Vi erbjuder

Här byggs vetenskap för livet

Med Science for Life Laboratory ska Sverige bli världsledande i forskning inom biomedicin, hälsa och miljö. Nu byggs det för fullt i Stockholm och Uppsala, där forskarna ska ta fram morgondagens läkemedel och medicinteknik

Publicerad: Uppdaterad:

Text: Natalie von der Lehr

Gruset dammar i höstsolen. Betongblandaren snurrar och den gigantiska kranen svävar över biomediciniskt centrum (BMC) i Uppsala. Här skapas ”Navet”, en mötesplats för SciLifeLab Uppsala. 
Än så länge går det bara att ana den runda formen som är utmärkt med pinnar. Vid Karolinska Institutet åker den tunga byggtrafiken fram och tillbaka, och fasaden av en ny byggnad där morgondagens läkemedel kommer att tas fram reser sig mot himlen.

Tekniska plattformar

SciLifeLab är redan i full gång. Kerstin Lindblad-Toh, director i Uppsala, berättar att labbet både är en infrastruktur som tillhandahåller avancerad service och en ”community” där forskare med olika bakgrund kan jobba tillsammans.
Olika plattformar inom genomik, proteomik, visualisering och komparativ genetik ska skapa tekniken för att svara på komplexa naturvetenskapliga och medicinska frågor.
– SciLifeLab ska vara ett ställe där man kan ställa en tvärvetenskaplig fråga och sedan få tillgång till kompetensen och verktygen för att lösa den, säger hon.

Grundforskning

De vetenskapliga problemen som ska lösas definieras av användaren, visionen är att i slutändan bidra till en bättre hälsa och miljö. Inom läkemedelsutveckling och diagnostik finns just nu pilotplattformar som troligen kommer att utvecklas vidare.
– Mycket av det vi gör handlar om grundforskning men förr eller senare vill vi kunna behandla patienter. Regeringen har visat rätt stor entusiasm för dessa pilotplattformar, speciellt efter nedläggningen av AstraZenecas forskningsavdelning i Södertälje blev känd. Våra plattformar skulle kunna vara ett sätt att få läkemedelsutvecklingen att fungera i Sverige.
Samtidigt betonar Kerstin Lindblad-Toh vikten av grundforskningen.
– Läkemedelsutveckling styrs av en förståelse för sjukdomsbiologi och grundbiologi. Det är viktigt att förstå hur saker fungerar, att förstå helheten för att bli expert inom ett område och för att sedan kunna attackera sjukdomen med rätt behandling.

Rekrytering av kompetens

Trots att SciLifeLab har funnits bara sedan 2010 är numera en stor del forskargrupper anslutna till verksamheten. Främst har redan befintliga forskargrupper rekryterats och flyttats ihop till det som både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén, director för SciLifeLab Stockholm, kallar för en multidisciplinär miljö.
– För de vetenskapliga problemen som vi ska lösa måste vi vara multidisciplinära. I Stockholm står KTH för modern teknologi, KI för den medicinska forskningen och Stockholms universitet för den naturvetenskapliga kompetensen och analys av data, förklarar Mathias Uhlén. I Uppsala kommer forskargrupperna från olika områden, som medicin, farmaci och teknik och naturvetenskap inom Uppsala Universitet samt även från Sveriges Lantbruksuniversitet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Strategiska nyrekryteringar har hittills fokuserat på analys av data. Nyckeln till framgång inom forskningen är att kunna bearbeta den enorma mängden data som genereras, förklarar både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén. Speciellt bioinformatik är ett viktigt område.
– Det behövs en kritisk massa av bioinformatiker för att se till att data blir till kunskap, säger Mathias Uhlén.
– Naturligtvis måste vi investera i modern teknologisk utrustning och i personal som kan sköta den. Men det räcker inte, 90 procent av framgångsfaktorn handlar om den bioinformatiska behandlingen av datan som genereras, det är det som krävs för att uppnå världsklass.

