pandemi Med hjälp av information från Statistiska centralbyrån har datavetarna på Smittskyddsinstitutet byggt en modell där varenda människa i hela Sverige finns representerad. Varje individ har ett kontaktnät i form av ett familje-id och geografiska koordinater för bostad och arbete. I modellen simulerar datavetarna smittspridning och tittar på hur smitta sprids och undersöker hur effektiva olika motåtgärder är.

– Att stänga skolor verkar till exempel inte vara särskilt effektivt, det kräver att man är handlar snabbt och man lyckades inte bryta kontaktvägarna, säger Lisa Brouwers, datavetare på Smittskyddsinstitutet, och tillägger att en elev ofta har syskon på dagis och föräldrar som jobbar utanför hemmet.

En annorlunda verklighet

Det vanligaste sättet att simulera epidemier är kanske att använda sig av en modell som byggs upp av differentialekvationer som beskriver strömmarna för tre olika grupper: de som är mottagliga för smittan, de som är smittade och de som är helt återställda.

Alla har lika stor chans att träffas och alla har lika många kontakter.

– Men verkligheten ser annorlunda ut, säger Lisa Brouwers, och berättar att de därför tagit fram en modell som på mikronivå räknar med en social kontaktstruktur.

Hon berättar att simuleringarna visar att vaccin minskar utbrottets storlek, medan andra motåtgärder som det antivirala läkemedlet Tamiflu framför allt fördröjer utbrottet ett par veckor i väntan på vaccin.

Vaccin saknas

Det finns inget vaccin till den nya influensan A(H1N1). Forskare har visserligen lyckats odla upp och isolera det nya influensaviruset, men Världshälso­organisationen avvaktar med beslutet att starta tillverkningen av ett vaccin.

 – Börjar läkemedelsföretagen tillverka ett vaccin mot den nya influensan skulle de bli tvungna att stoppa tillverkningen av vaccinet mot den årliga influensan. Det finns helt enkelt inte kapacitet till båda, säger Mia Brytting, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet.

Martin Holmberg, utredare och infektionsläkare på Socialstyrelsen, tror att vi har vant oss vid den årliga influensans offer.

– Om man gissar fel och inte tillverkar vaccinet mot den årliga influensan är det väldigt många människoliv man spelar med, säger han.

Influensautbrott på vintern

Problemet är att man än så länge vet väldigt lite om den nya influensan. Den verkar mild, men ett instabilt influensavirus kan lätt ändra sig och kommer ofta tillbaka i vågor. På vintern, när luften är torr och kall kan viruspartiklarna sväva betydligt längre än i sommarens fuktiga luft och därigenom smitta fler.

En internationell forskargrupp har beräknat den nya influensans mortalitet till 0,4, vilket Science jämför med hur många som dog av dem som smittades av asiaten på slutet av 1950-talet.

Med hjälp av denna siffra kalibrerar Lisa Brouwers och hennes kollegor om sin modell som från början skapades för att undersöka bioterrorhot med smittkoppor i efterdyningarna av den 11 september.

Nu är det dags att se hur Sverige bäst kan förbereda sig för den nya influen­san A(H1N1).

Vad betyder A(H1N1)?

Influensavirus finns i tre olika typer: A, B och C

Hittills har alla pandemier tillhört typ A. Typ B finns bara bland människor och typ C ger bara en mild förkylning

H1N1 berättar hur influensavirusets ytstruktur ser ut. Det finns flera olika varianter av H1N1, spanska sjukan och grisens svininfluensa är exempel på A(H1N1)-virus

I det längre vetenskapliga namnet ingår även plats och år från första gången virusvarianten isolerades. Därifrån har till exempel spanska sjukan och asiaten fått sina namn.

Relaterad artikel: Svininfluensa är ett dumt begrepp