Vi erbjuder

Naturen chansar när vintern blir mildare

När klimatet blir varmare kan vi få se fler blommor, fåglar och svampar på vintern men också fler mygg och fästningar på sommaren.
Publicerad:

4 frågor till Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet:  

Hur hade naturen påverkats om vintern hade fortsatt att vara lika mild som den var fram till slutet av januari?

– Det vet vi inte – det har vi aldrig varit med om. Det vi kunde se nu var att några individer satsade på att fortsätta som om inget hade hjänt. Vitsippor blommade, svampar som kantareller, trattkantareller och taggsvamp fortsatte att bilda fruktkroppar. Kortflyttande fåglar som stare, trast, bofink och rödhake valde att stanna kvar i Sverige istället för att flytta till Tyskland, Nederländerna eller Belgien.

 

Vilka effekter har omslaget till vinterkyla på naturen?

– Ettåriga växter dör, men när det gäller fleråriga växter, så klarar sig de underjordiska delarna. Jag skulle tro att om det är några hasselhängen som har öppnat sig i södra Sverige, så fryser de sönder, men det kommer nog att bli normala pollenhalter i år ändå. De kortflyttande fåglar som finns kvar nu behöver vår hjälp. Fysiologiskt klarar de kylan, men de behöver extra mat.

Hur påverkas naturen om klimatet på sikt blir varmare med genomsnittligt mildare vintrar?

– Allt styrs och ställs av dagsljusets längd till 98, 99 procent, men om det är mildare under en längre period kan fler och fler individer göra som en del har gjort den här vintern och vi kan få se blommor, svampar och flyttfåglar på vintern.

Påverkas större djur, som vilt?

– Djur som har svårt att klara vinter och mycket snö, till exempel rådjur, kan få det lättare och öka i antal. Men det blir inte fler rävar, älgar eller vargar.  

 

Kliar vi oss mer när klimatet blir varmare?

Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala universitet:

– Just varmare vintrar kommer nog inte i första hand att påverka myggen, men klimatmodelleringar från World Climate Data pekar på att det också kan bli regnigare sommartid, med kraftiga lokala regn, och det skulle leda till fler översvämningsmyggor, som man nu har problem med främst i dalälvsområdet, men som också har börjat dyka upp på lite andra ställen i landet. Till skillnad från vanliga skogsmyggor har dessa myggor flera generationer per säsong. De behöver minst 10 grader i vattnet för att äggen ska kläckas, och om det blir varmare, kan det förlänga deras säsong, som idag är maj till augusti, till en period som sträcker sig till exempel från mars till oktober. Myggorna behöver också nektar som ”flygbränsle”, så en längre blomningssäsong kan också bidra.  

 

Fest för fästingar

En mild vinter påverkar inte fästingarna särskilt mycket. Men om klimatet på sikt blir varmare med mildare vintrar, så är det gynnsamt för de små sjukdomsspridarna. Under en fuktig och varm vinter, kan de vara aktiva och söka värddjur, när det är mer än fem plusgrader. Om rådjurspopulationen ökar, till följd av mildare vintrar, är det dukat bord för fästingarna, som kan öka i antal och sprida sig längre norrut. Genom att rådjuren sprider sig över stora avstånd, kan också fästingar som bär på smitta dyka upp på nya platser i landet.
Källa: Thomas Jaensson, fästingforskare, Uppsala universitet    

Läs också:

Högre tillväxt när klimatet blir varmare
Nya svampar hotar skogen
Nya insekter kommer med värmen

 

Kommentarer

Kommentera