Vi erbjuder
På Chalmers i Göteborg har Julie Gold tillsammans med Patric Wallin påbörjat forskningen kring odlat kött. Foto: Jan-Olof Yxell

Odlat kött på framtidens matbord?

Är odlat kött lösningen på vår ökande köttkonsumtion? I Nederländerna håller just nu en forskningsgrupp på att ta fram en hamburgare, gjord på grisceller. Men än är det långt kvar innan det odlade köttet når oss konsumenter.
Publicerad:

Forskningen med att ta fram odlat kött är ännu i sin linda. Det vill säga kött som aldrig tagit vägen via ett levande djur, utan har sitt ursprung i stamceller som får växa i en näringslösning. I bland annat USA och Nederländerna pågår enstaka försök. Men det finns ännu inga vetenskapliga artiklar publicerade om resultaten. Forskargruppen i Nederländerna med Mark Post i spetsen, har lovat att man snart ska presentera den första hamburgaren gjord på odlade grisceller. Men än återstår att se om det blir så.

– Det krävs mycket grundforskning och tillämpad forskning, innan det kan bli någon produkt, säger Julie Gold, universitetslektor på Chalmers tekniska högskola.

Julie Gold, som forskar på biomaterial och tissue engineering, som handlar om att bygga levande vävnad från stamceller, har länge velat börja forska på att få fram odlat kött.

– Jag har sökt forskningsanslag sedan 2006. Men har ännu inte fått något. Finansieringen är det som de flesta som sysslar med odlat kött har svårast med. Det finns också ett stort motstånd mot odlat kött från allmänheten. Folk tycker det är äckligt eller ren science fiction.

Muskelcell från råtta

Så ännu så länge får Julie Gold nöja sig med att tillsammans med sina studenter försöka få omogna muskelceller från råttor att växa.

– Vi använder blodserum från olika typer av djur, som ger de rätta tillväxtfaktorerna och signalsubstanserna, exempelvis från kalv eller häst, berättar hon.  Det är det vanligaste sättet, att odla mammalianceller. Men i framtiden måste det ersättas med specifika molekyler, som tillverkas av bakterier eller andra celltyper.

På Chalmers är det bara Julie Gold och hennes doktorand Patric Wallin som bedriver forskning inom området. Patric Wallins examensjobb har varit att bygga en elektromekanisk apparat som stimulerar celltillväxten.

– Den kan liknas vid en gymmaskin som tränar musklerna så att de växer, säger Julie Gold.

Man forskar även på odlingsmiljön.

– Ytan som muskelcellen ska växa på kan exempelvis bestå av partiklar gjorda av stärkelse från potatis, säger Julie Gold.

Men mer pengar behövs för att forskningen ska komma igång på allvar. 

Springer ur stamceller

Det är i den embryonala stamcellsforskningen, som tankarna att odla fram kött som föda till oss konsumenter har sitt ursprung.   

Inom medicinsk vetenskap är stamcellsforskningen omfattande. Forskningen med att kunna odla fram mänskliga organ har också kommit längre, än att få fram odlat kött som föda. Men fortfarande ligger den stora utmaningen i att kunna styra och kontrollera stamcellerna så att de bildar de celler man vill ha.

De tidigaste försöken med att odla fram kött, finansierades av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa i slutet av 1990-talet. Tanken var att det skulle kunna användas av astronauter på långfärder. Försöken gjordes då, genom att man tog muskelbitar från guldfiskar, för att försöka få dessa att öka sin vikt, utanför fiskkropparna.
 I dag har forskningen kommit längre. Men än dröjer det innan man kan presentera hela framodlade muskler. Först måste man kunna integrera stamceller från muskler, bindväv och blodkärl. Att få fram något som påminner om köttfärs är enklare.

Miljövänligt

– Odlat kött är en fascinerande tanke. Det skulle lösa problemet med den stora efterfrågan som nu finns på kött. Samtidigt skulle köttproduktionen bli miljövänligare, menar Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet, som forskar om köttproduktion utan djur.

Han hänvisar till FAO:s rapport som beräknar att den globala produktionen av kött kommer att fördubblas mellan 1999 och 2050. I dag står också köttproduktionen för cirka 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

– Främst är det i de asiatiska länderna som efterfrågan ökar, i takt med att människors levnadsstandard höjs. Samtidigt är det svårt att få fram billigt kött, där förhållandena har varit drägliga för djuren och utan att vi slipper hugga ner en massa regnskog.

En tanke är att det odlade köttet skulle tillverkas i fabriker nära konsumenterna för att på så sätt slippa långa transporter. Näringen skulle kunna komma från blågröna alger.

