Vi erbjuder
När en patient ska behandlas med laser sticks 18 laserfibrer in i tumören. En ny teknik med optisk växel gör det möjligt att sluta lysa i alla fibrer utom en.

Laserljus ger hopp för cancerdrabbade

Skador på frisk vävnad är baksidan av medaljen när cancer behandlas med joniserande strålning. Nu har forskare vid Lunds tekniska högskola och företaget Spectracure utvecklat en teknik för att kontrollera hur laserljus sprids och tas upp i kroppens vävnader. Deras instrument gör det möjligt att behandla stora tumörer med laser och minska biverkningarna.

Tunna tumörer i hud, lungor och urinblåsa har länge behandlats med så kallad fotodynamisk terapi, där laserljus används för att frisätta syreradikaler i tumören och döda cancerceller. Ett ämne som har lätt för att reagera och bilda syreradikaler smörjs på som kräm, sprutas in eller sväljs av patienten, och när man sedan lyser på tumören med laser, aktiveras ämnet och syreradikaler börjar bildas.

Stefan Andersson-Engels och Sune Svanberg, vid Lunds tekniska högskolas avdelning för atomfysik var med och introducerade behandlingstekniken i Sverige i slutet av 1980-talet. Det var en ansökan om forskningsanslag ett decennium senare, som fick dem att inse att de, tillsammans med Sunes fru, onkologen Katarina Svanberg, kunde kombinera kompetenser inom diagnostik, dosimetri och fotodynamisk terapi och flytta fram forskningsfronten.

– Fotodynamisk terapi började bli standard, och vi ville vi titta på större tumörvolymer, berättar Stefan Andersson-Engels. Det är inte så lätt att behandla dem, eftersom laserljuset sprids och dämpas väldigt mycket i vävnad – det är inte som röntgenstrålning som går rakt igenom.

Forskarna började utveckla en teknik för att anpassa mängden laserljus i tumörer med större volym, genom att samla in data om förhållandena i tumören via samma laserfibrer som används för att bestråla den.

Studio på tjugo män

Projektet ledde till att företaget Spectracure startades 2003. Efter nära ytterligare ett decennium av utveckling, hoppas man nu, innan sommaren, kunna starta sin första större kliniska studie på 20 män med återkommande prostatacancer.

– Prostatacancer är den vanligaste tumörtypen hos män och här kan vi göra skillnad, säger Stefan Andersson-Engels. Många av de här patienterna har redan fått den maximala stråldosen. Eftersom radioaktiv strålning slår sönder kollagenfibrerna i vävnaden, kan man inte få mer än en viss mängd strålterapi. Det finns också hormonterapi, men den är inte så verksam och har en massa biverkningar.

Studien ska göras vid två sjukhus i USA och Kanada. Spectracure har fått godkännande från myndigheterna där, men väntar nu på att få in det riskkapital som behövs.

– Vi har lagt upp studien i olika faser, och vi måste få in finansiering som täcker hela den första fasen innan vi kan starta studien, säger Johannes Swartling, teknisk chef på Spectracure.

Optisk växel

När en patient ska behandlas med Spectracures laserinstriument, sticks 18 laserfibrer in i tumören. Normalt lyser alla 18, men forskarna har utvecklat en optisk växel som gör det möjligt att med jämna mellanrum sluta lysa i alla fibrer utom en, och istället använda de övriga fibrerna för att mäta hur mycket ljus som tränger ut i de olika delarna av tumören, hur mycket av det ljuskänsliga ämnet som finns tillgängligt och hur mycket syre som det har till sitt förfogande för att omvandla till fria syreradikaler.

– Med hjälp av de här parametrarna räknar instrumentets mjukvara ut hur länge vi ska lysa i varje fiber för att få så bra behandlingsresultat som möjligt, förklarar Stefan Andersson-Engels.

Han räknar med att en behandling kommer att ta omkring en halvtimme. Mjukvaran har arbetats fram med hjälp av matematiska modeller för ljustransport i vävnad.
Spectracure försöker nu vidareutveckla sitt instrument, så att man inte ska behöva stänga av laserljuset ut i tumören när mätningarna görs.

– Om man har en viss effekt på varje laserfiber och sedan lägger till att den ska svänga med en viss frekvens, så att hur starkt den lyser ändras någon procent upp och någon procent ned enligt en sinuskurva, så kan man säga åt detektorn att ljus som svänger med den här frekvensen är behandlingsljus. Då kan detektorn särskilja mätsignalerna som ger uppgifter om tumören från detta ”bakgrundsbrus”, förklarar produktutvecklare Joan Sandberg.

Även bukspottscancer

Samtidigt som Spectracure testar sin teknik på prostatacancer, ska brittiska och amerikanska forskare under året starta en klinisk studie av företagets laserbehandling på patienter med cancer i bukspottskörteln. Den studien finansieras av amerikanska National Institutes of Health.

– Bukspottskörtelcancer är väldigt aggressiv och upptäcks ofta inte förrän det har gått så långt att prognosen är väldigt dålig, säger Stefan Andersson-Engels. Vi tror att vår behandling skulle passa bra här, eftersom bukspottskörteln ligger väldigt känsligt intill många andra organ och det är viktigt att veta precis vilken vävnad man behandlar.

Forskarna hoppas kunna behandla fler fasta tumörer i framtiden.
– Men även om metoden i sig är generell, måste man utveckla behandlingen för varje enskild tumör, förklarar Johannes Swartling.

 

Vad händer med ljuset?

När ljus passerar genom ett medium kan två saker ske – spridning och absorption. När ljuset absorberas omvandlas det till värme och dämpas. När det sprids, förlorar det istället sin ursprungliga riktning och blir diffust, vilket man kan se när ljus passerar genom till exempel ett rökmoln eller ett glas mjölk. Blod absorberar mycket ljus, på grund av den starka färg det får av det syrebindande hemoglobinet, och därför varierar mängden ljus som absorberas i en vävnad i kroppen mycket beroende på hur mycket blodkärl det finns. Hur mycket ljuset sprids påverkas bland annat av vilken celltyp som finns i vävnaden och om det finns ärrvävnad från strålbehandling.

Vanligaste cancerformen bland män

Mer än var tionde man i Sverige får prostatacancer. Sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder, och omkring hälften av dem som drabbas är över 70 år när tumören upptäcks. Är man över 75 och tumören inte sprider sig eller växer, får man idag normalt ingen behandling. Samma sak gäller för yngre män, om tumören växer långsamt. När behandling behövs är alternativen idag operation, yttre och inre radioaktiv strålning samt hormonbehandling där man hindrar produktionen eller effekten av testosteron.

Källa www.1177.se

Senast uppdaterad: