Vi erbjuder
Eduado Tapia, Linnea Wettermark och Teneal Solinas sätter spaden i jorden för en grönare och lugnare miljö i stadsdelen Seved i Malmö.

Stadsodling lyfter problemområden

Genom odling på gårdar, tak, väggar, i parker och på döda ytor blir städerna grönare och vackrare. Man får fram närodlade livsmedel. I Malmö används stadsodling även för att försöka lyfta områden med sociala problem.

Stadsdelen Seved i Malmö är känd för sin stora andel nedgångna bostäder, arbetslöshet, gängbildning, vandalisering och bilbränder. Ungdomar i området har ibland bemött brandmän, journalister och andra oönskade besökare med skällsord och stenkastning. 

Att i en sådan miljö starta odling för att motverka problemen kan tyckas vara att utmana ödet. Den uppfattningen hade i alla fall kommunen, fastighetsägarna och även de boende när idén väcktes. Farhågorna kom dock på skam. Intresset tog genast fart och det trettiotal odlingsytor som idag finns i Seved i Malmö har frodats och fått vara ifred.

Odla i stan  

Verksamheten är nu inne på fjärde odlingssäsongen och de ekologiska odlingarna, som ofta är inhägnade bakom flätade pilstaket, verkar skyddade av en osynlig hand. Linnea Wettermark nickar bekräftande.

– Om kompisens syskon eller föräldrar har varit med och odlat vill ungdomarna inte förstöra. Annars kanske de får kompisen efter sig, säger hon och ler.   

Linnea Wettermark startade odlingen i Seved och leder nu Odla i stan tillsammans med kollegan Göran Larsson. De kallar sig kvartersträdgårdsmästare. Det innebär dock inte att de själva sköter odlingarna utan deras uppgift är att inspirera områdets invånare och andra intresserade till att delta.

Drar folk

Bakom dem står en rad fastighetsägare som har dragit slutsatsen att odlingarna skapar mervärden både för de boende och för fastighetsbolagen.

– Intresset har blivit så stort att en del vill flytta till Seved bara för att de hört att där finns odlingsmöjligheter, säger Håkan Andersson, fastighetsförvaltare i MKB Fastighets AB, den största fastighetsägaren i området med 600 lägenheter.
MKB bidrar med lokaler till verksamheten, förberedelse av markanläggning, ekologisk jord, odlingslådor, redskap, växter samt vattenförsörjning.

– Stadsodling är en trend just nu och även om den sociala nyttan är svår att mäta menar jag på rak arm att satsningen är kostnadseffektiv, säger Håkan Andersson.

Linnea Wettermark pekar på fler fördelar med stadsodling. Närodlade livsmedel minskar miljöbelastningen och kan ge råvaror till torgförsäljning eller till matlagning på restauranger och skolor.

 

Ökar kunskapen

Många barn deltar i odlingsverksamheten och hos dem ökar kunskapen om olika livsmedel. När barn driver upp sina egna majsplantor inser de att plantan inte går att skynda på utan att årscykeln måste följas.

– De får en förståelse för odlandets säsonger. Min förhoppning är att de senare i livet handlar mat på ett sätt som är anpassat efter vilka grödor som just då är i säsong.

Minskar stressen

Odlingen har även hälsonytta. Att påta i jorden och driva fram växter som man sedan konsumerar ger många människor en upplevelse av välbefinnande och meningsfullhet. Stresskänslor minskar, menar Linnea Wettermark. 

Drömmen vore att stadsodling och lokalt producerade födoämnen blev så vanliga att de multinationella företag som idag odlar och transporterar livsmedel över hela världen blev överflödiga, tycker Teneal Solinas, ny i odlingsnätverket.

– Idag importerar vi besprutade grönsaker och frukt på ett sätt som inte är hållbart i längden, påpekar hon.

En annan medlem av odlingsnätverket, Eduardo Tapia, kallar verksamheten ett framtidsprojekt som både fyller en social uppgift och sprider medvetenhet om det ekologiska systemet.

– Vi stadsbor får lära oss att morötter inte har trollats fram i affärerna utan har vuxit i jorden.

Bytte spår

Han är full av beundran över Linnea Wettermarks roll i nätverket och menar att hon är en eldsjäl med förmåga att väcka intresse och få med sig barn och vuxna i verksamheten.

Kanske var det på grund av den förmågan hon bytte spår. Efter att ha läst miljövetenskap jobbade Linnea Wettermark några år som miljösamordnare inom HSB och MKB i Malmö. Hon säger att hon drevs av en ”jag-vill-rädda-världen”-ambition men tyckte att det gick trögt. Hon tröttnade på att sitta på kontor.

– Därför omskolade jag mig till trädgårdsanläggare. Jag ville ha mer konkret förändring, vara ute i det fria och jobba praktiskt med andra människor.

Ny nisch för naturvetare

Nu känner hon sig stolt över att verksamheten kommit igång så bra, att hon och Göran Larsson har blivit efterfrågade och deltar i en rad odlingsprojekt runtom i Malmö. Hon är också glad över att många barn tycker det är kul att vara med. Linnea berättar om Faiza som fick syn på odlarna genom fönstret.

– Hon kom förbi och pratade med mig nästan varenda dag. Året därpå startade hon sin egen odling utanför balkongen. 

Hon nämner även Eddie, 11 år, som kom utspringande med sättpotatis och vitlök och ville vara med. Nu har han en egen pallkrage på gården där han odlar grönsaker.

Odlingsverksamheten i Seved har hittills skapat arbetstillfällen för sex personer. En ny nisch för naturvetare växer fram.

Författare: Lars Edling

Senast uppdaterad: