Vi erbjuder

Glapp i kontakten

Det finns olika sätt att ge naturvetare en bild av det arbetsliv som väntar efter examen. På yrkesutbildningarna är arbetslivet i fokus, medan det inte är lika självklart på de utbildningar som förbereder för forskning. Det visar tidningen Naturvetares undersökning.
Publicerad: Uppdaterad:

Långt ifrån alla universitet har en samlad strategi kring arbetslivskontakter och det varierar mycket mellan utbildningarna, även på ett och samma universitet.
- Vi har yrkesutbildningar med verksamhetsförlagd utbildning. Vi har utbildningar som inte leder till yrkesexamen men som nog ändå ligger rätt nära en sådan inriktning, och vi har utbildningar som är mer akademiska, säger Johan Grundberg, utbildningsledare på Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet .
Till exempel gör mattestudenterna studiebesök inom försäkrings- och finanssektorn, de har gästföreläsare från näringslivet och varje år ordnar man en dag med tema: matematiken i arbetslivet.

Exjobb på företag

På institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi är kontakterna med arbetslivet omfattande särskilt på miljöutbildningarna. Många gör exjobb på företag, gästföreläsare är vanligt och vissa kurser har studenter som är yrkesverksamma. I flera av kurserna förekommer fallstudier som är kopplade till aktuella miljöproblem. Det finns också möjlighet att gå en praktikkurs eller att få individuell karriärplanering.
På frågan hur universiteten säkerhetsställer att studenterna har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs i arbetslivet svarar de allra flesta att de använder sig av alumniutvärderingar och externa styrelserepresentanter. Det är också förhållandevis vanligt med arbetsgivarundersökningar, bransch- och arbetsgivarnätverk samt med egen omvärldsbevakning och analys.

Strategisk fråga

För Cornelia Witthöft, som är programstudierektor för blivande livsmedelsagronomer på SLU, är det strategiskt viktigt att studenterna är väl förberedda för arbetslivet. På yrkesutbildningar, som agronomprogrammet, har man arbetat med frågan innan Bolognaprocessen startade.
– Vi tar arbetslivsanknytning på största allvar. Det är en vinn-vinn-situation för oss och arbetsgivarna.
Insatserna de gör får höga betyg av studenterna. I flera kurser anlitas föreläsare från arbetslivet och det är vanligt att agronomer som arbetat utanför akademin kommer tillbaka och berättar om sitt yrkesliv. Studiebesök är också vanligt förekommande och är liksom den årliga dagen på temat ”Agronom som yrke” ett annat sätt för studenterna att möta agronomer i arbetslivet.
SLU erbjuder också en kvalificerad agronompraktik, där studenterna är fyra veckor hos potentiella arbetsgivare.
– Praktikanten skriver en rapport och har handledare både här och ute på företaget, förklarar Cornelia Witthöft.

Nytt branschråd

En hel del magisterarbeten sker också i samarbete med näringslivet. Nyligen utarbetade en student till exempel ett system för sensorisk konsumenttest för ett större livsmedelsföretag. Under agrosystemkursen som är obligatorisk för alla agronomer ingår också att göra ett större projekt på uppdrag av industrin. Under denna kurs som äger rum i årskurs fyra får studenter från olika agronomutbildningar också en chans att samarbeta, vilket ger ett stort mervärde.
- Nyligen har vi också fått till stånd ett branschråd, där avnämare från alla våra utbildningar sitter med, fortsätter Cornelia Witthöft och berättar att syftet är att fånga upp förväntningar och få stöd när det gäller utvecklingen av utbildningarna.

Stöttar engagerade studenter

Lars-Arne Haldosen, som är programdirektor för kandidat- och masterprogrammen i biomedicin, samt masterprogrammen i bioentreprenörskap och toxikologi på Karolinska institutet, berättar att de framför allt stöder studenterna, som själva anordnar olika former av aktiviteter. De erbjuder exempelvis seminarier, arbetsmarknadsdagar, alumniträffar och cv-coachning.
- Vi stöttar också ett mentorprogram – Framtidsnätet – som engagerar många alumner, berättar Lars-Arne Haldosen som ser ett mervärde i att det är studenterna själva som har kontakterna och ordnar aktiviteterna.
Med åren har arbetslivskontakterna utvecklats och idag finns ett större utbud av flera olika typer av aktiviteter. Inom alla programmen inbjuds föreläsare från näringslivet och i vissa kurser ingår det exempelvis studiebesök och bioentreprenörerna gör skarpa projekt ute på företag. Naturvetarna och Proffice Life Science inbjuds också regelbundet för att prata arbetsmarknad och om möjligheterna för de som vill bredda sig snarare än att satsa på en forskarkarriär.
– I början är våra studenter väldigt osäkra på vad de ska bli. De är omgivna av yrkesutbildningar, men jag brukar säga att tänk vad tråkigt att veta att du ska arbeta i landstingen hela livet, fortsätter Lars-Arne Haldosen.

Branschkontakterna är viktiga

På Karolinska institutets biomedicinprogram på magister- och masternivå går så mycket som 60-70 procent av studenterna vidare till en forskarutbildning. De flesta studenterna arbetar också med forskning och utveckling inom eller utanför akademin.
– Tillverkningsindustrin är inte riktigt platsen för våra studenter. Det stora problemet är bristen på riskkapital i Sverige och risken för att specialisterna lämnar landet, säger Lars-Arne Haldosen som är bekymrad över utvecklingen inom life science-branschen men tror ändå inte att de behöver dra ner på antalet utbildningsplatser.
Efter läsårets slut hade de en heldag om framtiden. Bland annat talade Recipharms vd Thomas Eldered om sin karriär och vad som är på gång i branschen.
– Om vi ska titta i kristallkulan verkar det som våra studenter kommer att bli lite av konsulter. De kommer att arbeta ett tag i ett företag för att sedan gå vidare till nästa.
En annan insikt efter mötet med Thomas Eldered var att vi är för dåliga på språk i Sverige. Det är en stor fördel att kunna något språk utöver engelska och svenska. Även projektledning är något som industrin efterfrågar, enligt Lars-Arne Haldosen, som vill skapa bättre kontaktytor med organisationer som Swedenbio.
– Det är jättebra med kontakter med arbetsgivare, men den akademiska världen är som en oljetanker. Det kan ta upp till tre år innan ändrad utbildningsplan blir verklighet.

Visste du att…

… de flesta, men inte alla, universitet har särskilda resurser avsatta för att arbeta med arbetslivsanknytning?

 …3 av 8 universitet inte känner till hur lång tid det tar för deras studenter att få första arbetet?

…det är betydligt vanligare att utbildningar förändras på grund av synpunkter från studenter än från arbetsgivare.

Hur förbereder ni era studenter för arbetslivet?

Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala universitet samt SLU har svarat på frågan. Naturvetarna skickade enkäten till tio universitet, varav åtta svarade.

 
Alla

Projektarbeten
Gästföreläsare från verksamheter utanför akademin
Arbetsmarknadsdagar
Praktik/Verksamhetsförlagd utbildning
Uppmuntrar externa examensarbeten
Träning i att använda IT som arbetsverktyg
Träning i att samarbeta
Träning i att använda metoder som är vanligt förekommande i arbetslivet
Kommunikationsträning

 
Vanligt

Alumner från den egna utbildningen berättar om sin karriär
Studiebesök
Arbetar med case
Kunskap om arbetsmarknad och karriär ingår i utbildningen
Arbetslivscenter/Career Center

 
Mindre vanligt

Återkommande samtal om karriärval
Ledarskapsträning
Entreprenörkunskaper ingår i utbildningarna
 

Marita Teräs

utredare
08-466 24 81

Kommentarer

Kommentera