Vi erbjuder
Årets agronom är Christel Cederberg

Årets agronom vill syna importmaten

Christel Cedergren visar i sin forskning hur vi genom våra matvanor sätter ekologiska fotavtryck. Den ökande köttkonsumtionen, särskilt när köttet importeras, oroar henne.

Årets agronom blev lika glad som överraskad när Agronomförbundet ringde. Nu kan ännu en merit läggas in i hennes cv.

– Det är skoj och hedrande att bli vald av sina kolleger. Jag har ett stort agronomnätverk som är viktigt för mig när jag nu är knuten till Chalmers och SIK.

Priset fick Christel Cederberg för sin forskning om matens påverkan på klimatet och de resurser som står till buds i form av bland annat mark, gödsel och energi. Hennes förmåga att nå ut med sin forskning till en bredare publik bidrog också.

– I dag är det stort fokus på klimat och markanvändning i ett globalt perspektiv. Jag vill lyfta frågan om biologisk mångfald och effekterna av kemiska bekämpningsmedel. Vi har bra koll på det i Sverige, men sämre på den mat som importeras.
 

Livscykelanalyser

Hon menar att det borde ställas samma krav på importerade livsmedel med information om livscykelanalyser och miljöeffekter.

– Vi måste börja ställa krav. Som konsument ska man få veta hur och var livsmedlen är producerade, så att det har skett på ett uthålligt sätt. Jag hoppas på mer forskning kring detta.

Importberoendet av soja från Brasilien är en viktig fråga för hela Europa. Jordbruket i Brasilien är supermodernt och sker ofta på marker där värdefulla naturskogar skövlas. Man sprutar mycket och kemikalier hamnar i miljön. Bönderna är i händerna på sprutfirmorna.

– Vi har kommit långt i Sverige, bland annat tack vare oberoende rådgivning, utbildade lantbrukare och projekt som greppa näringen som syftar till att minska läckaget av växtnäring från åkrarna.
 

Utsläppen exporteras

Desto mer oroad är hon över den ökande importen av mat.

– Hotet är att vi minskar produktionen för mycket i Sverige, vilket innebär att vi exporterar miljöproblemen och utsläppen av växthusgaser.

Nyckeln till ett klimatsmart jordbruk menar hon ligger i att hushålla med kvävet, med mer varierade växtföljder och mindre spill, bland annat i utfodringen. Kom ihåg att lustgas (N2O) är en mycket potent växthusgas. Bättre koll på förbrukningen av diesel behövs också.

– Nollutsläpp når vi aldrig. Kom ihåg att primärproduktionen bara står för en liten del av den totala energiförbrukningen i världen.  Men visst kan jordbruket producera mer biogas och el.

Vi glider över på ökande köttkonsumtionen som i Sverige har ökat med 25 kilo på lika många år. Och då är det ändå en bit kvar till amerikanarnas konsumtion. Att köttets klimateffekt skulle vara överdriven håller hon inte med om alls.

– Markresursen är begränsad och det mesta köttet i dag är producerat med spannmål. Bara en mindre del av nötboskapen föds upp på långliggande betesmarker, som kan binda kol.

 

Djurens välfärd

Christel Cederberg lever som hon lär och äter mindre kött än medelsvenskens 85 kilo per år.

– Jag äter kött runt tre gånger i veckan och väljer närproducerat, gärna ekologiskt. Djurens välfärd är det viktigaste skälet till det.

Ett sätt att stödja den produktionen menar hon är att styra EU-stöden dit. Jag frågar henne om stöden bör ges till lagring av kol.

– Kolinlagringen är svår att prissätta. Även om det inte är uttalat får bönderna redan betalt för det genom stöd till betesmark, vall och refuger.

Senast uppdaterad: