyrelsens djurskyddsinspektörer och veterinärer där på studiebesök och blev inspirerade. Här finns inget att anmärka på sett till djurens välmående. Tvärtom finns mycket att lära.
– Precis som i naturen får grisarna själva välja var de ska föda. Med cirka femton kg halm i boxen bygger de bon och förbereder nedkomsten.

I grupper om åtta

Här behöver inte suggan stå ensam i en box i väntan på förlossning. De bor i grupper om åtta i något som kan liknas vid en lägenhet med vardagsrum och sovrum. Grisar är utpräglade flockdjur, som mår dåligt när de inte ingår i gruppen.
De föder ungefär samtidigt för att kunna befruktas igen efter sex veckor. Den egna galten ”Tiger Woods”, som älskas av alla, sköter en del av betäckningen, men de flesta semineras.
– Det är intressant att se hur suggan är placerad när hon föder. Hon ligger alltid med huvudet mot öppningen och vaktar på sina smågrisar. Som om den spanar efter korpar och vargar, ett nedärvt beteende som ligger i deras natur.
Grisarna får vara med sina mammor och dia lite längre än i vanlig produktion. Hon liknar suggorna med mjölkkor, där det handlar om att ha hög mjölkproduktion. Det gör smågrisarna friska och starka.

 

Slaktgrisar äter ensilage

Efter sex veckor skiljs de åt och smågrisarna bor kvar i samma avdelning i fyra veckor till. När de är tio veckor säljs en större del av grisarna. En fjärdedel flyttas till slaktgrisstallet på en granngård som Ragnarssons arrenderar.
I den svaga oktobersolen går grisarna ute på en betongplatta och smaskar i sig ensilage från en stor bal.
– De springer ute året runt i alla väder utom när det ösregnar, säger Gun Ragnarsson.
Sedan 2008 driver man gården ekologiskt, vilket bland annat innebär att fodret är ekologiskt odlat utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Grisarna har betydligt större ytor att röra sig på.
Även användningen av antibiotika är reglerad. Men det påverkar inte Kärragärdes grisar särskilt mycket.
– Vi har mycket god hälsostatus. Jag skulle tro att vi är bland de bästa i Sverige sett till att minimera användningen av antibiotika per producerad gris. Fri tillgång på halm i kombination med att de rör på sig mycket förklarar det.

Starkare ben och leder

Rejält med halm gör att leder och ben klarar sig bättre. Ledskador är inte ovanligt bland framför allt danska grisar, som inte ens får behålla svansen för att undvika svansbitning.
– Här får grisarna vara i fred för varandra, vilket jag menar beror på att grisarna får en varierad kost och har fullt upp med annat. När de får bete sig naturligt uppstår inte det problemet.
Familjen Ragnarsson har en långsiktig plan för sin gård. De bollar idéer med forskare och rådgivare för att utvecklas.
– När vi startade 1990 ville jag inte föda upp grisar på vanligt sätt på små utrymmen. Efter studiebesök på ett antal gårdar hittade jag ett system som gick att utveckla.
Tillsammans med professor Bo Algers vid SLU och den lokala grisrådgivaren har hon byggt upp en driftsform som hon är nöjd med.

Rådgivaren tipsar

Ännu ett viktigt bollplank är rådgivaren från Växa Sverige som är specialist på ekologisk odling. Pauliina Jonsson är hortonom i botten och ser några utmaningar för Gun Ragnarsson.
– Gödseln har för låg kvävehalt och behöver spetsas. Nu ska vi pröva att blanda i hönsgödsel för att få mer kväve i den vattniga gödseln. Jag vill också få in mer vall i växtföljden för att hålla ogräset i schack, säger Pauliina Jonsson.
Hon ger rådet att fortsätta med sortblandningar av bland annat korn för att hålla nere skadetrycket.
– Det ger en jämnare och högre skörd på upp till 20 procent. Angreppen av både bladlöss och svampar minskar. Forskning visar att kornplantor av olika sorter kan varna varandra för bladlöss.

Läcker kväve

På köpet ökar den biologiska mångfalden och till exempel kan sorternas höjdskillnad ge ett bättre utnyttjande av solljus.
– Växtodlingen är jätteviktig för oss är kopplad till grisproduktionen, säger Gun Ragnarsson.
I ekologisk odling lägger växtföljden grunden för att hålla nere ogräset och skadetrycket.
– Det är lite för mycket spannmål i den här växtföljden. Nästa år ska vi prova höstraps för att fånga upp mer kväve efter att vallen har brutits upp. Men man ska komma ihåg att raps är en riskgröda i ekologisk odling.
Hur är det med utlakningen, håller jorden tätt?
– Gården ligger under medelvärdet för kommunen. Man får testa sig fram för att minimera förlusterna som ändras hela tiden, beroende på årsmån och odlingsteknik.
Lönar det sig att odla ekologiskt?
– Kalkylen visar på tusen kronor plus per hektar i jämförelse med konventionell odling. Ekostödet ger 1450 kronor för spannmål. Även priserna är högre, men de varierar.
Pauliina Jonsson förklarar att priset för nästa års skörd uppskattas till 1.40 kronor för foderkorn, medan ekoodlaren får 1.20 kronor extra. Allt enligt de spekulationer som grundar sig på optioner och terminspriser på världens råvarubörser.

 

 


 

Guns grisar i siffror:

Gården Kärragärde brukar 120 ha åker.
150 suggor som ger i genomsnitt 24 smågrisar per år.
En sugga föder drygt två kullar per år (2,2).
Levererar 1000 slaktgrisar per år.
Smågrisarna diar i 6 veckor innan de skiljs från suggan.
Säljer gourmetlådor på 5 kg och 10 kg i samarbete med ett slakteri med gårdsbutik.
Läs mer www.ragnarssons.com

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19