– En annan fördel är också att det här köttet skulle vara lätt att övervaka, menar Stellan Welin. Det springer inte omkring eller flyger iväg.  Man kan odla det utan antibiotika och ha en total kontroll över de ämnen som tillförs odlingen.

Många utmaningar

Men ännu är inte teknologin färdig. Det finns det många svårigheter att övervinna innan man kan sätta igång med någon storskalig köttproduktion. Ett av problemen är att optimera bioreaktorn så att köttet växer tillräckligt snabbt. Ett annat är smaken. En stor del av hur en biff smakar bestäms av vad djuret har ätit.

Det är också svårt att få någon ekonomi i det hela. Köttfärs tillhör lågprissegmentet och all ny teknik är väldigt dyr i början.

– Det behövs industripartners för att få fart på utvecklingen. Men matindustrin som till stor del ägs av bondekooperationen, är ännu så länge väldigt skeptisk, säger Stellan Welin.

Globalt nätverk

Men inom forskarvärlden finns ett visst intresse. Chalmers och European Science Foundation har anordnat en workshop om odlat kött där ett tjugofemtal forskare deltog. Ett informellt forskarnätverk har också bildats.

– Nu närmast ska vi ordna ett symposium vid en stor international konferens om vävnadsodling och regenerativt medicin, och ånyo söka pengar från EU:s forskningsprojekt, berättar Julie Gold.

– Jag har också kontakt med forskare från Korea. Och andra personer i nätverken är i kontakt med forskare i Japan och Singapore, som forskar inom vävnadsodling. De är väldigt intresserade av odlat kött.

Både Stellan Welin och Julie Gold tror att det odlade köttet har framtiden för sig.

– Det finns ingen möjlighet att tillgodose dagens ökande efterfrågan på kött med konventionell uppfödning. Marken räcker helt enkelt inte till, säger Julie Gold.

Text: Marita Andersson

Så funkar det:

1) Muskelstamceller tas från embryon eller biopsier från djur. Det kan vara från allt från vilda djur till tamdjur, beroende på vilket kött man vill ha.

2) Cellerna placeras i en bioreaktor. Där tillförs syra, näringsämnen, tillväxtfaktorer och andra molekylära cellsignalsubstanser för att styra cellerna, så att de kan föröka sig och utvecklas till muskelceller. Tillväxtfaktorerna kan bestå av olika molekyler. Inom forskningen använder man sig bland annat av proteinet FGF som finns i cellerna. Tillväxtfaktorer och signalsubstanser som används är samma molekyler som cellerna tillverkar och använder i djurens kroppar. Näringslösningen kan bestå av, eller vara baserad på, exempelvis blågröna alger.

3) Muskelcellerna växer, utvecklas och motioneras med hjälp av exempelvis elektricitet.

4) En större mängd muskelceller har vuxit fram, som skulle kunna användas som köttfärs. Att odla fram en filé med muskelfibrer är betydligt svårare.

Plus och  minus för odlat kött
+  Kan tillgodose den stora efterfrågan på kött.
+  Miljön tar mindre skada. Växthusgaserna kan minskas.
+  Produktionen är lätt att övervaka.
+  Några djur behöver inte lida i djurfabriker.
+  Kan tillverkas nära konsumenterna.

 Svårt att få fram en god smak och konsistens.
 För långsam tillväxt.
 Dyrt att framställa, i alla fall i ett inledningsskede.

Kommentarer

Djurvän 2013-08-12

Hoppas att det storsatsas på odlat kött och att det blir inom en snar framtid. Samtidigt borde det visas filmer från slakterier hur djuren behandlas innan slakt,djurens dödsångest för ingen begriper vad djuren går igenom innan döden.

Björn Lindh 2012-01-30

"Svårt att få fram en god smak och konsistens" - det måste vara en mycket hypotetisk nackdel. Ingen har ju smakat... Enligt Stieg Omholt, Norges mest framstående forskare inom området bör varken konsistens och framför allt inte god smak vara ett reellt problem. Det är ju vanliga normala muskelceller vi talar om. Dessutom sägs lejonstek vara det läckraste köttet, men knappast någon har råd att producera idag - den blir dock möjlig med denna teknik. Tillväxten lär ju vara snabbare än på de köttdjur vi har idag iaf... Dyrt idag, ja - två doktorander måste ju övervaka en produktion av 2 gram. Men i en uppskalad produktion räknar man med att största kostnaden är att rena aminosyror. Det kan ju dock inte vara speciellt svårt eller? Beräkningar finns att en mogen teknik så är produktionen billigare än kyckling. Produkten är ju otroligt mycket mer miljövänlig, resurseffektiv och etisk, så det borde gå att ta ut en slant extra för alla de enorma fördelar som produkten har!
Kommentera