Storskalighet och klurighet

Kerstin Lindblad-Toh tillbringar hälften av tiden som forskningsledare vid Broad Institute i USA. En hel del inspiration för SciLifeLab kommer därifrån, men även europeiska institut som Sanger Institute i Storbritannien och det europeiska institutet för bioinformatik har bidragit.
– Svenskar är bra på hypotesdriven forskning och på att klura på problem medan amerikaner är duktiga på storskaliga lösningar. Om vi kan lyckas kombinera klurigheten med storskaligheten kan vi komma riktigt långt, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Hon lägger till att det samtidigt är viktigt att kunna avväga när det passar att ett projekt går vidare till den storskaliga fasen. En annan faktor i att SciLifeLab ska bli en forskningsresurs i världsklass är diskussion och samarbeten mellan de olika forskargrupperna.
Hon hoppas att den nya byggnaden i Uppsala, som tillhandahåller ytor både för en del av de vetenskapliga plattformarna samt lokaler för möten och platser för gästforskare, ska katalyserar nya idéer och samarbeten.
– Egentligen är det inget större problem att forskarna just nu sitter rent fysiskt på olika håll i staden, det går ju att cykla emellan. Men ibland är det fysiska mötet viktigt och det oplanerade samtalet över en kopp kaffe kan bli väldigt givande, förklarar hon.

En motorväg för forskning

I april i år tillkännagavs att SciLifeLab ska bli en nationell resurs från 2013, både Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och AstraZeneca stöder satsningen. Precis som ESS och MaxIV i Lund ska det nationella SciLifeLab vara en resurs som samlar kompetensen på ett ställe och som ska kunna användas av hela landet.
– Redan nu kommer 40 procent av uppdragen ifrån andra håll i landet och vi hoppas att den siffran kommer att öka. Det handlar inte om att dirigera pengar till Uppsala och Stockholm men om att bygga upp en infrastruktur, precis som en järnväg eller motorväg för att forskningen ska bli snabbare, förklarar Karin Forsberg-Nilsson, ställföreträdande direktör för SciLifeLab Uppsala. I den kommande budget-och forskningspropositionen kommer det att avgöras hur mycket pengar SciLifeLab får för sin fortsatta verksamhet. Det finns gott om expansionsplaner, till exempel för pilotplattformarna inom diagnostik och läkemedelsutveckling, men även för att knyta ännu fler forskargrupper till SciLifeLab. På senare tid har det handlat mycket om elitforskare.
– Jag välkomnar en större satsning på yngre forskare. Vi behöver en balans mellan infrastrukturdriven forskning och unga duktiga forskare som kan växa inom sina områden och komplettera varandra, kommenterar Mathias Uhlén.
– Lika viktigt som spetsforskare som driver sin egen idé stenhårt är det som man skulle kunna kalla för yrkesforskare som jobbar i grupp och hjälps åt. Det borde finnas karriärvägar för både grupperna, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Detta är SciLifeLab

• En forskningsresurs som tillhandahåller teknik och expertis för att ge svar på naturvetenskapliga och medicinska frågor
• Målet är att bidra till en bättre hälsa och sjukvård samt till en bättre miljö
• Kontakter med sjukvården, myndigheter, företag och andra strategiska satsningar som till exempel biobankerna skapar dialog och samarbeten Faktaruta: Ett axplock ur forskningen
Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa
• Kartläggning och jämförelse av 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa som på olika sätt styr hur protein bildas. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.
Stor avancerad cancerstudie leds av Uppsala universitet
• Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling.
Sekvensering av granens arvsmassa
• Öka förståelsen och kunskapen om granens biologi som kan användas i förädlingssyfte

