Vi erbjuder

Högre tillväxt när klimatet blir varmare

Samtidigt som skogen växer snabbare när klimatet blir varmare så utjämnar skogen klimatförändringarna. Forskningsledare vid SLU slår fast att en aktivt brukad skog fångar upp mer koldioxid än en naturskog.
Publicerad:

Den svenska skogen växer så det knakar och vi har aldrig haft så mycket skog som nu. På hundra år har virkesförrådet fördubblats. I ett varmare klimat kommer sannolikt tillväxten att öka ännu mer.
– Växtsäsongen blir längre och fotosyntesen kommer igång tidigare på våren. Det har en positiv effekt på tillväxten, som enligt våra beräkningar kommer att öka med mellan 10 och 20 procent fram till slutet av detta sekel, säger Johan Bergh, forskningsledare på SLU.
Redan nu har vintertemperaturen i Sverige stigit med två grader under de senaste 30 åren. Klimatforskarna är överens om att den trenden kommer att fortsätta. Det innebär att Skåne får ett klimat som liknar det som Sydtyskland har i dag. Sundsvallsborna kan se fram emot dagens klimat i Kronoberg.
– Det får till följd att lövträden kan trivas längre norrut, vilket ökar den biologiska mångfalden. Även om det blir möjligt att plantera bok och asp längre norrut så kommer ekonomin även att styra i framtiden. Och då lär det bli gran som ger det bästa nettot.
Eftersom granen är känslig mot stormar och rotrötor kan hybridasp och hybridlärk bli alternativ, menar Johan Bergh. Båda trädslagen kan klara konkurrensen med gran ekonomiskt.
– I Norrland är contortatallen redan i dag bättre ekonomiskt än gran och vanlig tall. Men det finns ett visst motstånd mot den eftersom bestånden blir täta och ogästvänliga.

 

Mer och mindre vatten
En osäker faktor i framtiden är tillgången på vatten även om den totala nederbörden väntas öka i landet, främst i norra Sverige. Men i södra Sverige, särskilt den östra delen, kan nederbörden minska under sommaren.
– I dessa områden kan det vara bättre att plantera tall , som tål torka bättre, men som drabbas av viltskador i högre utsträckning.
Johan Bergh påminner om att den ökade koldioxidhalten i sig höjer tillväxten.
– Simuleringar visar på tillväxtökningar med mellan 20 och 40 procent, med den största ökningen i Norrland, under förutsättning att det är goda betingelser i övrigt vad gäller tillgång på vatten och näring. Kom ihåg att högre temperatur påskyndar mineraliseringen då näring frigörs.


Står emot stormar
Med Gudrun, Per och Dagmar i färskt minne kan man räkna med fler dramatiska stormar i framtiden. Effekterna av ensidig granplantering kan inte bli tydligare med all stormfälld skog. Men det finns lösningar.
– Granen är känsligast för stormar direkt efter en gallring, så genom att gallringsfritt skogsbruk kan riskerna minska. I dag rekommenderar Södra sina skogsägare att inte gallra mer än en till två gånger under en omloppstid.
En trend i skogsbruket är att omloppstiden blir kortare. Där den tidigare var 70-80 år är den nu nere i 50-70 år.
– Oberoende stormrisken har man visat att det ekonomiska nettot kan bli högre om skogen inte gallras.
Ännu en nackdel med ett varmare klimat är att det blir ovanligare med tjäle på vintern, vilket ger sämre bärighet för att köra med skogsmaskiner.
– Detsamma gäller de allmänna skogsbilvägarna som får sämre bärighet och blir mjuka med mer regn.


Mer kol kan bindas
Men skogen har också förmågan att motverka klimatförändringarna. Ju mer kol som kan bindas desto bättre.
– För Sverige som till 60 procent är täckt av skog bidrar den till en kraftigt positiv effekt på landets kolbalans. Men i ett globalt perspektiv är det marginellt.
Sedan är frågan vad som ger bästa effekten: Låta skogen växa och öka virkesförrådet eller att avverka?
– På kort sikt kan man öka virkesförrådet, men sedan når man en topp. Därför är det bättre på lång sikt att avverka och ersätta fossila bränslen med biomassa. Liksom att ersätta betong och stål i byggindustrin med trä.


Naturskog eller aktivt skogsbruk?
– Naturskogen växer allt sämre ju äldre den blir. Träden dör och förmultnar, vilket avger koldioxid. På lång sikt sker en balans där upptaget av koldioxid blir ungefär lika stort som avgången.
För Johan Bergh är svaret enkelt.
– Det aktiva skogsbruket tar upp koldioxid under hela omloppstiden förutom i hyggesfasen. Det är den årliga tillväxten eller medeltillväxten för en omloppstid som är det bästa måttet på kolupptaget och inte själva kolförrådet. Därför är det bättre för klimatet att bruka skogen än att ta den ur produktion.

 

Läs också:

Hur påverkas naturen av ett mildare klimat?
Nya svampar hotar skogen
Nya insekter kommer med värmen
Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera