Vi erbjuder

Bo Seving, ombudsman, Naturvetarna 2010-11-08

Det var mycket på en gång. Jag är övertygad om att det finns goda arbetsgivare även i sämre tider när det råder överskott på arbetskraft. De flesta arbetsgivare vill nå målen för verksamheten på bästa möjliga sätt. Min uppfattning är att man inte kan nå goda resultat utan ett gott samarbete mellan chefer och medarbetare. Inom statlig sektor har våra medlemmar oftast stort ansvar, både för utförande och utveckling. Det ställer stora krav på cheferna och gör det svårt att som chef skapa sig en överblick av produktionen och att blicka framåt och sätta nya mål. Den statliga verksamheten är dessutom satt under ständig förändring med nya krav och nya lagar, samtidigt som man har rationaliseringskrav som inte kan kompenseras ekonomiskt. Det gäller att vid varje givet tillfälle använda sina resurser på bästa sätt och komma överens om åtaganden, men också om lön och löneutveckling. Det är här som det nya avtalet kommer in i bilden. Både arbetsgivare och arbetstagare behöver stöd i den här processen och avtalet tycker jag ger en bra beskrivning av hur det ska gå till. Grundläggande är att det är prestationen och de uppnådda resultaten som ska bedömas och belönas. Det sker bäst genom lönesättande samtal. Detta borde vara självklart, men ofta finns inte förutsättningarna för att hantera verksamheten på det sättet. Cheferna har inte heller alltid mandat att sätta lön eller att påverka sitt eget löneutrymme, utan pengarna fördelas lika över hela myndigheten utan djupare analys av var de gör mest nytta. I avtalet talas det därför mycket om syftet med lönebildningen och hur man ska koppla ihop detta med verksamhetens krav och budgetarbetet. Det banar väg för de egna möjligheterna att komma överens med sin chef om vad det är jag ska göra och vilken lön jag ska ha för det jag gör. För de lokala parterna är det nya avtalet bättre och tydligare än de tidigare. De centrala parterna är överens om att ge stöd till de myndigheter som kör fast eller inte kommer överens.