Systembiologiska studier av Östersjöns mikrobiella näringsväv

• Mikrober är avgörande för omsättningen av kol och näringsämnen i akvatiska ekosystem. Kunskap om hur enskilda populationer kontrolleras i miljön är avgörande för att exempelvis förhindra blomningar av skadliga alger eller förutsäga förekomsten av patogener.
Det mänskliga proteom projektet
• Ett projekt som analyserar proteinerna som de 20 000 gener i en mänsklig cell kodar för. Målet är att karaktärisera människornas byggstenar för att kunna förstå mänsklig biologi och sjukdomsutveckling. Faktaruta: SciLifeLabs plattformar
Genomik – ger grundläggande information om cellens eller organismens gener, mutationer eller andra förändringar
Proteomik – ger information om vilka proteiner som finns i cellen, vilka som binder till varandra och vilka modifieringar som finns.
Visualisering – av RNA, DNA, proteiner i celler eller vävnader
Komparativ genetik – djursystem där det är möjligt att studera hur genetiska förändringar påverkar en hel organism Uppsala: totalt nio plattformar samt två pilotplattformar (diagnostik och läkemedelsutveckling)
Stockholm: totalt åtta plattformar

Tidslinje

2009 utlyser regeringen pengar till olika infrastrukturer, bland annat till verktyg inom molekylär biovetenskap
Uppsala och Stockholm får var sitt anslag för att bygga upp SciLifeLab Tidslinje Uppsala
2009
regeringen pengar till olika infrastrukturer, bland annat till verktyg inom molekylär biovetenskap
– Uppsala och Stockholm får var sitt anslag för att bygga upp SciLifeLab. Regeringen ger pengar till bland annat verktyg inom molekylär biovetenskap.UppsalaAnsökan om SciLifeLab
– Ungefär 30 forskningsledare deltar i ansökan
2010
– 250 analyserade projekt
– 75 anslutna forskargrupper igång i Uppsala, samtidigt som 70 forskare flyttar in i ny SciLifeLab byggnad vid KI campus, Stockholm.
–   2011
– 500 projekt
– Antalet 150 forskargrupper har växt till 150 i Uppsala.
– rekrytering av tre nya gruppledare inom medicinsk systembiologi, genombiologi och bildanalys
– kurser tillgängliga för hela Sverige
– Eetablering av formellt samarbete med SLU.
– Nationella referenskommittééen (NRK) med representanter från andra universitet etablerastar form. Yytterligare 110 forskare rekryteras till Stockholm.
–  (gäller även SciLifeLab Stockholm) 2012 2012
– Fförsta spadtaget för ”Navet” 23 maj.
– SciLifeLab fortsätter att växa, ungefärFortsatt tillväxt med totalt 800 individer i Uppsala.
– Där byggs nyaNya plattformar etableras, pilotplattformaranläggningar för läkemedelsutveckling och diagnostik. Rekrytering av ytterligare 150 forskare i Stockholm.
 
 September 2012
– – Regeringen ger besked om att satsa ytterligare 200 miljoner kronor under åren 2013-2016. Det innebär en fördubbling av budgeten.  2013
– SciLifeLab Uppsala blir tillsammans med SciLifeLaboch Stockholm blir en nationell forskningsresurs. Gammabyggnaden invigs under hösten i Stockholm, där totalt 600 forskare är verksamma.
Tidslinje Stockholm
2009
– Ansökan om SciLifeLab 2010
– 70 forskare flyttar in i ny SciLifeLab byggnad vid KI campus 2011
– ytterligare 110 forskare rekryteras
– investeringar i teknisk utrustning och IT-infrastruktur
– beslut att utöka SciLifeLabs ytor i alpha-byggnaden samt beslut att bygga gamma-byggnaden
– Nationella referenskommitéen (NRK) med representanter från andra universitet etableras (gäller även SciLifeLab Uppsala) 2012
– SciLifeLab Stockholm får ytterligare 4000m2 och ockuperar därmed hela alpha-byggnaden vid KI-campus
– Rekrytering av ytterligare 150 forskare (nu ungefär 300 totalt varav 40 gruppledare) 2013
– SciLifeLab Stockholm blir tillsammans med SciLifeLab Uppsala en nationell forskningsresurs
– Gamma-byggnaden invigs (hösten), totalt ungefär 600 forskare

Kommentarer

Kommentera