Vi erbjuder

7 utmaningar för naturvetare

Här listar vi sju konkreta utmaningar som kräver både kunskap och list för att klara. Johan Rockström menar att det bland annat krävs stora satsningar på forskning och utveckling för att skapa ett uthålligt jordbruk.
Publicerad:
1. Klimatförändringar

Forskningen pekar på att vi redan intecknat oss för två graders höjning i förhållande till medeltemperaturen på jorden innan industrialismen.
– Detta kommer att skapa irreversibla problem för stora delar av mänskligheten, vilket kräver mycket stora investeringar i anpassning. De som drabbas värst är de som bidragit minst till den globala uppvärmningen, nämligen världens fattiga människor i tropiska regioner, säger Johan Rockström., chef för Stockholm Environment Institute.
Meteorolog Per Holmgren är inne på samma spår.
– Som en följd av ett varmare klimat kommer vi att få se mer krig och andra konflikter, mer svält, fler pandemier på grund av undernäring, vattenbrist och ändrad sjukdomsspridning, liksom ökade materiella skador.

2. Fler munnar att mätta

Enligt FAO måste matproduktionen öka med 70 procent fram till 2050. Antalet hungrande har minskat något och uppgick förra året till knappt en miljard människor.
– Egentligen råder det ingen matbrist i världen, men maten når inte fram, säger Jakob Lundberg, vid FAO Norden Stockholm.
Johan Rockström menar att det finns goda förutsättningar att försörja även nio miljarder människor med hållbara jordbruksmetoder. Men det kommer att krävas stora satsningar på forskning och utveckling.
– Vi behöver intensifiera jordbruket på befintlig jordbruksmark, det vill säga stoppa expansion av jordbruksmark på bekostnad av skogar, våtmark och gräsmarker. Vi måste effektivisera näringsanvändning och sluta kretslopp med vårt eget avfall. Jordbearbetningen måste förändras så att vi vänder jordbruket från att vara en stor utsläppskälla av växthusgaser till att bli en kolsänka.

3. Miljö- och biologisk mångfald

Vissa arter är dömda till förintelse, menar Johan Rockström
–  Det är oacceptabelt men ett faktum. Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden, den första som är orsakad av en annan art på jorden.
Han menar att vi snabbt måste bryta denna allvarliga trend. Inte av etiska skäl, utan för att biologisk mångfald är en viktig förutsättning för vår ekonomi och välfärd. Utan biologisk mångfald kollapsar basen för vår välfärd. Allt fler menar att de regnskogar som är kvar måste räddas. Även här hemma höjs det röster för att skydda mer skog från skogsbruk, både för att skydda hotade arter och för att föregå med gott exempel i världen.

4. Antibiotikaresistens

Larm om nya superbakterier som ingen antibiotika biter på dyker upp med jämna mellanrum .
– Antibiotikaresistens är den största utmaningen när det gäller att ta fram nya läkemedel i dag, säger Richard Laing, som jobbar med läkemedelspolicyfrågor på WHO i Geneve.
En för generös förskrivning av antibiotika, särskilt bredverkande medel, bidrar till resistensen.  I dag är det inte heller lönsamt för läkemedelsföretagen att utveckla nya antibiotika.
Även djurhållarna utpekas som syndabockar.
– Jag vill se en djurhållning där inte antibiotika används som ersättning för en god djurmiljö, säger Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU.

5. Pandemier och sjukdomar

Minns fågelinfluensan och svininfluensan som satte skräck i en hel värd. Följderna av ett större och allvarligare utbrott kan få katastrofala följder för hela samhället, där bland annat belastningen på sjukvården ökar.
Läkemedel för tredje världen är ofta inte lönsamma att utveckla. Av andra skäl går det trögt att hitta läkemedel mot neurologiska sjukdomar som alzheimer. Lika komplexa är de biologiska mekanismerna vid depression.
På den lista över allvarliga sjukdomar WHO har tagit fram kommer inte cancer särskilt högt.
– I takt med att vi blir äldre kommer cancer att öka i betydelse. Det är också där man får mest valuta för satsade forskningsmedel, men de nya läkemedlen är inte särskilt innovativa, säger Richard Laing.

6. Fossilfri värld år 2050

För att klara målet måste omställningen till förnyelsebar energi börja nu.
– Det är en verklig utmaning, men är möjligt, säger Johan Rockström.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har satt upp samma mål för jordbruket, men att det ska ske tidigare och även vara en leverantör av energi och fungera som kolsänka.
Utvecklingen av miljöteknik, bland annat solceller, vägkraft och elbilar, liksom energieffektiva system måste intensifieras.

7. Rent vatten

Nära 70 procent av det vatten som förbrukas på jorden används till att bevattna åkrar. Många människor tvingas också använda vatten som inte är rent. Sju miljoner människor dör varje år på grund av dålig vattenkvalitet.  – Vi måste använda vatten mera effektivt i världens jordbruk. Idag ”äter” vi cirka 3500 liter vatten om dagen. Det finns goda förutsättningar att minska detta, både genom bättre jordbruksmetoder och genom att ändra dieter till mera vegetarisk mat, säger Johan Rockström.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Lars Kamél 2012-01-27

Rockström har som vanligt massor av åsikter om klimatet. Och inga kunskaper. Fakta är ju att den globala uppvärmningen har tagit paus sedan mer än ett årtionde. Paus, förresten, kanske har den till och med upphört och vi har några årtionden av avkylning att se fram emot, som vissa solforskare hävdar? Vi har inte alls intecknat oss för någon två graders höjning. Det är bortförklaring som de klimathotstroende försöker med för att förklara att världen inte bli varmare i den takt som den "borde". De hävdar då att klimatet är väldigt trögt så uppvärmningen dröjer länge efter ökningen av energin. Det är fel. Den rätte förklaringen till bristen på uppvärmning är att koldioxidens klimatpåverkan är kraftigt överdriven i praktiskt taget alla klimatmodeller. Det finns ingen saklig grund alls att oroa sig över att någon klimatkatastrof är på gång, för det är den inte.
Kommentera