katastrof Jordbävningen på Haiti var ingen ovanligt kraftig jordbävning. Ett skäl till att skadorna och förlusten av liv blev så enorma var att jordbävningens epicentrum låg så nära huvudstaden.
– Men den kanske största orsaken var att byggnaderna ingalunda var lämpliga med tanke på att området är ett känt jordbävningsområde. Men detta är ett vanligt problem i fattiga länder.
Orden kommer från Reynir Bödvarsson, seismolog vid Geocentrum vid Uppsala universitet. Han blev lite av en tv-kändis över en natt i samband med tsunamin 2004.
Som exempel på hur viktig byggnadernas standard är pekar han på jordbävningen i Kobe i Japan 1995.
– Den var ungefär lika kraftig, och där dog drygt 6.000 människor, bara en bråkdel av de nästan 200 000 som dog i Haiti.

Bättre prognoser med forskning

Haiti och Dominikanska republiken ligger tvärs över en förkastning i jordskorpan, där två plattor sakta glider längs varandra. Seismologerna vet att det blir jordbävningar med ett eller två århundradens mellanrum. Seismologer kan idag förutse jordbävningar, till en viss gräns, även om kunskapen om jordbävningar ännu är i sin linda.
– Vi kan exempelvis säga att det är 80 procents sannolikhet för en jordbävning av magnitud sju inom 20 år för ett visst område.
För att kunna göra bättre prognoser behöver forskarna fler seismiska mätstationer i jordbävningsområden. De måste kunna mäta de mikroskopiska skalv som föregår ett stort jordskalv.

Kostar en del

Det betyder att ett fattigt land som Haiti åter­igen ligger sämre till än rika länder. Det kostar en del pengar att sätta ut stationer.
– Med bättre data kan vi på sikt göra snävare prognoser, någon gång kanske på dagar eller timmar när.

Text och foto: Kim Bergström

Läs också: