forskning Bakterien Acetobakter xylinum har en speciell förmåga; den kan spinna ett nät av cellulosa. Naturligt lever bakterien på frukt och spinner ett nät av cellulosatrådar för att få en god miljö att leva i. Företaget Arterion har hittat ett annat användningsområde för cellulosan.
Allt började på en informationsdag om biomaterial. Professor emeritus Bo Risberg, kirurg på Sahlgrenska universitetssjukhuset, höll ett föredrag om det stora behovet av konstgjorda blodkärl. I publiken satt Paul Gatenholm, professor i biopolymerer vid Chalmers tekniska högskola, som precis undersökte användningsområdet för en viss form av bakteriell cellulosa. Han såg genast nya möjligheter för det intressanta materialet.

Rör av cellulosa

Gatenholms forskargrupp tog fram en metod som gjorde det möjligt att tillverka rör av cellulosan. 2007 grundades Arterion som ett forskningsföretag i entreprenörssatsningen Göteborg bioscence business school, GIBBS, där studenter får möjligheter att utveckla forskningsidéer till företag.
Ytfysikern Karl Richard Nilsson och den medicinska biologen Henrik Elofsson var med från början. Idag har de lokaler i det nybyggda biotechhuset, bara ett stenkast från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Henrik Elofsson, som är forskningsansvarig på företaget, tar fram en whiteboardtavla och börjar rita för att visa hur bakterierna kan skapa rör med bestämda mått.
- Vi har bakterierna i ett odlingsmedium i ett helt vanligt provrör. I det sänker vi ner ett syrepermeabelt membran i form av ett silikonrör. Bakterierna kommer att producera cellulosa enbart där det finns syre i hög koncentration, alltså längs röret, säger han.

Stor efterfrågan

Med den här tekniken kan företaget tillverka kärl i olika diametrar och längder. De kan till och med tillverka grenade blodkärl. I första hand riktar de in sig mot kärl till hjärtoperationer. Vid dessa operationer är det främst kärl med en diameter mellan två och fem millimeter som efterfrågas.
- Varje år utförs tre miljoner bypass-operationer. Idag används huvudsakligen patienternas egna kärl vid dessa operationer, men hos var tionde patient finns inga lämpliga kärl att använda. Där har vi en direkt plats att fylla, säger företagets vd Karl Richard Nilsson.
Han tar fram en vattenfylld burk ur ett skåp på sitt kontor och håller den mot ljuset. Inuti ligger ett vitt rör och skvalpar runt. I tester där elasticitet och hållfasthet har undersökts visar cellulosakärlen goda resultat. Försök på får har visat att cellulosakärlen fungerar. Materialet har många likheter med kollagen som bygger upp naturliga blodkärl, men har inte samma utbyte med omgivningen.
- Vi ser vårt arbete som rörmokeri. Blodet ska kunna ta sig från en plats till en annan. Om det kommer in en patient akut kan kirurgen välja just den längd och diameter som passar, säger Karl Rickard Nilsson.

Få har lyckats

Många företag har försökt att ta fram dessa blodkärl på konstgjord väg, men få har lyckats. Arterion har några konkurrenter på andra sidan Atlanten som arbetar med andra lösningar. Det företag som har kommit längst använder plast. Men Arterion räds inte konkurrensen. Det finns plats på marknaden för flera lösningar. Fler djurstudier kommer att krävas innan det blir möjligt att inleda försök på människor.
- Förhoppningsvis har vi en produkt ute på marknaden om fem-sex år, säger Karl Richard Nilsson.  

Text och foto: Karl-Johan Börjesson