Vi erbjuder

Tuffa tider för life science

Varslen inom life science fortsätter att duggar tätt. Nu säger Orexo och Karobio upp personal. Hela branschen är under omstöpning där nya samarbeten och sätt att jobba växer fram.
Publicerad: Uppdaterad:

Orexo varslade i början av mars tjugofem personer efter att en läkemedelsjätte avbrutit ett samarbete med företaget, och Karobio har sagt upp sexton efter att deras främsta läkemedelskandidat visat sig ge broskskador. 
 En studie på hundar har visat att Karobios kolesterolsänkande läkemedelskandidat Eprotirome gav skador i brosket på vuxna hundar efter ett års behandling. En tidigare studie på unghundar hade visat samma sak, men Eprotirome hade trots det gått vidare till stora fas III-studier på människor, eftersom man trodde att skadorna hade att göra med tillväxt i brosket hos unga djur. Dämpad stämning
I februari sades 16 av de 70 anställda upp från företaget.
– Stämningen har varit ganska dämpad. Det blir tråkigare. Samtidigt inser folk att vi måste försöka överleva. Man hjälps åt för att klara det, säger Bo Carlsson, farmakolog och ledamot i akademikerföreningens styrelse på Karobio.
Karobio hade varslat om uppsägning av upp till 25 personer redan i höstas, då som ett led i att förbereda en uppdelning av företaget i en del som skulle syssla med tidig forskning och en del som helt skulle ägna sig åt utvecklingen av Eprotirome.
Företaget byter nu strategi. För att bli mer flexibla, ska Karobio lägga ut delar av sin forskning på kontrakt. Företaget ska inte heller längre själv ta projekt så långt som till stora kliniska studier, utan satsa på partnerskap med stora företag redan innan tester på människa, berättade vd Per Bengtsson i en presentation på Financial Hearings Life science-dag i mars. Ett sådant samarbete kring receptorn RORgamma för behandling av autoimmuna sjukdomar startade i december. Projekt läggs ned
Samarbeten med stora läkemedelsföretag har varit strategin även för Uppsalaföretaget Orexo. Företaget arbetar främst med omformulering av läkemedel, men köpte 2007 Biolipox, som utvecklade läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar som astma och KOL. Två av de projekt som följde med då var OX-ESI och OX-CLI. De drevs vidare i samarbete med Johnson & Johnson-ägda Janssen Pharmaceuticals, som valde att säga upp samarbetet i januari i år.
– Det drastiska beslutet att Orexo då skulle lägga ned projekten kom snabbt, men alla förstår att vi inte kan driva tre formuleringsutvecklingsprojekt i sen fas och samtidigt ta fram nya läkemedelssubstanser, säger Anna Sjöström, som är en av de omkring 25 av Orexos 113 anställda som får lämna företaget nu under april.
Hon är analytisk kemist, disputerad inom biomedicinsk strålningsvetenskap och började arbeta på Bioloipox 2004. De senaste åren har hon varit projektledare för ett omformuleringsprojekt på Orexo. Hon har nu arbetsbefriad uppsägningstid fram till och med augusti.
– Jag är otroligt tacksam över att Naturvetarna har fört min talan. Det är väldigt svårt att själv veta vad som är rimligt i en sådan här process, och eftersom vi inte har kollektivavtal så blir allt lite rörigare, säger Anna Sjöström.
Hon beskriver stämningen under uppsägningsfasen som generös och omtänksam.
– Folk är tagna av det här naturligtvis, samtidigt är alla otroligt måna om varandra.  

 

2 frågor om läget i branschen

 
1. Går det dåligt för life science?
2. Vill stora bolag samarbeta tidigare i läkemedelsutvecklingen nu?

 

Johan Järte, vd för branschföreningen Sweden Bio

1. – Nej. Finanskrisen har påverkat branschen, liksom andra branscher. Men nu börjar investeringarna komma in igen. Väldigt många bolag har lyckats hitta finansiering eller sålts, till exempel Halogenomics, Duocort, Unitech och Cellartis. Nedläggningarna på Astrazeneca är inte ett tecken på att life science befinner sig i kris, utan på att de stora läkemedelsföretagen omformerar sina krafter. Det har visat sig att innovationerna oftast kommer ur den fria forskningen, och det har företagen nu förstått.
2. – Om man hittat något riktigt bra, kan stora företag vara intresserade av en läkemedelskandidat tidigt, men oftast vill man vänta tills företaget har visat i kliniska prövningar att substansen är bra. Små företag kan få ”mjuka” pengar till sin utveckling från till exempel EU:s ramprogram eller Innovationsbron.

Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen

1. – Läkemedelsföretagen generellt, inte bara i Sverige, har ganska tuffa tider. Man får fram många nya läkemedel, men inga storsäljare. Det ställs allt hårdare krav på effekt och säkerhet. Det är bra, men det gör också att färre läkemedel passerar genom nålsögat. Alltfler länder ställer också krav på att läkemedlen ska vara kostnadseffektiva. I tider av ekonomisk kris är det lättare att spara in på läkemedel än att säga upp personal eller lägga ned sjukhus.
2. – Företagen försöker hitta nya sätt att organisera sin forskning för att bli effektivare, korta tiden till marknaden och minska antalet produkter som stupar längs vägen. Det finns över huvudtaget en ny ton i hela diskussionen i Sverige, ett ifrågasättande av hur den akademiska forskningen har samarbetat med företagen. Lärarundantaget har gjort att akademiska forskare har tvingats att bli företagare. Utmaningen är att hitta ett annat sätt att ta betalt på.  

Kommentarer

Kommentera